Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 15 april 1950 - Robotisering av kemiska fabriker, av SHl - Klorering av mättade alifatiska kolväten, av SHl - Ny mikrometod för bestämning av kol och väte, av SHl - Förbättring av torkade oljor och alkydhartser, av SHl - Ädelgaser, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
TEKNISK TIDSKRIFT
instrumentens pålitlighet leder lätt till ett visst lättsinne
från underhållspersonalens sida. Detta kan i värsta fall
medföra, att instrumenten verkligen strejkar i brist på
effektiv tillsyn, men vanligare torde vara, att fel i driften
förblir obeaktade (A Bbothman & R V Ramani i Chem.
Engng nov. 1949). SHl
Klorering av mättade alifatiska kolväten. Textböcker
i organisk kemi undviker diskret att närmare gå in på en
diskussion av industriella metoder för klorering av
mättade alifatiska kolväten, särskilt de lägre. Orsaken härtill
är helt enkelt, att mycket litet varit känt om dylika
processer. I USA började framställning av klorerade kolväten
i fabriksskala redan. 1936, men först helt nyligen har något
om den härvid använda metodiken offentliggjorts. Inom
parentes kan nämnas, att ett omfattande arbete på
klorering av naturgas, som utfördes av Bureau of Mines före
1921, icke ledde till en enda praktisk tillämpning. Detta
visar, att problemen varit svårlösta; särskilt de lägsta
kolvätena" metan, etan och propån är synnerligen
svårhanterliga, då de lätt sönderfaller under avskiljande av kol
vid högre temperatur. De undersökningar, som Great
Western Electro-Chemical Co. började år 1932, ledde
emellertid till en användbar fotokemisk metod, vilken
började utnyttjas i stor skala 1936. Senare har även termiska
kloreringsmetoder utarbetats, och allt som allt skiljer man
nu mellan tre olika typer, nämligen fotokemisk i
vätskefas, fotokemisk i gasfas och termisk i gasfas.
Vid fotokemisk klorering i flytande fas bubblar kolväte
och klor genom ett perforerat rör, som omsluter en
ljuskälla. För mycket klor kan minska reaktionshastigheten
genom att absorbera ljuset, innan det hinner genomstråla
vätskan. Aktiveringsenergin ges av en
kvicksilverbåglampa, därför att en stor del av dess strålning ligger vid
3 000—5 000 Å. Kortare våglängder genomsläpps ej av
Pyrexglas och längre absorberas ej tillräckligt av klor.
Typiska siffror visar, att 4,5—13,5 kg/h klor kan bringas
till reaktion med en 400 W lampa. Klorering i vätskefas
lyckas blott, sedan alla inhibitorer, såsom syre, avlägsnats.
Reaktionsvärmet bortförs med hjälp av kylslingor och
återloppskylare. Fotokemisk klorering i gasfas är lämplig,
när man önskar framställa mellanprodukter, t.ex.
diklor-metan, kloroform och dikloretan. överskottsvärmet skall
till största delen upptas av gasen, varigenom halten klor
i reaktorn begränsas till 20 %. Ytterligare tillsats måste
ske, om kloreringen skall drivas längre. Risken för
ogynnsam verkan av inhibitorer är betydligt mindre vid arbete
i gasfas än i vätskefas, men i stället finns fara för
kar-bonisering och explosion, om kloröverskott i den inmatade
gasblandningen förekommer t.o.m. blott temporärt. Vid
termisk klorering i gasfas inleds reaktionen genom att
blanda den råa gasblandningen med het
reaktionsblandning eller genom att upphetta den över 250—300°
Utspädningsmedel, såsom CC14, HCl eller H20
används ibland för temperaturkontroll. Enligt den termiska
metoden kan man framställa omättade föreningar genom
kombination av klorering med avklorering och
avhydro-klorering.
De fotokemiska och termiska kloreringsmetodernas
fördelar kan sammanfattas på följande sätt. De förra ger inga
omättade föreningar i form av föroreningar, ingen tjära
och intet kol. De senare påverkas mycket litet av
inhibitorer, spänningsvariationer och andra elektriska
störningar; de har stor kapacitet, och anläggningskostnaden
är låg; kloren reagerar fullständigt; omättade kolväten kan
framställas. Dow Chemical Co. framställer nu följande
produkter: metylklorid, metylenklorid, kloroform,
koltetraklorid, perkloretylen samt klorerade propaner och
propy-lener (Ind. Engng Chem. aug. 1949). SHl
Ny mikrometod för bestämning av kol och väte.
Grunden för denna metod är en tidigare publicerad
mikrometod för bestämning av syre i organiska ämnen.
Denna börjar med termisk sönderdelning av provet i syre-
fri kväveatmosfär. De bildade gaserna leds över till
1 120°C upphettat kol, varvid syret kvantitativt övergår till
koloxid. Denna bringas sedan till reaktion med
jodpentoxid vid 120°C, varvid koldioxid och jod bildas; den senare
upptas i utspädd lut och kan bestämmas direkt. Bättre
resultat fås emellertid, om man ökar omräkningsfaktorn
genom tillämpning av Leiperts multiplikationsförfarande.
Enligt detta oxideras joden med brom till jodsyra, som
efter förstöring av bromöverskottet med myrsyra omsätts
med jodid. Den jodmängd, som slutligen bestäms, blir då
sex gånger den ursprungliga, varigenom 1 mg 02 svarar
mot 7,50 ml 0,02-n Na2S«>03. Den gynnsamma
omräkningsfaktorn och metodens frihet från störningar möjliggör en
synnerligen noggrann bestämning av syrehalten i
organiska föreningar. En analys tar ca 30 min, och metoden
kan användas allmänt utom för ämnen, som innehåller
fosfor och fluor.
Den nya mikrometoden består i en tillämpning av samma
princip vid bestämning av kol och väte. Provet förbränns
först på vanligt sätt över kopparoxid i luftström. Det med
den erhållna vattenångan och koldioxiden följande
överskottet på syre avlägsnas med till 500°C upphettad koppar.
Därefter leds gaserna över vattenfri bariumklorid, varvid
vattnet absorberas; koldioxiden, som nu blott är
blandad med kväve, leds över kol vid 1 120°C och överförs
härvid till koloxid, som bestäms jodometriskt. När
denna process är slutförd, avdrivs det absorberade vattnet
genom upphettning av bariumkloriden och leds över
kolet vid 1 120°C, varvid koloxid bildas; denna bestäms
jodometriskt.
Omräkningsfaktorerna är 1 mg C .= 20,00 ml 0,02-n
Na-Å/X,; 1 mg Ha= 59,54 ml 0,02-n Na^O,,. För ett prov
på 3,000 mg bensoesyra skulle då vid kolbestämningen
åtgå 41,3 ml och vid vätebestämningen 8,85 ml tiosulfat.
Ett fel på 0,02 ml skulle motsvara ett fel i kolhalten på
0,04 % och i vätehalten på 0,01 % (J UnHERZAUCHJEIR i
Chem.-Ing.-Technik 28 jan. 1950). SHl
Förbättring av torkande oljor och alkydhartser. En ny
produkt, Dryene (en viskös och föga flyktig vätska, vars
kemiska natur icke omtalas) ger modifierade alkydhartser
av mycket hög kvalitet och kan användas för att öka
antalet konjugerade dubbelbindningar hos långsamt torkande
oljor, t.ex. soja- och linolja (Tekn. T. 1949 s. 829). 1
senare fallet får man en snabbtorkande olja, som
tillsammans med fenolhartser ger fenissor med förbättrad
resistens mot alkali och vatten. På liknande sätt ger
alkydhartser försatta med dryene överdrag, som hårdnar och
genomtorkar snabbare och blir segare och varaktigare än
de, som fås med vanliga alkydhartser. Dessa förbättringar
uppstår både vid bakning och lufttorkning av fernissan
(Medd. från Carbide and Carbon Corp.). SHl
Ädelgaser. Krypton och xenon framställs nu i stor skala
i USA. De har vissa fördelar framför argon, nämligen lägre
värmeledningsförmåga, lägre elektriskt motstånd och lägre
joniseringspotentialer och dessutom andra unika
egenskaper, som gör dem särskilt lämpliga för vissa ändamål.
Krypton har nyligen börjat användas för fyllning av
fluorescenslampor, gruvlampor och andra miniatyrlampor
samt dessutom i glödlampor. Härvid har kryptonlampor
endera betydligt längre livslängd eller ger större
ljusutbyte än argonlampor. För närvarande används argon i
joniseringskammare för påvisande av kosmisk strålning,
men krypton och xenon skulle troligen ge bättre resultat.
I Geiger-Müller-räknare utnyttjas alla tre gaserna, men de
båda senare kommer sannolikt att få ökad användning.
Xenon har ersatt kvicksilver i thyratroner och vakuumrör.
Till skillnad från kvicksilverånga kondenseras xenon icke
vid låg temperatur och har elektriska egenskaper liknande
kvicksilverångas. Krypton och xenon, enligt uppgift av hög
renhetsgrad, finns nu att köpa i USA förpackad i
glasflaskor eller stålcylindrar (J. chem. Educ. dec. 1949). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
