Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 8 april 1950 - Böcker - Svensk industrikalender 1950 - Esso - TNC: 7. Maxtolk och mintolk, av J W - Insänt: »Mörkläggningen» av Fröken Fotboll, av Evald Gustavsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
TEKNISK TIDSKRIFT
industriföretag och tillverkningsställen, dvs. praktiskt
taget samtliga i den officiella statistiken redovisade,
uppdelade länsvis på 76 branschgrupper. I kalenderns
firmaregister ingår alla till Industriförbundet anslutna
företag och ett antal andra, sammanlagt ca 4 900, om vilka
närmare upplysningar lämnas om tillverkare, arbetarantal,
företagsledning m.m. Tillverkningsregistret omfattar ca
7 000 industrivaror, ordnade branschvis med uppgift om
tillverkare och med varunamnet även översatt till
engelska; till detla register är anknutna alfabetiska
varuregister på svenska och engelska. I personregistret återfinnes
namnen på 14 000 industrimän med födelseår och adresser
samt upplysningar om i vilka företag de är verksamma.
Ett register över industriella föreningar hör även till
innehållet.
Esso, Stockholm, har i samarbete med Gallupinstitutet
genom en personalundersökning enligt intervjumetoden
informerat sig om de anställdas syn på sina egna och
företagets problem. Resultatet av opinionsundersökningens
första del, som gäller företagets ca 500 tjänstemän, har
publicerats i en 32-sidig broschyr "Vad tycker Ni om
Esso?". Undersökningen har utförts genom postintervjuer,
och svarsprocenten är ovanligt hög: 72 %. Broschyren,
som bör vara av stort intresse för såväl företagsledare som
anställda även i andra företag, ger med sina skickligt
utförda diagram en klar bild av undersökningens
uppläggning och resultat.
TNC
7. Maxtolk och mintolk
Orden maximum och minimum antar som förleder i
sammansättningar formen maximi-, minimi-, t.ex.
maximivärde, minimiantal. Motsvarande adjektiv heter maximal,
minimal, och dessa kan också bilda sammansättningar,
t.ex. maximalmätare, minimalrelä. I regel kan ingen
betydelseskillnad mellan t.ex. maximi- och maximal- påvisas,
och då bör formen maximi- liksom minimi- föredras,
såvida inte maximal- och minimal- av någon anledning fått
fäste i terminologin. Möjligen kan sådana ord som
maximalmätare och minimalrelä försvaras med att de ej får
kunna tydas som största mätare, minsta relä — i analogi
med maximivärde, minimiantal — utan avser mätare som
mäter största värde, relä som fungerar vid visst minsta
värde. Försvaret är emellertid inte starkt, eftersom man i
konsekvens därmed inte heller skulle säga t.ex.
maximi-och minimitermometer, vilket dock är den vedertagna
termen.
Eftersom förlederna maximi- och minimi- blivit så vanliga
önskar man ofta förkorta dem, och det enligt TNC 2
korrekta skrivsättet är då till exempel max.-värde, min.-antal.
Det har också blivit vanligt att man uttalar dessa
förkortningar maxvärde, minantal, och när det gäller
bearbetningstoleranser och passningar har sådana ord som
maxtolk och mintolk blivit allt vanligare även i tryck. TNC har
tidigare ställt sig kritisk mot denna nyhet, men det är nu
uppenbart att ett verkligt behov av kortformer här
föreligger. Utan att rekommendera övergång efter hela linjen
får därför TNC tillstyrka kortformerna max- och min-,
uttalade skriftenligt, när behov därav kan anses föreligga,
och nu främst när det gäller tolerans- och
passnings-området.
Max- och min- är då kortformer av samma slag som el-,
som också nästan uteslutande förekommer i
sammansättningar, t.ex. elverk, elmotor, elvärme. De enkla orden
bör heta maximum och minimum, och om dessa ord eller
orden maximal (t) och minimal (t) förkortas i skrift
höide enligt regeln för avbrvtningar skrivas max. och min.,
alltså följas av punkt.
En risk som ej får glömmas bort är att sådana enstaviga
förleder som max- och min- lätt leder till rytmiskt
otillfredsställande sammansättningar. Ordet maximigängtolk
har god rvtm tack vare de två obetonade stavelserna -imi-,
men maxgängtolk blir stötigt; maxtolk för gängor, eller
maximigängtolk, är rytmiskt bättre. J W
Insänt
"Mörkläggningen" av Fröken Fotboll
I en redaktionell artikel i Tekn. T. 1950 s. 228 om
mörkläggningen kring televisionsproblemet anföres "Fröken
Fotboll" i Malmö som ett gott exempel på hur
underrättelserna sprider sig trots "förbud" mot publicitet. Jag
vill rättvisligen framhålla, att Skånska Dagbladet — som
haft nöjet att introducera Fröken Fotboll — genom
överenskommelse med Telegrafverket frivilligt avstod från att
bekantgöra Fröken Fotbolls existens, förrän proven med
denna teletekniska nyhet avslutats. Motivet härför var att
undvika den starka spärrning på telefonnätet, som med
dåvarande utrustning skulle ha blivit följden av en alltför
hög anropsfrekvens. Den frivilliga "mörkläggningen" visade
sig också vara en välbetänkt åtgärd. Genom publicitet åt
saken skulle anropsfrekvensen otvivelaktigt ha blivit så
hög, att vi belt enkelt nödgats avbryta proven. En mycket
försiktigt avfattad reklam i programmet för en
teleutställ-ning hade så när fått denna olyckliga effekt.
Beträffande "statsmonopolets attityd inför en teknisk
revolution" vill jag understryka, att Telegrafverkets
tjänstemän, från distriktsförvaltningens reparatörer hela vägen
upp till generaldirektören, i fallet Fröken Fotboll visat
stor förståelse och vidsträckt tillmötesgående, att man
låtit det tekniska intresset belt dominera över det
ekonomiska och att man även beredvilligt tagit ganska stora
risker för den vanliga telefontrafiken. Jag är glad över att
kunna betyga detta. Telegrafverkets tjänstemän i Malmö
har faktiskt verksamt bidragit till utformningen av min
lilla idé ined Fröken Fotboll och t.o.m. offrat mycket av
sin fritid härför — utan ersättning. Inom Telegrafverket
fortsätter man nu med all önskvärd energi arbetet med att
ordna den trafiktekniska utbyggnad, som befunnits
erforderlig på grund av den överväldigande popularitet Fröken
Fotboll nådde redan under "mörkläggningen".
När det gäller televisionens utveckling i vårt land, delar
jag obetingat uppfattningen att djärvare grepp och friare
initiativ behövs. Även därvidlag har jag emellertid, låt vara
i en liten detalj, kunnat konstatera, att den goda viljan
inte alldeles saknas. När Skånska Dagbladet i höstas i
samarbete med Sydvästra Sveriges Sändaramatörer
anordnade teleutställningen SM7XA i Malmö, hade vi ingen
svårighet att utverka myndigheternas tillstånd till
televisionsdemonstrationer.
Men sändaren befann sig på andra sidan Sundet!
Evald Gustavsson
Till chefredaktör Gustavssons inlägg vill vi endast
till-lägga, att Telegrafverkets beredvillighet att lämna sina
abonnenter service, och även att medverka till en viss
experimentverksamhet, åtminstone numera torde vara
oomtvistad. Man torde till och med kunna säga, att
Telegrafverket ur driftsynpunkt kunde vara ett mönster för alla
statsmonopol.
"Fröken Fotboll" var också omnämnd uteslutande som
ett exempel på, hur ett "förbud" — med eller utan
citationstecken och med eller utan frivilligt samförstånd —
icke kan hindra underrättelser om en av allmänheten
önskad åtgärd att sprida sig.
Från Fröken Fotboll och till "en teknisk revolution" är
emellertid steget ganska långt. Det gläder oss också, att
insändaren (liksom för övrigt ett stort antal av tidskriftens
läsare) bar instämt i de principiella slutsatser som vi har
dragit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
