Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1950 - Böcker - Lydisolationsmålinger i bygninger, av Ove Brandt - Betonstøbning om vinteren, av Ove Almström - Leveringsbetingelser og prövningsmetoder for almindelig asfaltbitumen, cutbackasfaltbitumen og trinidadasfalt til vejbygning, av Fr. Schütz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
TEKNISIv TIDSKRIFT
i förhoppning om att sådana jämförelser förefinnas, men
man blir synnerligen besviken. Blott för ett fåtal
stenväggar har åtminstone läsaren tillfälle att jämföra
luft-ljudsisoleringen. uppmätt på laboratoriet, med den i ett
färdigt betonghus. Förf. ger sig överhuvudtaget icke in på
sådana betraktelser över laboratoriemätningars
begränsningar trots denna frågas betydelse för praktikern, som
naturligtvis enbart är intresserad av att använda
resultaten i bostadshus. Man hittar icke en enda antydan om
att vissa väggtyper visar synnerligen stora avvikelser från
laboratorieresultatet i detta fall träväggar, som förf.
blott uppmätt på laboratoriet, och som skulle berett honom
många överraskningar vid mätningar i färdiga byggnader.
Den person, som läser boken för att utnyttja resultaten
för praktiskt bygge, kan man blott mana till yttersta
försiktighet, när det gäller att överföra vissa
laboratorieresultat, framför allt dubbelkonstruktioner till byggnader, utan
att ta i betraktande de många faktorer, som påverkar
resultatet i praktiken, t.ex. anslutning till andra vägg. eller
bjälklagselement och det hantverksmässiga utförandet.
Förf. berör av de sistnämnda faktorerna blott inflytandet
av slarv vid uppförandet av tegelväggar och kommer till
det resultatet, att mera eller mindre utfyllning av
stöt-fogarna med bruk har inget inflytande på väggens
ljudisolering, åtminstone icke när väggen senare förses med
ett tjockt putsskikt. Nog borde läsaren här försetts med
uppgifter om mätnoggrannheten, när detta resultat
framföres (s. 24). Nu får man i stället bläddra ända fram
till s. 90, innan sådana uppgifter lämnas. Man får annars
lätt den uppfattningen, att det är en stor fördel att mura
väggen slarvigt, överhuvudtaget hade det nog varit
naturligt att lämna en uppgift om mätnoggrannheten i det
inledande avsnittet om mätmetoderna, där man i stället
hittar en mätuppställning med automatisk registrering av
luftljudsisolering — en i övrigt utmärkt anordning — som
förf. dock först konstruerat efter avslutandet av
ifrågavarande arbete. Man skulle gärna här sett den
uppställning, som kom till användning under förf:s mätningar,
men detta är naturligtvis mera ett formellt korrigerande,
eftersom de båda uppställningarna i princip borde ge
samma resultat.
Den kanske mest värdefulla delen av arbetet är de
undersökningar, som gjorts beträffande inflytandet av
putsskiktet på träbjälklags stöt- och luftljudsisolering samt
mätserierna, som visar stomljudets fortplantning i en
byggnad. Dessa resultat är sammanfattade på ett överskådligt
och klart sätt. Ett annat intressant avsnitt är
opinionsundersökningen över ljudisoleringar i bostadshus, utförda
i sex fastigheter i Göteborg. Mycket begränsade slutsatser
kan naturligtvis dras av en så pass liten undersökning —
blott 77 familjer tillfrågades — men man får här återigen
bekräftat, att folk nog önskar mera ljudisolering, men
detta får icke medföra högre hyror. Här har man alltså
själva ljudisoleringsforskningens aktuella problem:
resultat skall nås utan högre kostnader. Denna
opinionsundersökning borde upprepas i mycket större skala, åtminstone
i stil med den engelska undersökning, som relateras i
boken, och som omfattade drygt 2 000 familjer.
Större delen av bokens resterande avsnitt omfattar
gängse teorier för ljudtransmission genom väggar, vilka
kan vara bra att ha tillgängliga för läsaren; förf. tillämpar
dock icke teorierna i detta avsnitt på de mätningar, han
genomfört. Ganska utan sammanhang med boken och dess
titel förefaller det dock, när förf. medtar avsnitt sådana
som bullerbekämpande i industrier, bullernivåns
inflytande på arbetet etc. I ett stycke med det pretentiösa namnet
’Stötljudets fortplantning" visas några typer
vibrations-dämpare och antydes, att sådana kan användas bl.a. för
isolering av radioapparater!!
För den kritiske läsare, som i förväg är relativt väl
insatt i ämnet, utgör boken på många punkter intressant
läsning. Den icke initierade läsaren kan man blott mana
till försiktighet, när det gäller att använda sig praktiskt av
mätresultaten i laboratoriet, framför allt när det gäller
träväggars luftljudsisolering. Boken är som helhet väl
illustrerad. Den är försedd med en sammanfattning på
engelska. Ove Brandt
lietonstølming om vinteren. Anv. nr 2 Stat.
Bygge-forskn.-Inst., Köpenhamn 1948. 83 s., 10 fig. 4 dkr.
Efter önskemål från bl.a. danska statens
Byggeforskningsinstitut om jämnare fördelning av byggnadsverksamheten
under året, har Dansk Ingeniørforenings Arbejdsgruppe
for Beton og Jernbeton tagit initiativet till denna
förberedande vägledning rörande vintergjutningens tekniska
sidor. Några ekonomiska problem behandlas ej.
Vägledningen inledes med en redogörelse för begreppen
frosthårdhet, frostbeständighet samt härdningens beroende
av temperaturen. Ett avsnitt behandlar det synnerligen
viktiga problemet om den lämpliga tidpunkten för
betongens avformning och ytornas motståndskraft mot denna.
Därefter följer en praktisk avdelning som ingående
redogör för alla de åtgärder som bör vidtas på en arbetsplats
för att trygga betongens härdning till full styrka, eller till
endast frosthårdliet. Dessa anvisningar är uppdelade i fyra
temperaturområden, sträckande sig från + 5° och nedåt.
Inom varje område behandlas de uppvärmningssystem,
isoleringar m.m., som är lämpliga inom resp. områden. Denna
avdelning avslutas med diagram och exempel, baserade på
danska cementsorter, visande betongens erforderliga
temperatur efter bearbetningen och täckningen för att
uppnå frosthårdhet.
Andra delen ger en kort översikt över vattencementtalet,
bindningstiden, olika cementsorter, frostvätskor m.m. samt
avslutas med en rikhaltig litteraturanvisning och bilagor
varav en behandlar bränsleförbrukningen vid betongens
och formarnas uppvärmning.
På grund av forcering för att få vägledningen utgiven
till vintern 1948—49 varnas i förordet för okritiskt
utnyttjande av uppgifterna, speciellt diagrammen och utlovas
inom en snar framtid en slutgiltig genomarbetad upplaga.
Denna torde då ge även svenska tekniker en hel del av
värde på ett lättsmält och koncentrerat sätt.
Ove Almström
Leveringsbetingelser og prövningsmetoder for
almin-delig asfaltbitumen, cutbackasfaltbitumen og
trinidadasfalt til vejbygning. Vejkom. Skr. nr 20. G E C Gad,
Köpenhamn 1949. 98 s , 11 fig., 1 diagr.
Vejkomiteen i Danmark har utgivit nya bestämmelser för
leverans och provning av asfaltprodukter. De nya
bestämmelserna, som ersätter tidigare skrift nr 9, upptar följande
avsnitt: leveransbestämmelser, användning av de olika
bindemedlen, orientering om bindemedlens egenskaper och
kvalitet och med anledning därav föreskrivna prov,
kontroll och provtagning, samt provningsmetoder jämte dansk
standard för dessa. I de nya bestämmelserna är normer
för asfaltlösningar medtagna, vilka i stort sett ansluter sig
till motsvarande amerikanska normer, men de danska
normerna upptar endast typerna RC-O, RC-2, RC-4, MC-2
och MC-4.
Speciellt intresse har ägnats åt bindemedlens viskositet,
men man har icke såsom i de svenska normerna använt
denna som gemensam indelningsgrund. De olika
asfaltsorterna indelas i stället efter penetration och
asfaltlösningarna enligt amerikanskt system. Avdelningen om
provning är mycket värdefull, då den upptar fullständiga
beskrivningar över varje prov. Alltsedan de tyska normerna
DIN 1995 och 1996 försvann, har det varit svårt att få en
god sammanställning av provningsförfaranden för asfalt.
Något fullgott prov på vidhäftningsförmågan hos olika
bindemedel har icke framkommit i dessa normer, men
denna fråga är ju icke heller uppklarad i andra länders
asfaltnormer.
Sista delen av normerna ägnas åt sambandet mellan
viskositet och temperatur för olika bindemedel. I ett dia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
