Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 6 maj 1950 - Böcker - Handel, hantverk och industri, av sah - Handbok för uppfinnare och patentsökande, av Erik Wenander - Patentskyddets omfång på basen av patentanspråkets funktionella innehåll, av G Reiland - Standard för transformatorer för ortsnät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.430
TEKNISK TIDSKRIFT
manna principerna för lagstiftningen inom området och
avsnittets begränsning mot närliggande områden. Det
avslutas med ett kronologiskt författningsregister och ett
fullständigt alfabetiskt register. Lagar och författningstexterna
anges i regel ordagrant, utom i vissa speciella fall, där
endast befintligheten av särbestämmelser anges.
Lagsamlingen är däremot icke kommenterad och innehåller icke
heller hänvisningar till rättsfall. Däremot hänvisas i
förekommande fall till andra lagrum, vilka är av värde i
sammanhanget.
Ett särskilt problem är givetvis att hålla samlingen
aktuell. Avsikten är därför att undan för undan utge
supplement till de olika delarna eller, om så erfordras,
helt nya upplagor. En förteckning över nyutkomna
författningar och ändringar i gamla kommer att utges årligen i
form av ett författningsregister. Till särskilt bruk för
myndigheter och organisationer kommer verket även att utges
i lösbladsform, varvid kompletteringsblad kommer att
regelbundet tillhandahållas.
Av de hittills utkomna två banden innehåller det första
de författningar, som reglerar rätten att idka näring,
näringsidkares skyldigheter (anmälnings- och
bokföringsplikt, föreskrifter om mått och vikt,
arbetsrättslagstiftning, kristidslagstiftning, kontrollföreskrifter för olika
varor och anläggningar) samt föreskrifter till skydd för
näringsutövning (illojal konkurrens, immateriell äganderätt).
Det andra bandet behandlar de författningar, som berör
högre tekniska läroverk, Konstfackskolan, Statens
Hantverksinstitut, handelsgymnasier, centrala verkstadsskolor,
anstalter för yrkesundervisning, kurser för arbetslösa,
lärlingsutbildning, navigations- och sjömansskolor,
skolhem och skolmåltider, skolbibliotek, arbetarskydd vid
yrkesutbildning, och yrkesvägledning. Vidare ingår en
förteckning över av lagstiftningen berörda läroanstalter och
vissa andra, t.ex. enskilda tekniska institut, samt över
lokala organ för yrkesvägledning, dvs. ungdomsförmedling
och arbetsförmedling.
Det är givetvis svårt att avge ett bestämt omdöme om
"Svensk Lagsamling" innan man har haft tillfälle att
använda verket i praktiken under någon tid. Det förefaller
dock ställt utom allt tvivel, att genom detta initiativ ett
mycket värdefullt steg av stor praktisk betydelse har tagits
för att minska irrandet i lagstiftningens allt mera
tillkrånglade labyrint. sah
Handbok för uppfinnare och patentsökande, av
Gunnar RiEILAXD. Industritidningen Norden, Stockholm 1949.
183 s. 7,50 kr.
Föreliggande arbete är en mycket välkommen
komplettering till de böcker, som tidigare utgivits i denna bransch.
Behandlingen av de olika faserna, som en uppfinning
måste genomgå innan den kan leda till ett patent, är klart
och uttömmande beskrivna. Man skulle dock kunna önska,
att det lilla stycke, som gäller mönsterlagen, hade blivit
något mera poängterat. Detta därför att många är av den
uppfattningen, att vi i Sverige har ett mönsterskydd
liknande det, som finns exempelvis i Tyskland
("Gebrauchs-muster"). Vårt svenska mönsterskydd däremot är av ringa
eller intet värde för uppfinnaren inom den tekniska
branschen då det endast ger ett konstnärligt skydd.
Kapitlet om ansökningshandlingarna till patentverket
utgör en god ledning särskilt för dem, som själva önskar
sköta sina patenthandlingar, men ämnet har naturligtvis
sitt värde även för de mera professionella patentombuden.
Kapitlen om rätten till arbetstagares uppfinningar, om
utnyttjande av patent och rättsverkan därav samt rättegång
i patentmål är mycket värdefulla för överblicken på detta
område. Boken behandlar vidare organisationen i
Patent-och Registreringsverket samt Svenska Uppfinnarkontoret
och andra institutioner som sysslar med patent.
Arbetet bör icke saknas hos någon industri, ingenjörsbyrå
eller enskild tekniker, som sysslar med patent.
Erik Wenander
Patentskyddets omfång på basen av patentanspråkets
funktionella innehåll, av Berndt Godenhielm.
Akademiska Bokhandeln, Helsingfors 1950. 282 s.
Det är relativt sällan patenträttsliga ämnen väljes för
doktorsavhandlingar i de nordiska länderna. Det är
därför av intresse att ta del av det tillskott till samlingen av
sådana, som ovannämnda arbete utgör. Den försvarades
den 11 februari 1950 vid Helsingfors universitet, varvid
professor T M Kivimäki uppträdde som förste opponent.
Vid utbyggandet av patentinstitutet har hänsyn tagits till
nationalekonomiska och upphovsmannarättsliga
(skapar-prestationen som grund för patentskyddet) överväganden.
Då man velat grunda patentskyddet nationalekonomiskt,
har man framhållit den stimulerande verkan detta har på
uppfinnaren samt framhåller numera även, att skyddet är
nödvändigt för de företag, som investerar kapital i tekniskt
forskningsarbete, vid vilket den individuelle uppfinnaren
har karaktären av industrianställd med uppfinnande som
arbetsuppgift.
Förf. utgår från en dualistisk uppfattning av
patentinstitutet såsom vilande på såväl nationalekonomisk som
upp-hovsmannarättslig grund. Det redogöres för försöken att
definiera begreppet uppfinning och för
uppfinningskriterier samt för patentanspråket och dettas rättsliga betydelse.
I arbetets sista hälft tas därefter i några kapitel den för
avhandlingen centrala frågan om patentskyddets omfång
upp till behandling.
I de tidigare kapitlen redogöres kortfattat och med
rimlig fullständighet vad refererade författare beträffar för
uppfattningar, som kommit till synes i den nordiska, tyska,
brittiska och amerikanska litteraturen. Källorna är tydligt
angivna. Framställningen kommer säkert att som
orientering bli av värde för dem som för praktiskt ändamål
(t.ex. vid en process) ha att studera en specialfråga.
I de senare kapitlen framhåller förf., att då i begreppet
uppfinning får inläggas betydelsen av en i visst avseende
kvalificerad teknisk idé, så måste följden vara den, att
patentskyddet bör hänföra sig till denna abstrakta idé
såsom problem och lösningstanke och icke principiellt får
inskränka sig till den konkreta form uppfinningen
måhända givits i patentanspråket. Ett patents skyddsomfång
får därför gå utöver anspråkets konkreta innehåll men får
icke gå utöver dess funktionella innehåll. Patentanspråket
får med andra ord icke tolkas bokstavligt utan med
hänsyn till ordens funktionella betydelse. Detta framställer
icke förf. såsom något reformprogram utan söker visa,
att det överensstämmer med lag och domstalspraxis samt
gör gällande, att väsentliga rättssäkerhetskrav tillgodoses
genom en sådan tolkning.
Givetvis har förf. vid behandlingen av sitt ämne i första
hand finländska förhållanden i åtanke men belyser
parallellt vad som gäller internationellt och härvid i synnerhet
nordiska och ej minst svenska förhållanden. G Reiland
Standard för transformatorer för ortsnät, SEN 04—01,
Sveriges Standardiseringskommission, Stockholm 1949. 4 s.
0,80 kr.
Standarden omfattar sex transformatorserier av 50 p/s
transformatorer för landsbygdsdistribution för
transformering från standardspänning högst 20 kV till lågspänning.
Serierna är baserade på en framtida allmän användning av
systemspänningarna 6, 10 eller 20 kV med spänningarna
220 och 380 V på lågspänningssidan och omfattar i första
hand enkla, icke omkopplingsbara transformatorer för
6, 10 och 20 kV. För existerande 3 kV nät förutses en
allmän övergång till 6 kV. För att underlätta denna övergång
har man standardiserat en omkopplingsbar serie 6/3,
om-kopplingsbar mellan 3 och 6 kV. Likaledes finnes en serie
omkopplingsbar mellan 6 och 10 kV. I varje serie finns
angivet ett litet antal standardstorlekar.
Normerna omfattar dessutom bestämmelser för
utförandet av standardtransformatorerna jämte kommentarer över
märkeffekt, kopplingar och omkopplingsmöjligheter m.m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
