- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
293

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 1 april 1950 - Skorstenar. Diskussion, av G Dahlberg, S Nycander, Chr. Möller, R Götherström, N Hast, Moje Bergström, H Lindqvist, G A Svensson, E Reijner, L Bergvall, Ingvar Strömdahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i 5 april 1950

293

andra delar av betongstommen. Massivplattans
konstruktion är så utförd, att den icke har upplag på skorstenen.
I plattan är med andra ord ett hål lämnat, som är något
litet större än skorstenens yttermått. Skorstenens vägg är
murad en sten tjock och putsad utvändigt, även på delen
genom bjälklaget, samt slammad invändigt. Skorstenen
kläs runtom med två lager glasullsmatta, och den lämnade
öppningen i bjälklaget b igjutes med god packning mot
glasullsmattan. En 7 cm plattvägg uppföres fritt från
glas-ullsinklädnaden. En springa a, ca 2 cm bred, lämnas
därvid vid taket och ifylles först efter ca 14 dagar, då väggen
har torkat ihop. Springan tätas genom att torrt cementbruk
hamras in med stor kraft. Väggen får därvid en viss
spänning, och risken för sprickor vid hålkärlen i taket blir
mindre. Här kan tilläggas, att denna detalj för hindrande
av sprickbildning i plattväggar med framgång har använts
även vid övriga mellanväggar vid nybyggnaderna i fråga.
Genom att väggarna får god inspänning längs alla fyra
sidorna blir därjämte deras ljudisolationsförmåga högst
väsentligt ökad.

På bilden är d en glasullsmatta, som vikes upp längs alla
väggbegränsningar; c är en tretongplatta, på vilken
övergolvet anbringas. Genom att betongplattans
komplette-ringsgjutning b göres med omsorg blir ljudavskiljningen
mellan lägenhet över och under ett bjälklag god, vilket
också den praktiska erfarenheten av konstruktionen har
givit vid handen.

Skorstenen enligt den visade konstruktionen kan röra
sig upp och ned vid de temperaturändringar, som uppstår
under skorstenens normala användning eller vid en
soteld. Skorstenen är endast motgjuten med betong vid själva
bjälklagsplattan på ca 18 cm höjd. Plattväggen är murad
belt fri från skorstenens glasullsinklädnad. I detta fall har
vi alltså icke någon fara för upphängning, som då
skorstenen är motgjuten med betong med mellanlägg av
glasullsmatta eller liknande.

Arkitekt bergström: Om man använder kalkbruk,
kalk-cementbruk eller hydraulisk kalk — aktiverad eller icke
aktiverad — tror jag inte spelar så stor roll. Både cement
och hydraulisk kalk angripes av ättiksyran, som finns i
tjäran vid vedeldning. Man kommer inte från dess kemiska
angrepp på fogbruket därför att man blandar litet cement
i bruket eller aktiverar det.

Genom de provningar med provskorstenar, som jag
visade exempel på, torde man inte kunna lösa alla problem.
Forskningen måste kombineras med metodstudier ute på
byggena. Man måste noggrant följa med, hur det går till
i praktiken och utarbeta detaljerade arbetsbeskrivningar
och regler. Det är nog inga andra byggnadsarbeten, som
behöver så noggrann övervakning som just
skorstensbyggandet.

Den skorsten som professor Hast visade, tror jag är en
utmärkt konstruktion. Däremot torde skorstenen med
hö-ganäsrör numera vara definitivt utdömd.

Byrådirektör H Lindqvist: Orsaken till att de nya
"Anvisningarna till byggnadsstadgan" föreskriver, att
väggarna kring rökrör från värmepanna skall ha minst 23 cm
tjocklek om byggnaden har mer än tre våningar i stället
för tidigare två är, att det har förekommit, att man har
påfordrat ombyggnad av skorstensstocken till större
väggtjocklek i en vanlig tvåvåningsvilla såsom villkor för
en tillämnad vindsinredning. Genom vindsinredningen skall
byggnaden nämligen enligt byggnadsstadgan betraktas
såsom ett trevåningshus. Den ändrade formuleringen av
bestämmelsen förhindrar en dylik formell tolkning och torde
icke föranleda av arkitekt Bergström befarade olägenheter,
eftersom den större väggtjockleken i rökröret även
erfordras så snart värmepannan har en eldyta av 5 m2 eller
däröver. I trevånings hyreshus måste således alltjämt
rökrör till värmepanna utföras med 23 cm tjocklek.

Anledningen till att byggnadsnämnderna har fått
möjlighet att föreskriva att skorsten från värmepanna i bygg-

nad med tre eller flera våningar ovan pannrum skall
förses med inre foder är givetvis, att den nya
konstruktionsprincipen genom provningar befunnits bättre än den
hittills brukliga. Å andra sidan fordrar den nya
konstruktionen ett noggrant utförande i alla detaljer och en sådan
tillsyn av arbetets utförande som kan vara svår att ordna
på alla orter.

Utförd med dubbla halvstensväggar och mellanliggande
mineralullsmatta uppvisade konstruktionen efter provning
med tio skorstenseldar, vilka möjligen var svårare än vad
som i verkligheten förekommer, i alla fall ett fullkomligt
felfritt ytterskal under det att det inre fodret visserligen
hade spruckit men dock fortfarande kunde fullgöra sin
funktion. Det är väl den enda skorstenskonstruktion med
vanligt murtegel som har visat ett sådant gott resultat.
Begränsningen till halvstensmåttet gäller bara för en
skorstenspipa, som icke är större än en och en halv sten i
fyrkant. Är kanalen större, måste också fodret anpassas
därefter och göras grövre.

För att trygga tätheten hos skorstenarna skall
omslutningsväggarna enligt "Anvisningarna" muras med massivt
murtegel med väl fyllda fogar samt putsas runt oin till hela
sin längd inom byggnaden, inberäknat de delar i
bjälklagsgenomgångarna som icke är motgjutna med betong.
Bök-rör från värmepanna eller annan större eldstad bör vidare
muras ined väl bränt tegel i hydrauliskt bruk.

1 den av Bergström visade bilden av upplag på
skorsten med halvstens murverk, såg man för övrigt en
betongplatta, som gick helt genom denna halvsten. Jag
vill erinra om, att detta endast gäller skorsten från en
värmepanna som är mindre än 5 m2. Det är alltså fråga
om småhus, villor o.d. Om man vill bibehålla skorstenens
bärande funktion, så har man bara att välja på att lägga
in betongplattan på detta sätt över helt murens bredd eller
också att ordna med kvartsstens upplag för betongplattan
och en kvartsstenstegel mot rökröret. Det senare sättet
har ansetts undermåligt på grund av svårigheten att erhålla
en god murning med dylika huggna stenar, eller
pettring-ar. På det förra viset har det byggts så länge jag minns
i Stockholm och jag har inte hört, att just den detaljen
skulle ha vållat några särskilda olägenheter.
Det kan vidare framhållas, att Byggnadsstyrelsen i de nya
"Anvisningarna" har anmärkt att skorsten med inre foder
liksom fristående skorsten utan fasta förbindningar med
omgivande konstruktioner givetvis måste utföras vertikal.

I anslutning till kapten Götherströms anförande vill jag
erinra om att det ankommer på Byggnadsstyrelsen att
godkänna skorstenskonstruktion som avviker från den som
nämnes i byggnadsstadgans § 67. Innan styrelsen lämnar
ett sådant godkännande torde dock ingående provningar
komma att påfordras.

Byggmästare G A Svensson : Kapten Göterströni
fördömde betongskorstenar och det förvånar jag mig över. För
tretton år sedan byggde jag en cementskorsten därför att
jag inte fick plats med något annat. Det var en så pass
stor skorsten, att den innehöll två asbestsrör med 50 cm
diameter, lindade med glasullsmatta. Det har ännu inte
varit något fel med den. Att man inte bör använda
betongskorstenar annat än i undantagsfall vill även jag
understryka, men med ett löpskikt som ligger alldeles
fritt har man övervunnit de svårigheter och farhågor, som
man tidigare har haft. De skorstenar som är gjorda på
det sättet har jag inte sett några felaktigheter i. Mig
veterligt murar man skorstenar på detta sätt även i villor
eller tvåvåningshus.

Att mura en skorsten med eldfast tegel tror jag däremot
inte på. Man har mer och mer gått in för att mura med
hårdbränt tegel, t.o.m. intill pannan, och det har visat sig,
att det håller utmärkt om det är ordentligt murat.

Ingenjör E Beijner: Hittills har man byggt skorstenarna
för att åstadkomma drag till pannorna men kanske
förbisett, att skorstenarna också är till för att avleda för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free