Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1950 - Driftstörningsstatistik i Storbritannien, av Je - 360 kV i USA, av Je - Effektökning i transformatorstation genom kylning av omgivande luften, av Je - Mobila kondensatorbatterier, av Lr - Fältprov i kraftledningsnät, av Je - Måttstandardisering av elmotorer, av JiO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
TEKNISK TIDSKRIFT
lar, och deras felfrekvens var lägre än den för direkt
anslutna transformatorer (Beama J. okt. 1949). Je
360 kV i USA. American Gas & Electric Co. bygger en
ny kraftstation nära Pomeroy vid Ohio River. Stationen
beräknas komma i drift 1952. Energin därifrån kommer
att matas ut över en ledning, som konstrueras för mellan
300 och 360 kV. Ledningsdata tycks i övrigt ännu ej vara
fastställda, men byggnadsarbetet påbörjas 1950 (Electr.
World 29 okt. 1949). Je
Effektökning i transformatorstation genom kylning
av omgivande luften. Det är dyrbart att bygga nya
transformatorstationer i storstäder. I Philadelphia har
man ett stort antal standardiserade inomhusstationer från
1920-talet, som var och en innehåller fyra luftkylda
transformatorer för 7,5 MVA vid 40°C omgivningstemperatur.
Effektökning genom fläktkylning kan ej utnyttjas på
grund av störningar för invånare i grannskapet samt
svårigheter att ordna luftintag m.m. I stället har installerats
i tio stationer luftkylningsaggregat, med vars hjälp
omgivande luftens temperatur kyles ned till 28° under
sommar och 18° under vinter. Därigenom ökas
transformatorernas belastningsförmåga till 10,7 MVA på vintern, då
belastningen är störst. Kostnaden utgör per station 46 000 $
och den årliga energiförbrukningen för kylaggregaten är
1 genomsnitt 330 MWh. Man anser det möjligt att
ytterligare öka belastningsförmågan till 12 MVA.
Metoden lönar sig vid inomhusstationer i stadens
centrum. I förstäderna är det bättre att använda
fläktkylning. Nya stationer bygges helst med transformatorer och
andra förlustvärmeavgivande apparater placerade
utomhus. (Electr. World 16 juli 1949.) Je
Mobila kondensatorbatterier. Den tendens till högre
belastning av kraftledningarna, som numera finnes, gör det
svårare att ta vissa transformatorstationer ur drift under
vardagar för prov, inspektion och underhåll på grund av
de stora spänningsfall, som ofta uppstår vid
reservmatning av de från vederbörande station matade abonnenterna.
Dylika arbeten måste därför i större utsträckning än
tidigare göras på söndagar, då belastningen är lägre.
Söndagsarbeten är emellertid ej önskvärda varken ur social eller
ekonomisk synpunkt. Ett amerikanskt kraftbolag har
därför byggt ett landsvägsmobilt kondensatorbatteri, som
inkopplas under avbrotten och minskar spänningsfallen. Det
består av tjugofyra 15 kVA enheter och kan kopplas för
2 400 eller 4 000 V. Totalvikten inklusive vagnen är ca 1 t.
Det anslutes till ledningen via 100 A säkringar medelst
en gummiisolerad lina och mekaniska anslutningsklämmor
(A S Briggs i Electr. World 1949 h. 23). Lr
Fältprov i kraftledningsnät. På det brittiska
"Grid"-systemet har omfattande kortslutningsprov utförts.
Kortslutningar över ljusbågar åstadkoms med tunna
metalltrådar mellan fas och jord i en provstolpe, som
inkopplades till en 70 km 130 kV ledning medelst
fjärrmanövre-rad frånskiljare. Nätet i sin helhet fick mata felstället. I
första hand studerades arbetsförhållandena för högfrekvens
sträckskydd, särskilt inverkan av felljusbågar och
ström-brytarfunktioner samt av kabelsträckor i kraftledningen.
Vidare begagnades tillfället till provning av strömbrytare
och till undersökning av störningar i parallellgående
teleledningar (Electr. Rev. 10 febr. 1950). Je
Måttstandardisering av elmotorer. Alla intressen, såväl
förbrukare som fabrikanter, är eniga om att en
standardisering av något slag för elmotorerna skulle vara till
ekonomisk nytta och innebära en rationalisering. Hittills har
emellertid endast USA vågat sig på en detaljerad standard,
Nema-standarden, som nu har varit gällande under tio år
och enligt uppgift varit till mycket stor nytta. I Frankrike
och Tyskland har nyligen måttstandardblad utarbetats,
men av tillgängliga informationer framgår, att de ännu
icke har hunnit tillämpas i någon högre grad. I England
har frågan diskuterats, men inga åtgärder har ännu
vidtagits. Internationellt sett har man att bygga på de av ISA
fastställda centrumhöjderna och axeltappsdimensionerna,
vilka förutom i Sverige är fastställda som nationell
standard i de flesta europeiska länderna. Jämför man den
amerikanska Nema-standarden med de tyska och franska
normerna, har de amerikanska motorerna för motsvarande
effekter ca 25 % större dimensioner än de europeiska,
varjämte fransk och tysk standard ej överensstämmer med
varandra.
Är nu en nationell standard förnuftig? Man kan därvid
utan vidare säga, att en standard som förutser krympmån
i motorstorlekarna icke bör hindra utvecklingen. Det gäller
ju endast att standardisera de vitala utbytesmåtten, och
härvid kan man t.o.m. för fästhålen tänka sig dubbla hål
i axiell riktning; dessutom bör standarden till att börja
med begränsas till att gälla endast asynkronmotorer. En
ren svensk standard vore ej till någon större nytta på grund
av vår stora import, varemot en internationell standard
skulle vara synnerligen önskvärd. Härvid får man troligen
lämna USA-området med dess Nema-standard utanför och
försöka att inom den övriga delen av världen kompromissa
fram en kombinerad meter/tum-standard.
Då denna standard på grund av europeisk praxis bör få
mindre dimensioner än Nema-standarden, skulle man
kunna tänka sig att standardisera mellanläggsplattor
mellan denna standard och Nema-standarden. Härvid skulle
alltså en motor utförd enligt den internationella
standarden kunna användas inom Nema-området, om den
försågs med en härför avpassad mellanläggsplatta. En
kompromiss mellan tum- och metermått skulle vara möjlig,
eftersom de mått — med undantag för axeltapparnas
dimensioner — som skall fastläggas, är ganska grova.
Fästhålen tillåter exempelvis ganska stora spelrum. För
axeltapparnas del, där noggranna mått måste fastställas, finge
fabrikanterna vid leveranser till olika områden så att säga
finputsa dimensionerna, så att de överensstämmer med
gällande tum- eller meterpraxis. Läget är gynnsamt i så
måtto att förutom USA inget annat land egentligen har
kommit att allmänt tillämpa någon standard, varför en
internationell förutsättningslös diskussion, nu innan det
är för sent, måhända kunde ge bättre resultat än man vid
en flyktig betraktelse är böjd att tro.
Dessa frågor diskuterades vid ett sammanträde inom
SEK:s sakkunnignämnder för kraftteknik och
installationsteknik i november 1949 i anslutning till ett anförande av
H Hedström. Diskussionen resulterade i, att SEK:s
styrelse har föreslagit IEC att ett allmänt möte sammankallas
för internationell diskussion av frågan om
måttstandardisering av elmotorer.
Med anledning av andra önskemål som framfördes vid
sammanträdet har SEK:s styrelse dessutom besjutat
uppdra åt NK (Normkommitté) 15 Torrlikriktare att även
behandla transduktorteknikens nomenklatur och begrepp,
samt föreslå IEC att transduktornomenklaturen bearbetas
internationellt.
Grundläggande begrepp och definitioner för elektriska
kontrollutrustningar skall normeras och i samband
härmed skall viss mått- och principstandard utarbetas. För
detta arbete har tillsatts en kommitté, NK 73
Kontrollutrustningar, vars arbete skall koncentreras till
utrustningar för kraftverk o.d.
För närmare utredning av frågan om standardisering av
keramiska detaljer och elporslin, av ställverksporslin samt
av frånskiljare för högspänningsändamål (speciellt
fästhålen) tillsattes en förberedande kommitté för att föra
förhandlingar med bl.a. fabrikanterna av elporslin.
De nu arbetande normkommittéerna skall
rekommenderas att i sina normförslag, då så är möjligt, föreskriva
att på märkplåten till normerade apparater utsättes orden
"utförande enligt SEN 00—0000". JiO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
