Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1950 - Nordiska granntidskrifter - TNC: 6. Stycke, styck, st., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
TEKNISIv TIDSKRIFT
Produktionens kontinuitet — farlige perspektiver.
Ingeniören 1950 h. 6 s. 129.
Rendsvig, P H & Larsen, E: Om beregning af
regnvands-bassiner. Ingeniören 1950 h. 6 s. 130—135.
Ewaldsen, H: Kælderydermure af geobeton. Ingeniören
1950 h. 6 s. 136—138.
Geleff, S: Ny landvindning for trcebeton9 Ingeniören
1950 h. 6 s. 138—139.
Oliefyring og boligopvarmning. Ingeniören 1950 h. 7 s.
149—150.
Jensen, N & M o se - C kri s1 fen sen , A:
Impulsmodulations-systemer. Ingeniören 1950 h. 7 s. 151—154; h. 8 s. 174
—179.
Christensen, T E: United States Independent Telephone
Association (U.S.l.T.A.) 32nd annual meeting. Ingeniören
1950 h. 7 s. 154—156.
Bahnsen, P: Hvordan behandler man arbejdspladsens
problemer9 Ingeniören 1950 h. 7 s. 157—161.
Nerenst, P: Valg af cement ved betonstøbning om
vin-teren. Ingeniören 1950 h. 7 s. 161—164.
Fuld beskeftigelse. Ingeniören 1950 h. 8 s. 169.
Arnold, V: Udvinding af gasværksbiprodukter i USA.
Ingeniören 1950 h. 8 s. 170—174.
Carlsen, B: Sulfidin-metoden. Ingeniören 1950 h. 8 s.
180—181.
Rasmussen, O V: En metode til bestemmelse af
holdbar-heden og draabestørrelsen i fedtemulsioner. Ingeniören
1950 h. 8 s. 181—182.
Rasmussen, V E: Genopbygningen i Holland. Ingeniören
1950 h. 8 s. 183—187.
Nordqvist, B: Om Finlands kraftresurser. Tekn. Fören.
i Finl. Förh. 1950 h. 1 s. 1—8.
Huss G E: Varför sker acetylenexplosioner9 Tekn.
Fören. i Finl. Förh. 1950 h. 1 s. 9—13.
Foreign Connections. Tekn. Aikl. (på finska) 1950 h. 3
s. 52.
KArrERA, P: Utnyttjandet av norra Finlands tillgångar.
(på finska) Tekn. Aikl. 1950 h. 3 s. 53—59.
Pinomaa, K A: Egnahem eller hyreshus9 (på finska) Tekn.
Aikl. 1950 h. 3 s. 60—62.
ånsala, V: Tryckgjutningens användningsmöjligheter i
Finlands metallindustri, (på finska) Tekn. Aikl. 1950 h. 4
s. 71—76.
Hongisto, H: Spiralborrar och deras skötsel, (på finska)
Tekn. Aikl. 1950 h. 4 s. 77—82.
Roms ro, K: Automatiskt styrsystem för
verktygsmaskiner. (på finska) Tekn. Aikl. 1950 h. 4 s. 83—85.
Nieminen, N J: Hårdkroms egenskaper och
användningsmöjligheter. (på finska) Tekn. Aikl. 1950 h. 4 s. 86—88.
Saarikoski, K: Kvalitetsgjutjärn, (på finska) Tekn. Aikl.
1950 h. 4 s. 89.
Schwabe, G H: Hinweise zur Auswertung der
Thermal-aktivität Islands. Timarit Verkfræd. Islands 1950 h. 1 s.
1—7.
BöSvarsson, G: Um hitasveiflur uppsprettuvatns. Timarit
Verkfræd. Islands 1950 h. 2 s. 9—11.
Böövarsson: G: Um bergmundanir undir basaltinu.
Timarit Verkfræd. Islands 1950 h. 2 s. 11—14.
}) or valdsson, F R: Athuganir d afgreiöslustödum fyrir
sildarbrceösluskipid Hcering. Timarit Verkfræd. Islands
1950 h. 2 s. 14—28.
Böövarsson, G: Varmatap nedanjaröarceda. Timarit
Verkfræd. Islands 1950 h. 3 s. 29—33.
Björnsson, M: Höfn og eyraroddi. Timarit Verkfræd.
Islands 1950 h. 3 s. 33—37.
Asgeersson, H: Um steinsteypu. Timarit Verkfræd.
Islands 1950 h. 3 s. 37—40.
Olssön R G: Teknisk mekanikk, dens utvikling og
hjelpe-midler. Tekn. Ukebl. 1950 h. 5 s. 65—71.
Danielsen, E: Marshallplan og teknisk assistanse. Tekn.
Ukebl. 1950 h. 5 s. 72—73.
HusunD, K: Kraftforholdene på Ostlandet. Tekn. Ukebl.
1950 h. 5 s. 74—82.
jensen, o: Elektrisitetspolitikk og kullpolitikk. Tekn.
Ukebl. 1950 h. 6 s. 85—92.
Jernfremstilling i Skandinavia. Tekn. Ukebl. 1950 h. 6
s. 93—96.
Hellern, B: Produksjonsteknisk forskning. Tekn. Ukebl.
1950 h. 6 s. 97—100.
Wattne, R: Feilretting. Tekn. Ukebl. 1950 h. 7 s. 105—107.
Stuedahl, L: Fjaeremsfossens kommunale kraftselskap.
Tekn. Ukebl. 1950 h. 7 s. 108—110.
Folstad, L: Lengdemåling med Wild invar basisstang.
Tekn. Ukebl. 1950 h. 7 s. 111—114.
Bairrtng, H C: Elektrisk tenning av sprengstoffladninger.
Tekn. Ukebl. 1950 h. 7 s. 115—117.
Bache-Wtig, J: Industriproblemer. Tekn. Ukebl. 1950 h.
8 s. 123—127.
Olssön, R G: Bevegelsen av en ankerkjetting. Tekn.
Ukebl. 1950 h. 8 s. 129—133.
TNC
6. Stycke, styck, st.
"Varje år utexamineras 45 stycken elever." Detta är en
ganska egendomlig och fullkomligt onödig användning av
stycken. Något mera motiverad är dess användning i
sådana fall som: "Hur många elever utexamineras om året?"
Svar: "45 stycken". Att under en bild i en tidning skriva:
"Bilden visar 3 st. krossar nyligen levererade till..."
är också onödigt. Det bör stå: tre krossar, eller möjligen
3 krossar. Rent av löjligt verkar det när man läser:
"Bilden visar 1 st. kross nyligen levererad till..." •
Den ymniga användningen av stycken torde komma från
tabellartade uppställningar, t.ex. notor och specifikationer,
där ordet ofta står tryckt så att man skall veta var antalet
skall skrivas. Oftast står det förkortat st. Det har frågats
hur detta st. skall utläsas. Vi har nämligen också ett
oböjligt substantiv styck, som förkortas på samma sätt. Dess
rätta användning är uttrycket: per styck, eller endast styck
i samma betydelse, t.ex. pris per styck 2 kronor, pris 5
öre styck. I alla andra sammanhang bör st. utläsas stycke,
pluralis stycken, t.ex. 1 st. apparat, ett stycke apparat, 3
st. apparater, tre stycken apparater. I slarvigt talspråk
förekommer att man även i sådana fall säger styck och
rent av uttalar 1 st. apparat som "en styck apparat",
missledd av genus hos apparat. Detta är naturligtvis absolut
fel; ett måste det i varje fall heta.
För några veckor sedan har tre nya TNC-publikationer
utkommit, nämligen TNC 0-1950, Vägledning i
TNC-publikationer, TNC 10 k-m, Ordsamling, och TNC 17,
TNC-spalten (under år 1949).
I och med detta har en plan förverkligats som
framfördes i TNC-spalten i fjol. Man behöver inte längre leta
i flera alfabetiska register efter de termer som under årens
lopp avhandlats i TNC-spalten. Antingen finner man dem
i TNC 10 eller — om de ännu inte kommit med där —
i TNC 17, vars alfabetiska register därför är särskilt
utförligt i avsnittet n—ö.
TNC 0-1950 ersätter TNC 0-1949. Det nya häftet har
kompletterats med vad som tillkommit under det gångna
året och utgör alltså en fullt dagsaktuell överblick och
vägledning i fråga om vad TNC publicerat. Som inledning
har dessutom inlagts en kortfattad redogörelse för TNC:s
organisation och arbetssätt.
Priset är satt till 1 kr. för TNC 0, och 2 kr. för vardera
av TNC 10 k—m och TNC 17. Publikationerna säljes i
bokhandeln och kan dessutom fås från Sveriges
Standardiseringskommission (SIS), adress SIS, Box 16323,
Stockholm 16, som även ordnar abonnemang. Ytterligare finns
möjligheten att beställa från förlaget AB Seelig & Co.,
Stockholm. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
