Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1950 - Detaljhandelns försäljning — från budget till disk, av Tom A Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 5 april 1950
297
Detaljhandelns försäljning —
från ]^ndget till disk
Direktör Tom A Björklund, Stockholm
Mycket av försäljningsplanering,
försäljningsledning och allt vad det heter är i stort sett bara
sunt förnuft, applicerat på problemet
kundkontakt. Vi har dock i dag, jämfört med äldre tiders
detaljhandel, ett rätt stort register och flera
instrument att spela på för att göra detaljhandelns
försäljningsverksamhet effektiv. Framför allt
vet vi, eller åtminstone tror oss veta, en hel del
om konjunkturer, om marknaden och om
prisrörelser, vi har som stöd bakom oss
masstillverkningen och vi har den moderna reklamen. Vi har
å andra sidan fått mer svårbemästrade problem
ju större detaljhandelns enheter vuxit sig, och
särskilt gäller detta i den mån som innehavaren
inte längre kan vara med dagligen och
stundligen i försäljningen, alltså i och med att han
måste börja anställa ett flertal särskilda
försäljare. Numera fordrar detaljhandeln inte
endast initiativ, den fordrar grundligare planering
-— och den fordrar kontroll, ett krav som alltid
inträder när man måste börja anlita andra
människor.
Försäljningens planering och budgetering
Planeringen bör för varje detalj affärsman, vare
sig han är stor eller liten, vara av två slag:
långtidsplanering och korttidsplanering. Det första
jag skall göra på mycket lång sikt är att
fastställa min affärs försäljningspolitik. Vilka
människor vill jag framför allt vända mig till? Alla
som vill köpa av mig, kanske man oreflekterat
svarar. Det är inte alls säkert att det ger mig
det bästa resultatet, det är för resten föga
troligt, därför att jag då säkerligen inte kan
tillfredsställa dem alla med det varusortiment jag
kan förmå hålla. Försäljningsplaneringen börjar
nämligen med inköpet. Och det är mycket troligt
att jag kan göra en bättre försäljning, om jag
inte försöker nödtorftigt omfatta allting utan i
stället specialiserar mina inköp för en viss
kundkrets, som jag kan förse på ett desto
fullständigare och bättre sätt.
Ofta kan läget på min affär utan vidare ånge
Bearbetning av föredrag i avd. Industriell Ekonomi och
Organisation den 13 december 1949.
658.87
försäljningspolitiken. Ligger jag i ett
bostadsdistrikt med en given typ av befolkning, skall
jag givetvis anpassa mig efter den. Har jag en
citybutik, blir problemet genast svårare, men
jag får lov att bestämma mig. Efter det beslut
jag fattar, får jag rätta typen av varor och
prislägen, affärslokalernas inredning, reklamens
karaktär m.m.
Den periodiska långtidsplaneringen för ett
detaljhandelsföretag bör börja med en
försäljningsuppskattning, en försäljningsbudget: Hur
mycket tilltror jag mig kunna sälja under en viss
period? Denna budget bör man sedan lägga till
grund för motsvarande inköpsbudget liksom för
personal- och omkostnadsbudget.
Försäljningsuppskattningen kan i första hand göras årsvis,
liksom hos oss i NK, där man roar sig med att
göra ett förhandsbokslut för året. Särskilt under
nuvarande osäkra förhållanden detaljplanerar
man dock lämpligen på kortare sikt,
företrädesvis halvårsvis, varvid man också fördelar
siffrorna på de olika månaderna och, i en större
affär som ett varuhus, därtill även avdelningsvis.
Är nu förhållandena för nästa
budgeterings-period sådana, att jag tror mig kunna öka min
försäljning — eller skall jag budgetera lika eller
förutse minskning? För att kunna bedöma detta,
måste jag ju i första hand ta till min
fjolårsstatistik, men gärna också gå ännu ett eller ett
par år tillbaka, ty fjolåret kan, på grund av
helgernas infallande och andra faktorer, ha varit
onormalt på något sätt. Vilka
bedömningsgrunder har jag då mot bakgrunden av dessa siffror?
Det allmänna konjunkturläget naturligtvis i
första hand, samt marknadsläget, dvs. prisnivån,
varutillgången och leverantörernas
leveransförmåga (längre eller kortare terminer), utsikter
att kunna bjuda bättre eller sämre sortering,
vidare köpkraftens beroende av sådana faktorer
som inkomst, skattetryck, marknadens
mättnadsgrad, därtill eventuella statligt betingade
faktorer av ekonomisk och politisk karaktär, som
i sanningens namn inte är de lättaste att förutse
och bedöma. Jag skall till slut inte heller
underlåta att i detta sammanhang bedöma hur alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
