Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1950 - Böcker - Kooperativa Förbundets Arkitektkontor 1935—1949, del I & II, av sah - Sveriges geologi, av Carl-Gösta Wenner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 5 april 1950
401
Böcker
Kooperativa Förbundets Arkitektkontor 1935—1949,
del I och II. Kooperativa Förbundets Bokförlag,
Stockholm 1949. 164 + 190 s., ill. 12,50 kr. per band.
KF:s arkitektkontor inrättades i december 1924. Tio år
senare utgavs boken "Kooperativa Förbundets
Arkitektkontor 1925—1935" och nu, till KF:s eget 50-årsjubileum,
har kontoret givit ut dessa två volymer, av vilka den ena
huvudsakligen är en bildrevy över butiker, restauranger
oc.h industrier, som kontoret har projekterat under de
senaste 15 åren, medan den andra behandlar kontorets
insats på bostadsfronten.
Det första bandet inledes med en förteckning över
kontorets samtliga medarbetare från 1935. Det är inte många
av våra mera framstående arkitekter, som saknas bland
det halva tusental namn, som där uppräknas. Härav
framgår en av kontorets funktioner inom svensk arkitektur,
nämligen att vara en "praktikens arkitekturhögskola". Av
förteckningen framgår vidare, i hur stor utsträckning
kontoret dessutom fungerat som en länk mellan svenska och
utländska arkitekter.
Härefter följer en kort redogörelse för kontorets och KF:s
egen organisation, som visar hur arkitektkontoret i sin
egen arbetsuppläggning har förverkligat kooperationens
idé. Arbetet på kontoret är fördelat på tolv avdelningar
— riktigare kanske arbetskollektiv — under ledning av
en chef. Varje avdelning fungerar som ett arkitektkontor
för sig och bearbetar sina egna uppdrag, men i ett intimt
och korsbefruktande tankeutbyte med de andra. Vid
avdelningarnas sida står ett par gemensamma
serviceavdelningar, främst ett konstruktionskontor för den tekniska
och ekonomiska projekteringen. Den gemensamma
ledningen för kontoret utövas av en chefsarkitekt (från starten
Eskil Sundahl). För övrigt intar kontoret en självständig
ställning relativt KF och svarar för sin egen ekonomi,
genom arvoden för utförda uppdrag.
I sitt företal "En kooperativ arkitektur" låter H
Carlheim-Gyllensköld vara osagt, i vad mån en sådan
arkitektur redan finns. Däremot tror han, att vår tids starkt
utvecklade organisationsväsende — och därmed även
kooperationen — måste komma att återspeglas i
arkitekturen. I varje fall är han övertygad om, att det vore
önskvärt om ett sådant inflytande fanns, så att arkitekturen
blev ett uttryck för "en grupp av människor, deras
strävanden och ideal".
Det som framför allt slår en, när man genomgår det
rikhaltiga bildmaterialet i första bandet, är det pionjärarbete,
som KF:s arkitektkontor har utfört för att få fram en
tidigare rätt obefintlig praktisk och estetisk butikskultur
i vårt land. En nästan gripande symbol för detta är bilden
av konsumbutiken i Kalix, där den står, ensam med Gud,
på sitt stengärde — står där riktig och äkta, utan att låtsas
om, att den inför tjugonde århundradet och dess teknik rätt
in i stenåldern. Samma konsekventa genomförande av nya
och riktiga idéer på gamla områden är för övrigt en
genomgående linje i kontorets verksamhet — det må gälla
den öppna varuexponeringen och självbetjäningen i
butikerna, självservering och traditionsanknuten funktionalism
på restaurangerna, en djärv sågtakskonstruktion eller den
stimulerande färghållningen i fabrikerna.
Andra bandet ägnas helt åt bostäderna. Bandets redaktör,
Sven Silow, visar i en översikt, hur det koin att ligga som
en naturlig uppgift för kooperationen att inte bara som
producent skapa bostäder åt egna anställda utan även, och
i ännu större utsträckning, förbättra konsumentens
bostadsmiljö genom ett aktionsprogram, som har omfattat
ett mycket vidsträckt område — från möbler och
inventarier, över enfamiljshus, radhus, hyreshus och
bostadshotell, fram till stadsplaner. Arkitektkontorets stora
resurser har gjort det möjligt att ägna dessa uppgifter en
mycket ingående analys. Problemen har också angripits med
utgångspunkt dels från enheten — möblerna och de olika
rumsenheterna (entré, kök, vardagsrum, sovrum, badrum,
uterum) — dels från helheten i form av
stadsplaneutredningar.
Av stor programmatisk betydelse för kontorets
verksamhet har varit tre stora bostadstävlingar, i vilka kontoret
deltog med mycket utförliga förslag. Till Stockholms Stads
bostadstävling av 1932 ingavs sålunda en ingående teknisk,
social och ekonomisk utredning av radhuset som en
kompromiss med många fördelar mellan det egna hemmet och
hyreshuset. I Stockholms Stads bostadstävling 1940
in-troducérade kontoret i sitt förslag (som fick första pris
i gruppen flerfamiljshus) en entré med ansluten matplats,
som gav bostaden ljus och rymd och eliminerade
genomgångsrummen, samtidigt som den dubblerade
vardagsrummets funktion. Även i denna tävling presenterades ett
förslag till radhus, där nu varje enhet omslöt en
atrium-liknande uteplats, medan husraderna i sin tur grupperade
sig kring en planterad gård, som gav ett skyddat
fritidsutrymme. I industrins bostadstävling 1946 slog
arkitektkontoret ånyo ett slag för radhuset i ett nytt projekt, som
bl.a. avsåg att undanröja de psykologiska hindren mot
radhusens popularitet. Här utvecklades det skyddade
"friluftsrummet" ytterligare och utformades till en avskild
utomhusmiljö, i intim förbindelse med den kringliggande
terrängen. Vidare utformades en standardrumskärna som
grund för bostäder av olika typer, förenande
standardiseringens fördelar med rika variationsmöjligheter.
De noggrant utarbetade program, som låg till grund för
dessa tävlingsbidrag, har KF sedermera utnyttjat för sina
egna industribostadsprojekt i Gustafsberg (Tekn. T. 1945
s. 473), på Kvarnholmen, i Gislaved, Älvenäs, Karlholm,
Skytteholm och Lamhult, samt dessutom i de stora
bostadsprojekt, som kontoret har utfört på uppdrag av HSB
och Svenska Riksbyggen i Stockholm, Göteborg, Jönköping,
Karlshamn, Gällivare och Lindesberg.
Dessa båda band med sitt rika bildmaterial ger ett
väldigt intryck av betydelsen i det arbete, som KF:s
arkitektkontor under dessa år har utfört, och som på ett
genomgripande sätt har satt sin prägel på vår vardagsmiljö.
Det är icke heller några arkitekturens mästerverk i
egentlig mening, som KF:s arkitektkontor har berikat vårt land
med, men en noggrant genomtänkt och chosefritt
genomförd vardagsarkitektur. Ser man saken rätt, står den senare
gärningen icke den förra efter. sah
Sveriges geologi. Berggrunden, av Nils H Magnusson;
De kvartära bildningarna, av Erik Granlund † & G
Lundqvist. Svenska Bokförlaget, Stockholm 1949. 424 s., 79
fig., 2 pl. 17,25 kr.
År 1936 utkom en i flera avseenden märklig lärobok i
geologi. Författarna, Nils H Magnusson och Erik
Granlund, frångick den traditionella läroboksstilen och
behandlade på ett ganska personligt sätt valda delar av
Sveriges geologi. Stoffet var dock väl sovrat.
Illustrationsmaterialet var ypperligt. Efter långvarig och
genomgripande omarbetning har nu en ny upplaga utkommit.
Den gamla lärobokens inledande kapitel om mineral- och
bergartsbildande processer, vilket var skrivet för i ämnet
mer försigkomna och därigenom avskräckte mången
läsare, har ersatts med en mer allmänt hållen petrografisk
översikt. Läroboken kan nu läsas utan några mera
ingående förkunskaper.
Huvudkapitlet behandlar det svenska urberget — med
speciell hänsyn till malmgeologin skulle man kunna
till-lägga. Urberget antas ha bildats under tre "cykler" enligt
ett åldersschema, som Magnusson till stor del själv har
skapat. Vetenskapliga antagonister skulle kunna beskylla
honom för att sudda ut gränsen mellan tro och vetande
genom att framlägga ett åldersschema, där flertalet
bergarter får sin bestämda ruta i fråga om ålder och
kasual-sammanhang. Schemat systematiserar emellertid det
svåröverskådliga och svårfattliga virrvarr, som svenskt urberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
