Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1950 - Kabel med aluminiummantel, av Je - Ny båglampa, av sah - Elektrisk svetsning av glas, av sam - Ledande plaster, av R Gezelius - Underjordiska högtalare, av D H
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 TEKNISK TIDSKRIFT
Kabel ined aluminiuinmantel. Arbetsmaskiner för
tillverkning av aluminiumklädda kablar har nu konstruerats.
Manteln pressas ihop i kallt tillstånd, vilket gör att
metoden är användbar även vid användning av en del
isolationsmaterial, som ej tål hetta, och därför ej kunnat
användas vid bruk av konventionella metoder. Tills vidare
kan kablar för kraft- och teleteknik med upp till ca 40
111111 ytterdiameter tillverkas. Den aluminiumklädda kabeln
är lättare och mekaniskt starkare än motsvarande
bly-klädda kabel (Eiectr. Rev. ’10 fehr. 1950). Je
Ny båglampa. Under senare år har framkommit en hel del
högintensitetslampor. Dessa har dock haft det gemensamt,
att de har arbetat inneslutna i en gasatmosfär. Nu har i
USA framkommit en båglampa, vilken avger sitt ljus
genom förbränning i fria luften av en zirkoniumelektrod.
En 1 000 W lampa av denna typ, som arbetar vid 55 V,
IX A växelström, har ett totalt ljusflöde av 20 000 lumen
och tjugo gånger större ljusstyrka än en
wolframtråds-lampa med samma effekt. Lampan avger ett kontinuerligt
spektrum, där alla färger är representerade; dess ljusfärg
motsvarar tidig morgonsol. Genom att lampan inte är
innesluten i glas avger den tjugo gånger så mycket energi
inom det ultravioletta området som en
kvicksilverång-kvartslampa.
Ljuskällan är ett 25 mm långt och G mm tjockt rör av
nickel eller molybden, innehållande en liten kapsel av
87 % zirkonium samt nickel och andra beståndsdelar.
Genom att även förbränningsprodukten — zirkoniumoxid
— är brännbar får kapseln jämförelsevis lång livslängd,
24 h vid 650 W och 6 h vid 1 000 W. Det senare fallet
motsvarar omkring 4 m vanliga kolelektroder.
Förbränningsproduktenia är icke hälsö- eller brandfarliga.
Genom att lampan har en mycket koncentrerad ljuskälla
är den särskilt användbar för projektionsändamål, men
den beräknas få användning även inom television, i
reproduktionsanstalter m.m. (Bus. Wk 15 okt. 1949). sah
Elektrisk svetsning av glas. Glasdetaljer brukar i
allmänhet sammanfogas i gaslåga, vilket har åtskilliga
nackdelar. Sålunda uppstår ofta kraftiga temperaturgradienter,
som kan ge upphov till farliga inre spänningar, värmen
tränger från ytan sakta in i glaset, ytan blir lätt för starkt
upphettad, så all materialets sammansättning där ändrar
sig, det är omöjligt att begränsa värmeutvecklingen lill
själva fogen osv.
I Amerika har man utvecklat elektriska metoder att
svetsa glas, där ovanstående nackdelar i stor utsträckning
undvikits. Glaset har olika, elektiiska egenskaper inom
olika temperaturområden, och därför kan man begagna
tre olika sätt för elektrisk upphettning. Vid temperaturer
under (»00 C är glaset en isolator med ett specifikt
motstånd av 10,J—101S ohmcm varför de dielektriska
förlusterna i ett högfrekvensfält kan begagnas för
värmealstring. Den utvecklade värmen är proportionell mot
glasets dielektriska förlustfaktor, frekvensen och
spännings-gradienten i fältet.
över 600 C är ledningsförmågan så god, att de ohmska
förlusterna bättre kan användas för att alstra värme. Över
1 200°C kan åtminstone vissa glassorter, t.ex. vanliga
sodaglas, smältas i högfrekvensugn på samma sätt som
metaller. På grund av glasets höga motstånd erfordras dock
betydligt högre frekvenser. Någon utpräglad skineffekt
förekommer inte, utan ströminträngningen är god.
Av de tre metoderna är uppvärmning genom ohmska
förluster den effektivaste, och den har tillämpats i den
"elektriska gaspistolen", som har blivit ett synnerligen effektivt
glasblåsarverktyg. Det består av en gaspistol, med vilken
man på vanligt sätt förvärmer glaset till ca 700 C.
Därefter arbetar man med två gaslågor, som samtidigt får
tjänstgöra som elektroder för uppvärmningsströmmen.
Den pålagda spänningen är 10 kV och frekvensen omkring
100 kp/s. Den elektriska gaspistolen arbetar betydligt snab-
bare än den vanliga, den genomvärmer glaset, så att det
blir varmare i det inre än på ytan. Det är lätt att avpassa
temperaturen, och uppvärmningen kan avgränsas till små
områden. Pistolen har kommit till användning vid
montering av glasapparatur i kemiska fabriker samt vid
fabrikation av röntgenrör, elektronrör osv. (Eiectr. Engng maj
1948; Feinwerktechnik juni 1949). sm
Ledande piaster. Elektriskt ledande plaster tillverkas i
USA i flera typer, som täcker resistivitetsområdet från 10"
till 10 3 ohmcm. En typ t.ex. har en resistivitet av 10 2
ohmcm med temperaturkoefficienten 2-10~8 per °C.
Re-sistiviteten är konstant upp till en strömtäthet av 16 A/cm2
och en frekvens av 30 Mp/s.
Ledande plaster finnes av såväl härdbara som
termoplastiska och elastomera typer. Mekaniska och kemiska
egenskaper är i stort sett desamma som för vanliga plaster; de
termiska däremot avviker något med högre
pyrolystempe-ratur och ett par gånger större värmeledningskoefficient.
Den kemiska sammansättningen och fabrikationsmetoderna
är icke kända.
Som tilltänkta användningsområden föreslås
högfrekvens-motstånd, variabla motstånd, underlag för elektrolytisk
plätering, helpressade två- eller tredimensionella elektriska
kretsar, värmeelement m.m. (Eiectr. Mfg nov. 1949).
R Gezelius
Underjordiska högtalare. Vid iordningställandet av
större idrottsarenor har man ofta fastnat på problemet att
lösa högtalarplaceringen. Detta har varit särskilt besvärligt
om idrottsplanen har använts för gymnastikuppvisningar,
där det gällt att placera högtalarna så, att stora
gymnastik-trupper kan ledas i samtidighet. Då man härvid vill
undvika att placera högtalarna på ställningar, vilka står i
vägen för de uppträdande, har man sökt konstruera
högtalarna så, att de kan placeras nergrävda i markytan. 1
Fig. 1. Genomskärning av högtalarens membran- och
magnetdel.
11 12
Fig. 2. Genomskärning av högtalaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
