Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 18 mars 1950 - Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1949/50, av N Lll - Spröda brott i svetsade fartyg, av C S - Modellförsök för belgiska nordsjöhamnar, av H von Heidenstam - Ny astronomisk navigeringsmetod, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
TEKNISIv TIDSKRIFT
Världsskeppsbyggeriet vid årsskiftet 1949/50. Enligt
Uoyd’s Registers statistik var den 31 december 1949 ett
handelstonnage om / 042 fartyg, 4 394 768 brt under
byggnad i världen, vilket jämfört med 1081 fartyg, 4 140 810
brt ett år tidigare, betyder en ökning av 253 952 brt, men en
minskning av antalet med 39, varigenom fartygens
medelstorlek ökats från 3 820 till 4 210 brt. Fördelningen på de
olika länderna är (motsvarande siffror vid årsskiftet
1948/49 anges inom parentes):
antal fartyg brt
Storbritannien och
Nordirland ........................368 (422) 1 994 191 (2 114 730)
Förenta Staterna ..............41 ( 43) 512 787 ( 406 848)
Frankrike ............................101 (112) 422 046 ( 414 289)
Holland ................................94 (108) 301 506 ( 228 519)
Sverige ................................62 ( 59) 297 325 ( 245 415)
Italien ..................................45 ( 55) 214 410 ( 165 901)
Danmark ............................32 ( 26) 132 129 ( 114 294)
Japan ..................................41 ( —) 120 416 ( — )
Spanien ................................85 ( 73) 109 347 ( 98 961)
Norge ..................................66 ( 64) 82 775 ( 90 408)
Brittiska samväldets
utomeuropeiska länder. . 37 1 : 52) 80 755 ( 136 008)
Belgien ................ 18 1 : 26) 65 860 ( 78 259)
Polen .................. 21 1 I 7) 30 655 ( 11 225)
Portugal ............... 11 1 ( 2) 15 250 ( 1 578)
Finland ................ 10 i ( 13) 8 493 ( 12 105)
Uruguay ............... 9 i ( 10) 3 624 ( 4 030)
Jugoslavien ............ 1 1 ( 4) 3 199 ( 12 400)
45,38 % av totaltonnaget faller på Storbritannien och
Nordirland, varjämte 1,84 % kommer på brittiska
samväldets utomeuropeiska länder, eller tillsammans 47,22 %,
vilket jämfört med 54,4 % ett år tidigare betyder en
avsevärd minskning och att de övriga ländernas
sammanlagda byggnadstonnage nu är större, eller 52,78 % av det
totala. Siffror för Tyskland och Ryssland saknas
fortfarande i statistiken, medan Japan kommit med.
1 fråga om drivkraften fördelade sig totaltonnaget på
brt %
751 (715) motorfartyg.. 2 789 162 (2 485 922) 63,5 (60,0)
291 (346) ångare ...... 1 605 606 (1 650 764) 36,5 (40,0)
I de flesta länderna är det under byggnad varande
motortonnaget större än motsvarande ångtonnage. Ett markerat
undantag utgör Förenta Staterna med 30 ångare om
506 988 brt men blott 11 motorfartyg om 5 799 brt.
Av tankfartyg byggs ovanligt mycket, 43,8 % av
totaltonnaget, eller 174 om 1 924 333 (129 om 1 389 654 brt ett
år tidigare), varav i
Storbritannien och Nordirland ....... 89 om 951 966 brt
Förenta Staterna .................... 25 om 425 488 brt
Sverige ............................. 22 om 188 350 brt
Holland ............................ 11 om 96 740 brt
N Lit
Spröda brott i svetsade fartyg. Sprödbrottfrekvensen
hos de under krigsåren i USA seriebyggda svetsade fartygen,
"Liberty" och "Victory"-skeppen, har undersökts av en
särskild kommission, tillsatt av Förenta Staternas
marinminister. Undersökningen omfattar 4 694 fartyg, byggda
på uppdrag av Maritime Commission 1942—1945.
Av dessa har 970 fartyg i drift uppvisat sprödbrott i
större eller mindre omfattning; 24 fartyg uppvisade
hel-spräckta däck och 1 fartyg uppvisade helspräckt botten;
8 fartyg totaihavererade; av dessa brast 4 i två delar under
det att 4 sjönk efter sprödbrott; ytterligare 4 fartyg brast
i två delar utan att sjunka; Sammanlagt utgjorde förlusten
i människoliv genom sprödbrott 26. Endast 33 fall av
sprödbrott rapporterades från "Victory"-skepp; inget av
dessa var allvarligt.
Kommissionen har kommit till slutsatsen, att
brottfrekvensen var högst vid låga temperaturer i kombination
med grov sjö, under det att fartygens ålder, dvs. drifttid,
icke föreföll att inverka på brottrisken. De tillämpade
lastnings- och barlastningsmetoderna syntes ej heller
medföra några abnormt höga böjningsmoment på
fartygsskrovet.
Den använda fartygsplåten fyllde gängse fordringar på
dylik. Egenspänningar vid svetsning och tillverkning
synes ej minska under fartygens praktiska drift.
Svets-följden synes i allmänhet ej heller inverka på
svetsspän-ningarnas storlek i fria sektionsdelar ("free subassemblies").
Varje undersökt sprödbrott utgår från en anvisning eller
geometrisk diskontinuitet, orsakad antingen genom
slarvig tillverkning eller dålig konstruktion. De använda
far-tygsplåtmaterialen uppvisa stor variation i
anvisningskänslighet resp. benägenhet för sprödbrott. Materialprov,
uttagna från brustna skepp, uppvisar således otvetydigt
stor benägenhet för sprödbrott. C S
Modellförsök för belgiska nordsjöhanmar. Under
ledning av L Bonnet och .1 Lamoen har modellförsök gjorts
för att studera särskilt uppslamningsproblemen i
hamnarna Zeebrugge och Ostend. 1 Zeebrugge gäller det en krökt
vågbrytare, inneslutande en skyddad havsareal av ca 180
ha yta, i Ostend ett kanalutlopp mellan ledarmar av
träpålar, med helt maritima förhållanden, på öppen kust och
med tidvattensvariationer upp till 5 m. Försöken har
intresse närmast för dem som sysslar med liknande problem,
och för dem som är allmänt intresserade av
modellförsök inom vattenbyggnadskonsten. De välkända
svårigheterna att översätta de komplicerade maritima fenomenen
— tidvattenrörelsen, slamningen, slamsuspensionen etc.,
till modellen och dess skalor, begränsar den praktiska
nyttan av dylika försök till slutsatser på snävt avgränsade
områden och problemställningar. För svenska
hamnförhållanden torde dessa försök ej ha någon större direkt
tillämpning (P R Minniken i Dock a. Harbour Author.
okt., nov., dec. 1949). H von Heidenstam
Ny astronomisk navigeringsmetod. En ny metod för
astronomisk navigering, kallad zenitnavigering, har
angivits av R E Atkinson vid Royal Observatory på basis
av-tidigare uppslag av B Hilder och F J Hargreaves.
Principen är mycket enkel: man fotograferar de stjärnbilder
som i fotograferingsögonblicket befinner sig i zenit; efter
inpassning av negativet på en stjärnkarta i samma skala
kan man omedelbart avläsa sin position i deklination och
rektascension, vilka på vanligt sätt förvandlas till latitud
och longitud. Hela operationen kan klaras av på tre
minuter, och metoden skulle sålunda vara den snabbaste
hittills inom den astronomiska navigationen.
I praktiken är uppgiften svårare: det gäller nämligen att
finna ett sätt att hålla kameran riktad exakt mot zenit,
och absolut stilla under de minuter som exponeringen
varar, oberoende av fartygets eller flygplanets rörelser.
Enda sättet att uppnå detta är med hjälp av gyro. Ett par
metoder har föreslagits för ändamålet, vilka uppges skola
ge tillräcklig precision. Om gyrot dessutom hopkopplas
med farkostens gyrokompass, kan man på negativet erhålla
en väderstrecksmarkering, som avsevärt underlättar
inpass-ningen i stjärnkartan. En annan svårighet är att man, på
grund av stjärnornas rörelse under exponeringstiden, får
antingen dessa eller de i förhållande till kameran fasta
markeringarna avbildade icke som punkter utan som
streck. Några större problem medför dock icke detta
förhållande.
En utvecklingsmöjlighet, som skulle fördubbla metodens
noggrannhet (2’ för en stjärnkarta i skala 1:7 000 000),
vore att använda kameran som förstoringsapparat för
projicering av negativet direkt på kartbordet, alltså en
princip liknande astrografens (Tekn. T. 1944 s. 895). (Naut.
T. nov. 1949). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
