- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
402

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1950 - Böcker - Sveriges geologi, av Carl-Gösta Wenner - Normalbestämmelser för rör och rördelar av betong till avloppsledningar, trummor och brunnar (1949 års betongrörsnormer), av Stig Adding - Byggnadsteknisk ljusekonomi, av Gunnar Rosenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.402

TEKNISK TIDSKRIFT

utgör. Schemat har icke bara stort värde som stomme för
vetenskapliga hypoteser utan är också mästerligt ur
peda-gisk synpunkt. I den nya upplagan har frågan 0111
bergarternas ålder fått träda tillbaka något. Kapitlet har
därigenom erhållit mer regional karaktär. Framställningen
präglas av klarhet.

De fossilförande bergarterna upptar ca 1I0 av läroboken,
vilket ungefär motsvarar deras andel i svensk berggrund.
Paleontologin har som sig bör fått omnämnande som
hjälpvetenskap åt ifrågavarande del av svensk geologi. I
anslutning till det schema som visar olika zoner i
kambro-siluren saknar man en dubbelsida, visande vanligaste
ledfossil. Dylika bilder är svåråtkomliga för
studerande. Mellan kambro-siluren och kvartärtiden är
avlag-ringarna få eller inga alls, varigenom fantasin kan släppas
lös och förbli oemotsagd. Att vårt land under
stenkolstiden "kläddes av tropisk växtlighet" är en gammal klyscha,
som det inte är så lätt att få kål på.
Vårt lands tillgång och produktion av nyttiga mineral
och bergarter har nästan fått formen av ett kompendium,
liksom övriga kapitel avslutat med väl valda
litteraturhänvisningar.

Framlidne Erik Granlund hade en viss förkärlek för
kapitlen om torvmark och nivåförändringar. Dessa välskrivna
kapitel har fått vara i huvudsak oförändrade. Man
noterar med tacksamhet, att senaste tiders alla hugskott i fråga
om nivåförändringar har fått anstå. Jag har ända sedan
skoltiden beundrat dem, som ritat kartor över landisens
och havets utbredning under olika årtusenden eller delar
av årtusenden, speciellt i norra Fennoskandia. Den
nytillkomne författaren Gösta Lundqvist har varit klok nog att
låta andra hålla i ritstiftet.

En så kunnig och färgstark personlighet som Lundqvist
har givetvis satt sin prägel på den nya upplagan. Nya
kapitel om viktiga delar av svensk geologi, speciellt
jordartsgeologin, har tillkommit. De har fått en ultramodern och
fängslande framställning såsom i fråga om olika
morän-tvper och insjöarnas sediment. Jag erkänner gärna
faderskapet till senare delen av det nytillkomna kapitlet om
raviner och jordskred men är oskyldig till kapitlets
första del.

Den nya läroboken har blivit dubbel så tjock som den
gamla. Fetare bör den inte bli. En tredje upplaga får inte
bli någon "Leitfaden". Den fullständighetsdjävul, som
redan nu stuckit upp i texten och som ibland övar
balansgång på gränslinjen för vårt vetande, måste motas.

Geologistuderanden av alla grader kunna vara tacksamma
för Magnussons och Lundqvists arbete. Sannolikt har inget
annat land en motsvarighet av tillnärmelsevis så hög klass.

Carl-Gösta Wenner

Normalbestämmelser för rör och rördelar av betong
till avloppsledningar, trummor och brunnar (1949 års
betongrörsnormer). K Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen,
Stockholm 1949. 62 s.

Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen och Svenska
Kommunaltekniska Föreningen har i samråd med
Järnvägsstyrelsen, Statens Provningsanstalt, Statens Väginstitut,
Chalmers Provningsanstalt, Svenska Cementföreningen, Sveriges
Betongvaruförbund samt Cementvarufabrikernas
Centralförbund utarbetat nya bestämmelser för rör och rördelar
av betong till avloppsledningar, trummor och brunnar.
Bestämmelserna, som fastställts av Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen och antagits av Järnvägsstyrelsen och
Svenska Kommunal-Tekniska Föreningen, gäller från den 1
januari 1950, varvid dock en viss övergångstid medges, så
att tidigare bestämmelser — Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens av 1935 och Kommunal-Tekniska Föreningens
av 1939 — i vad gäller dimensioner och hållfasthet får
tillämpas intill den 1 januari 1954 medan för täthet och
allmänna kvalitetsfordringar ingen övergångstid medges.

Utom de normalbestämmelser, som gäller för tillverkning,
provning och leverans av rör och rördelar av betong, av-

sedda till ledningar och trummor för avlopp, dränering
och andra ändamål i väg, gata under järnväg eller
spårväg samt till vattenbrunnar, meddelas även anvisningar om
åtgärder, som bör vidtas, då rör av betong nedlägges på
stort djup eller beräknas bli utsatta för inverkan av
aggressivt vatten. Slutligen lämnas en redogörelse för de
belastningsförutsättningar och beräkningsprinciper, som
ligger till grund för dimensioneringen av betongrör av
vissa typer.

Bestämmelserna avser att framtvinga en bättre kvalitet
på betongrör än vad som i allmänhet tidigare förekommit,
varför de tidigare kraven på täthet och hållfasthet blivit
skärpta. Rören har beräknats för ett hjultryck av 7 t
jämte dynamiskt tillskott. Nyheter är, att man har
medtagit bestämmelser för järnvägsrör samt en ny metod för
provning av rörens täthet, nämligen vattentrycksprovet,
varvid rörändarna tillslutes och röret utsättes för invändigt
övertryck. Vattentrycksprovet är dock icke obligatoriskt
men bör användas vid rör på vilka större krav än normalt
ställes.

Bestämmelserna, som tycks väl täcka det avsedda
området, är uppställda efter en välordnad disposition och
tillhörande tabeller och figurer har gjorts klara och rediga,
varför en tolkning av dem ej torde behöva bereda några
svårigheter. De skärpta kvalitetsfordringarna kommer
däremot nog att medföra vissa svårigheter för ett antal
be-tongrörsfabriker i landet. Stig Adding

Byggnadsteknisk ljusekonomi, av Harry Kreuger.
Diss. KTH. Victor Petterssons Bokindustri AB, Stockholm
1949. 110 s., 16 fig., 27 tab.

Inom Statens Kommitté för Byggnadsforskning tillsattes
1944 ett särskilt utskott för belysningsforskning. Förf. har
i föreliggande avhandling givit ett gott bidrag till detta
utskotts arbete. Avsikten är, att avhandlingen senare skall
publiceras som ett meddelande från kommittén.
Belysningsteknikens utveckling går fram efter två linjer,
varav den ena behandlar dagsljus och den andra
konstljus. Det huvudsakligaste intresset synes hittills ha
ägnats åt den sistnämnda grenen. Såväl dagsljus som
konstljus måste för allsidig bedömning skärskådas ur flera
synvinklar: fysiologisk, hygienisk, psykologisk, teknisk och
ekonomisk. Det är av väsentlig betydelse, att människorna
trivs i de lokaler, där den dagliga gärningen utföres.
Därför måste man främst ur medicinsk men även estetisk
synpunkt ställa vissa minimikrav på belysningen, vilket
dock icke bör ske genom åsidosättande av tekniska och
ekonomiska lagar. Förf. har i sin avhandling, som
närmast behandlar förhållandena vid industribyggnader, visat,
att varje särskilt belysningsproblem med åsidosättande av
andra inverkande faktorer har en enbart
teknisk-ekonomisk lösning.

Dagsljuset är inte någonting, som man får till skänks.
Fönstret drar nämligen som regel en högre årskostnad
än den konstruktion den ersätter, vilket framför allt
sammanhänger med fönstrets dåliga värmeekonomi men även
högre anskaffningskostnad. Å andra sidan är fönstret en
positiv faktor som belysningselement; ju större fönster
desto mindre konstljus. Det problem förf. givit sig i kast
med är sålunda att påvisa, hur en ekonomisk avvägning
mellan dagsljus och konstljus går att genomföra.
Utredningen visar för det första, att extremfallet med
fönsterlösa byggnader inte är ekonomiskt motiverat. De
genomräknade exemplen synes snarare tyda på att en något
högre dagsljuskvot än den vanligen brukade kan vara
lämplig. Avhandlingen sysslar även med gamla byggnader
med en given fönsterkvot, i vilket fall en förbättrad
ljusekonomi kan erhållas genom ökad frekvens på
fönster-putsningarna eller genom inläggning av en transparent
folieisolering.

Avhandlingen bygger inte på några egna försök utan är
en ren princip- och metodikutredning. Då
belysningsforskningen synes ha ett flertal väsentliga problem olösta, tor-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free