Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1950 - Pannskorstenars konstruktion, av Moje Bergström - Skorstenar. Diskussion, av G Dahlberg, S Nycander, Chr. Möller, R Götherström, N Hast, Moje Bergström, H Lindqvist, G A Svensson, E Reijner, L Bergvall, Ingvar Strömdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 5 april 1950
291
Fig. 6. Spruckna tegel från det inre av murverket i
prov-skorstenen, fig. 5.
va. Yttre delen utgöres av 11 cm betong utan
grov singel och gjuten i relativt blöt konsistens
för undvikande av otätheter. Detta tror jag är
en relativt bra konstruktion, men en reparation
av det inre murverket är givetvis svårare än om
även den yttre delen muras av tegel. En fråga
beträffande skorstenar av denna typ, som torde
kräva ytterligare undersökningar för att kunna
slutgiltigt besvaras, är den, om man kan ha inre
foder av vanligt murtegel, murat med kalkbruk
eller kalkcementbruk, eller om man bör ha
eldfast tegel, murat med eldfast lera. Det senare
är givetvis bäst, men man bör nog ha flera
forskningsresultat från detta område innan man
föreskriver en sådan sak, som givetvis fördyrar.
I de reviderade "Anvisningar till
Byggnadsstadgan" som Byggnadsstyrelsen har utfärdat, anges
bl.a. att byggnadsnämnd äger föreskriva att
skorsten från värmepanna i byggnad med tre
eller flera våningar ovan pannrummet skall
förses med ett inre foder av lämplig tjocklek utan
förening med omgivande murverk så att fodret
vid förekommande temperaturändringar kan
fritt röra sig utan att ta skada. De prov som vi
har gjort och även de praktiska erfarenheterna
visar, att det behövs en ytterligt noggrann
omsorg och en utarbetad arbetsteknik vid
uppförandet av skorstenar av detta slag, om resultatet
skall bli bra.
I provskorstenarna har vi ju inte haft några
bjälklag, men om man murar den yttre delen
av tegel och kommer till en bjälklagsplatta av
betong, är det inte så lätt att få alldeles tätt i
skarven.
I korrekturet till de nya "Anvisningarna till
Byggnadsstadgan" har jag fäst mig vid en
ändring, som jag anser märklig. Förut fordrades
det för en skorsten av traditionell typ 23 cm
tjocklek på väggen mot en rökkanal i hus med
mer än två våningar. I de nya anvisningarna
gäller samma föreskrift för hus högre än tre
våningar. Det innebär alltså inte en skärpning
av fordringarna, utan tvärtom, och jag undrar
om detta är så lyckligt.
Fig. 7 visar ett exempel på, hur man ofta gör en
utanpåliggande pannskorsten, exempelvis i
samband med modernisering av äldre hus, som sak-
nar centralvärme. Jag anser att så bör man icke
göra. Det är enligt min mening viktigt, att man
har denna skorsten fristående från den gamla
väggen med ett glidlager av stenullsmatta
emellan, så att skorstenen kan höja sig fritt vid
upphettning. Man måste naturligtvis ha
förankringar i väggen, men dessa bör utföras på sådant
sätt, att de icke hindrar höjningen.
En annan sak som förvånar mig är, att det
alltjämt är tillåtet att dra rökgångar från
pann-skorstenar i lutning. Det är tillåtet med en
lutning intill 45°. Med den höjning, som följer med
en soteld, måste det under alla förhållanden bli
sönderbrytningar där rökkanalen kröker. Det
borde vara ett absolut krav, att rökgångar från
pannskorstenar dras vertikalt.
Diskussion
Civilingenjör G Dahlberg: De flesta av de skorstenar, vars
obehagliga verkningar vi har hört beskrivas, har
tillkommit under en övergångstid, som pågick från 1920-talet
fram till andra världskrigets början. Tidigare förekom
det endast tegel och bjälklagen var av trä, och för detta
fanns föreskrifter i byggnadsförfattningen. I och med att
järn och betong kom med i bjälklaget fanns det inga
föreskrifter om, att järnbalkar skulle omväxlas. Icke heller
förbjöds upptagandet av slitsar eller hindrades man att
i dessa fästa rörledningar. Det är klart, att en skorsten
som led åverkan på olika sätt inte blev bra.
Byggnadsnämnden tog i tid lärdomar av vad som
inträffade då vedeldningen började och fick fram föreskrifter
för, hur skorstenarna skulle utföras. Man förbjöd givetvis
uppläggning av järnbalkar och slitsar. Dessutom tillkom
föreskriften, att skorstenen även skulle putsas genom bjälk-
Fig. 7. Exempel på, hur man ofta bygger en
utanpåliggande pannskorsten vid modernisering av äldre hus;
konstruktionen är olämplig, då skorstenen icke kan höja sig
fritt vid upphettning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
