Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1950 - Krompläterade motorcylindrar, av J van der Horst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 5 april 1950
359
Krompläterade motorcylindrar
Mr. J van der Horst, Hilversum
Krom användes, som bekant, för många
industriella ändamål på grund av sin motståndskraft
mot korrosion och oxidation, värmetålighet och
hårdhet. I)en sistnämnda är efter Mohs’
mineralogiska skala ungefär 9, dvs. något över den
för kvarts och liknande, kiselhållande mineral,
jämbördig med den för korund och under den för
diamant. Hårdheten hos kromytan är förenad med
finkornig och tät struktur, varför den är
synnerligen motståndskraftig mot mekanisk nötning.
Den får härigenom även mycket låg
friktionskoefficient, för kromstål ca % av exempelvis
babbitstål. En nackdel, som sammanhänger med
dessa kroms egenskaper, är emellertid, att
ytspänningen eller kapillariteten blir osedvanligt
låg, så att en slipad kromyta icke förmår fästa
en oljefilm vid sig. Oljan uppför sig ungefär som
kvicksilverdroppar på en glasskiva e.d. För att
kunna användas i motorcylindrar måste
krommaterialet därför behandlas på ett sätt, som ökar
dess porositet, utan att dess av strukturen
betingade fördelaktiga egenskaper nämnvärt
minskas därigenom.
Kroms smältpunkt varierar mellan 1 765° och
1 830°C. Metallen motstår oxidering upp till ca
700°C men får i nyslipat tillstånd ganska snabbt
en "oxidhud", som ökar dess motståndskraft
mot såväl nötning som korrosion. Vid
sistnämnda temperatur börjar dess hårdhet att gradvis
avta. Vid varierande temperaturer är det av stor
vikt, att utvidningskoefficienterna för krom
och underliggande basmaterial vid
krompläterade ytor icke avsevärt skiljer sig i storlek.
Praktiskt taget varje metall eller metallegering
lämpar sig för kromplätering, men hållbarheten
är i hög grad beroende av pläteringsmetod och
basmetallytans preparering. Om
tillverkningsmetoderna är otillfredsställande, kommer
kromlagret att antingen genast flaga av eller också
efter någon tid genom fortgående korrosion
mellan pläteringen och basytan.
Ett av de viktigaste användningsområdena för
kromplätering är i bensin- och dieselmotorers
cylindrar eller cylinderfoder. För bensinmotorer
gäller detta huvudsakligen endast för de största
typerna. För vanliga bilmotorer av standardtyp
anser fabrikanterna krompläterade cylinderväg-
669.268.7 : 621-222
gar onödiga, dvs. de har icke intresse att
nämnvärt öka livslängden, på grund av att detta
huvudsakligen skulle komma
andrahandskonsu-menterna av begagnade bilar till godo. För
dieselmotorer är emellertid förhållandet helt
annorlunda, då det icke torde finnas någon
dieselmotor i världen, som kan köras hela sin livslängd
med sin ursprungliga uppsättning av
cylinderfoder.
Kromplätering av cylinderväggar försöktes
redan för ett par decennier sedan, närmare
bestämt omkring 1932 första gången. En av de
första svårigheterna var att före
maskinbearbetningen få pläteringen jämntjock och loppet
sålunda någorlunda exakt cylindriskt. Vid
elektrolysen har nämligen krom benägenhet att avsätta
sig i ett tjockare skikt vid cylinderns nedre del.
Genom att anoderna gavs en nedåt avsmalnande
konisk form (fig. 1) blev förkromningen jämn,
emedan kromskiktet blev tunnare vid det större
spelrummet.
Nästa svårighet var den metalliska repningen,
som mer eller mindre lokalt uppkom, på grund
av att oljefilmen icke "vätte" eller fäste vid
kromytan av i det föregående nämnda skäl.
Även om kromytan har en utmärkt
motståndskraft mot mekanisk nötning i sig själv, är detta
icke tillräckligt vid de hårda driftsförhållanden,
som förekommer i dieselmotorer. Oljefilm måste
finnas. För att tillräcklig vidhäftningsförmåga
Referat av föredrag i avd. Mekanik den 8 november 1949.
Fig. 1. Elektrolytisk kromplätering av cylinderfoder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
