Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1950 - Betong, dess utveckling och betydelse, av Hjalmar Granholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.380
TEKNISK TIDSKRIFT
Den har distanserats av Sandöbron, som med
sitt spann på 264 m ligger ett bra stj^cke före alla
andra betongbroar i världen.
För särskilt de stora spännvidderna är
konkurrensen från det gamla
brobyggnadsmaterialet, stålet, ännu mycket kännbar. Denna hårda
konkurrens tvingar fram nya, förbättrade
konstruktioner och bidrar därigenom till att
utveckla såväl betong- som stålbroarna. För
mindre broar är däremot betongen nu i dag så gott
som allenarådande. Jag vill inte påstå, att jag
är särdeles glad åt denna utveckling. De gamla
valvbroarna av natursten, som har stått i många
hundrade år och gjort en god tjänst i det gamla
trafiknätet, försvinner så småningom
fullständigt. Det vore lyckligt, 0111 dessa gamla vackra
konstruktioner av natursten kunde ta upp den
ekonomiska konkurrensen med
betongkonstruktionerna. Det är sällan lyckligt, att
konkurrensen försvinner, och denna sats gäller inte bara
när det är fråga om tävlan mellan olika individer,
utan också när det gäller tävlan mellan olika
byggnadsmaterial. Som det nu ser ut, förefaller
det mig tyvärr, som 0111 intresset för stenbroarna
huvudsakligen komme att ha sin boplats hos
Riks-antikvariatämbetet och icke hos brobyggarna.
Trä och betong
Den utveckling och den användning, som
betongen har fått i vårt land inom
brobyggnadsområdet, har i viss utsträckning varit beroende
på att vi har haft tillgång till ett annat
byggnadsmaterial nämligen träet. Det kan synas
överraskande men det är tyvärr sant, att i kostnaden
för en betongkonstruktion ingår i allmänhet
träarbetena med omkring en tredjedel. Det är t.o.m.
ofta så, att träställningen för en stor bro är den
svåraste delen av arbetet, och ibland kostar den
lika mycket som den permanenta
konstruktionen. Det är stora mängder trä som här förbrukas.
I vissa andra länder, där tillgången till trä är
knappare, har därför betongtekniken haft att
kämpa mot större svårigheter men har i alla fall
ständigt utvecklats. Den stora efterfrågan på
trävaror och överavverkningen av skogarna har
lett därhän, att träet, som är ett nödvändigt
komplement till betongkonstruktionerna, har blivit
mycket dyrare. Denna omständighet måste
återverka kraftigt på betongkonstruktionerna och
deras utformning och naturligtvis framför allt
på konstruktionen av gjutformar och
ställningar. Den alltmer tilltagande knappheten på trä
och byggnadsvirke har också framtvingat nya
konstruktionsformer, där man arbetar med
fa-briksgjorda monteringsfärdiga plattor och
balkar av betong. Härigenom kan man eliminera
en väsentlig del av det eljest erforderliga
byggnadsvirket. Det är huvudsakligen inom
husbyggnadsområdet, som dessa försök har krönts med
framgång. Åtskilliga ganska stora bostadshus
och fabriker har under de senaste åren uppförts
enligt dessa nya metoder.
En mycket betydande del av
bostadsproduktionen behärskas ännu av träet som
byggnadsmaterial. Det är ganska naturligt att så skall vara
fallet i vårt land med dess stora skogar och väl
utvecklade sågverksindustri. Det är huvudsakligen
för villor och andra mindre byggnader, som trä
kommer till användning, men även här ser det
ut, som om betongen nu skulle få ett säkert
fotfäste och på allvar kunna ta upp tävlan med
träet. Genom anslag från Statens Kommitté för
Byggnadsforskning har en del försök utförts som
resulterat i att vi nu på försök har byggt tre
enfamiljshus av en typ, som jag kallar putshus,
men som egentligen är ett slags betonghus, där
ytterväggar och innerväggar består av två skikt
av cementputs. Både ekonomiskt och tekniskt
har försöken visat gynnsamt resultat. Det ser
sålunda ut, som om man med fördel skulle
kunna ersätta träet med betong även när det
gäller mindre byggnader och på så sätt spara trä,
som kanske är vårt lands värdefullaste råvara
och som helt säkert behövs för många andra
viktiga ändamål.
Cement och betong
Man kan fråga sig vad orsaken är till att
betongen kunnat få en sådan utveckling och en så
allmän användning. En väsentlig orsak är den
att bindemedlet, portlandcementet, tack vare
cementkemisternas insats utvecklats så, att
kvaliteten från att i början ha varit ganska
medelmåttig och även ojämn, numera fyller högt
ställda anspråk. En mycket viktig faktor är även,
att cementpriset relativt sett har sjunkit.
Visserligen får man i dag betala ungefär 60 % mera
för cement än före kriget, men i relation till
levnadskostnadsindex innebär detta en reell
sänkning av cementpriset. De flesta andra
byggnadsmaterial, främst då stål och trä, har ökat i pris
och i betydligt hastigare takt än
levnadskostnaderna. En annan viktig orsak är, att betongen
för övrigt baseras på sådana billiga material som
sand, grus och sten, vilka förekommer i stora
mängder snart sagt överallt.
Det var sannerligen en lycklig tanke när
fransmannen Monier började på att tillverka
blomkrukor av betong med ett i godset inlagt
järntrådsnät. Denna blomkrukstillverkning var
begynnelsen till den armerade betongen. Under
årens lopp har armeringen utvecklats och
alltmer fulländats. Under min tidigaste
ingenjörspraktik var den tillåtna påkänningen på
arme-ringsstålet högst 1 000 kp/cnr. Nu är det mycket
vanligt att man arbetar med 2 000 kp/cnr. När
det gäller förspänd betong, där man armerar
med klena ståltrådar, går man upp till
påkänningar på 7 000—12 000 kp/cm2. Monier skulle
säkerligen häpna, om han såge vad hans blyg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
