Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1950 - Titan och dess användningsmöjligheter, av Ivar Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.444
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Provstycken av olika metalliska material efter fyra
månader i havsvatten; a aluminiumlegering (52S — 112 H);
b aluminiumlegering (75S — T6, pläterad); c rostfritt stål
(17Cr — 12Ni — 2Mo); d monel; e kommersiellt ren titan.
Tabell 2. Nominell sammansättning och mekaniska
egenskaper (i varmvalsat tillstånd, 1,5 mm plåt) hos några
legeringar, framställda vid Battelle Memorial Institute
Nominell samman- Brottgräns Förläng- Minsta
sättning kp/mm2 ning (på 1") bocknings-
% % radie
5 Mn, 0,25 C ..................133 4 —
5 Cr, 0,1 N ....................131 5
5 Mn, 1 W ......................134 5
5 Cr, 0,25 C, 0,1 N ... 128 6
5 Cr, 2 Mn, 0,25 C________136 2 —
3,5 Cr, 2 Fe, 0,25 C .. 134 6
3 5 Cr, 2 Mo, 0,2 N .. 133 7
6 Mn, 0,1 N ......... 120 8,5 —
7,5 Mn, 0,25 C........ 154 2 —
* 3 gånger plåttjockleken.
na förefaller bli krom, mangan, molybden, kväve,
kol och aluminium.
i kallt tillstånd förefaller vara sämre än för stål
med samma hållfasthet. Vissa uppgifter tyder
på, att svårare formningsoperationer, såsom
pressförsänkning i plåt, lämpligen utföres vid
förhöjd temperatur liksom för höghållfasta
aluminiumlegeringar, såsom 75S2d. Bågsvetsning i
ädelgasatmosfär samt motståndssvetsning (t.ex.
punktsvetsning) tycks kunna utföras utan
särskilda svårigheter9. Vid bågsvetsningen inträder
dock en viss försprödning av gränszonen mellan
svets och grundmaterial. Titan kan bibringas stor
ythårdhet genom oxidering eller nitrering av
ytskiktet.
Titanlegeringar
Det ovan nämnda avser uteslutande
kommersiellt ren titan, dvs. en legering av titan och upp
till några tiondels procent kol, syre och kväve.
Ett omfattande arbete pågår emellertid i USA
för att genom avsiktlig legering med andra
ämnen förbättra hållfasthets- och andra egenskaper.
Utan att kallbearbetning tillgripes kan på detta
sätt brottgränsvärden på upp till 160 kp/mm2
och samtidigt HB = 400 uppnås; dylika
legeringar har dock mycket låg tänjbarhet. En
tänjbarhet av 15—20 % (mätt på 1" mätlängd)
förefaller vara möjlig ännu vid en brottgräns på ca
110 kp/mm2. I tabell 24 anges
hållfasthetsegenskaper och delvis även sammansättning för
några legeringar, som framställts vid Battelle
Memorial Institute. De viktigaste legeringsämne-
Användningsmöjligheter för titan,
speciellt inom flygtekniken
De främsta kraven på ett
konstruktionsmaterial för flygplan är god hållfasthet och låg vikt.
Som hjälp vid bedömningen av ett visst materials
möjligheter i dessa hänseenden kan följande
storheter användas: ob/q för brotthållfasthet vid
dragpåkänning, E/q för deformation vid
drag-påkänning, Vob/Q för brotthållfasthet vid
böjning, VE/q för böjnings- och knäckstyvhet.
Här betecknar q materialets täthet, E dess
elasticitetsmodul och oB dess brottgräns. För härdat
konstruktionsstål, rostfritt 18-8-stål,
aluminiumlegeringarna 24S och 75S i härdat tillstånd samt
titan gäller vid rumstemperatur de i tabell 3
angivna ungefärliga värdena på ovannämnda
storheter.
Av tabell 3 framgår, att titans jämförelsetal för
böj- och knäckstyvhet ligger emellan ståls och
angivna lättmetallers medan dess motsvarande
värde för draghållfasthet är jämförbar med de
bästa aluminiumlegeringarnas och klart
överlägsen ståls. För användning vid vanlig temperatur
i ett flygplans bärande struktur innebär det
sålunda ingen vinst att ersätta lättmetall med
olege-rad titan, medan däremot vissa ståldetaljer med
fördel skulle kunna tillverkas av denna metall,
som redan vid oB= 65 kp/mm2 i fråga om
relationen mellan vikt och brottgräns är jämställd med
höghållfast stål. Vid ovannämnda jämförelser
har hänsyn icke tagits till /cryphållfastheten vid
Tabell 3. Jämförelsetal för olika metalliska material
Material q os ob e ot/q E/q \/obIq \’É/q
g/cm3 kp/mm2 kp/mm2 kp/mm2
Härdat stål..........................7,8 90 110 20 000 14,1 2 570 1,35 3,5
18-8-stål .....•....................7,9 70 100 19 000 12,7 2 410 1,27 3,4
24S-T4 ..................................2,8 28 42 7 200 15,0 2 570 2,32 6,9
75S-T6 ..................................2,8 45 55 7 200 19,6 2 570 2,65 6,9
Titan ....................................4,5 751 901 11 000 20,6 2 440 2.1 5,0
1 Maximivärden för kallvalsad, kommersiellt ren titan. Legeringar kan få större hallfasthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
