Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1950 - Böcker - Sjöhistorisk årsbok 1949, av Arthur Nordén - Enhetlig terminologi för arbetsstudietekniken, av R L - Grundbegrepp anknutna till företagets externa transaktioner, av Bo Lillieström-Tjus - Maskinritning, av H Lindberg - Engineering drawing practice, av H Lindberg - Einführung in den Wärme- und Stoffaustausch, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 maj 1950
487
det skall mycket till, innan man vill rucka på sin åsikt,
att de avbilda bordbyggda båtar (såsom jag för min del
helst vill tro) eller skinnbåtar såsom de norska
arkeologerna tycks vara eniga om att anse, nu senast Sverre
Marstrander i en uppsats om ett nytt hällristningsfynd från
Selbu (Trondhjems Turistförenings årsbok 1949 s. 54—65).
Redan när Koster första gången framlade sin flotteteori,
vid etnologkongressen i London 1934, möttes han därför
av misstro från nordiskt håll. Göteborgsprofessorn Hjalmar
Lindroth, språkman visserligen men ändå förtrogen med
hällristningsfrågor, redogjorde vid sin hemkomst
(Göteborgs Morgonpost 8 oktober 1934) för den
uppseendeväckande flottehypotesen men anförde mot densamma
invändningen, att berghällarnas båtar ju snarast är att anse
som religiösa symboler och därför har mycket lite relevans
för bedömningen av de sjögående skeppen, men att den
av undert. funna, hästdragna båten från Ekenberg, som
avbildades av tidningen, i varje fall inte kan ha varit en
flotte. Sin egen tanke om hypotesen summerade Lindroth
så: "Kösters flott-teori får nog anses ha varit ur leken,
redan innan den framställts." Nå, det var nu ett överord,
eftersom ett så genomtänkt försvar för denna teori som
Halldins kunnat komma fram 15 år senare.
Halldins flitiga penna har försett årsboken med ännu
ett bidrag, vari han uppvisar, att de s.k. slagsvärden inom
flottan varit maktsymboler för befälhavarna under
1600-och 1700-talen och som befälstecken vilar på en tradition
från uråldriga hövding-ceremoniel.
Den övriga delen av årsboken är ägnad åt förhållanden,
som står vår egen tid närmare. En sakkunnig bedömning
ligger utanför min kompetens, men jag måste bekänna att
jag som lekman haft ett utmärkt intresse av att läsa
Thomas Hauges grundliga historik över "De femmastede
skværriggere". Våra danska och norska grannländers
skolskepp under mer än halva seklet skildras i ord och
bild av Thomas Hauge och Otto Ludwig. Slutligen ägnar
Georg Kåhre den imponerande historien om skeppsbyggeri
och sjöfart på Åland en ingående, ståtligt illustrerad
utredning. Arthur Nordén
Enhetlig terminologi för arbetsstudietekniken, 3:e
uppl. IVA Medd. 108. Generalstabens Litografiska Anstalt,
Stockholm 1949. 14 s., 6 bil.
I denna nya upplaga är arbetsstudieterminologin
överarbetad och kompletterad för att bättre anpassa sig till de
behov, som förefinnes inom alla de nya områden där
arbetsstudier numera bedrives. Man har dock icke helt
kunnat täcka det behov av termer som finns, utan
meningen är att arbetsstudiemännen skall komplettera
terminologin med speciella uttryck, då så erfordras. Vissa
äldre termer har borttagits eller fått ny definition, och
nya termer har tillkommit. Sålunda har man uteslutit bl.a.
de äldre termerna tidsstudium, huvudtid, bitid,
serieverk-tid, seriestycktid, förstudium, klockstudium,
apparatstudium, filmstudium, tempoföljd, arbetscykel,
central-värdemetoden, 30 %-värdemetoden, minimivärdemetoden
och medelminimivärdemetoden men infört bl.a. de nya
termerna arbetsforskning, förenklingsstudie, tempogräns,
rörelseelement, therblig, beräknad ackordstid, utjämning
och normaltid.
IVA avser att tillsätta ett särskilt organ med uppgift att
följa terminologifrågan i fortsättningen och vidta de
revideringar och kompletteringar, som kan bli behövliga.
R L
Grundbegrepp anknutna till företagets externa
transaktioner. Sveriges Mekanförbund, Stockholm 1949 32 s.
1,50 kr.
I företalet till "Mekanförbundets kontoplan med
kommentar av professor A ter Vehn" (Tekn. T. 1946 s. 868)
angavs, att de med kontoplanen sammanhängande
terminologiska spörsmålen skulle presenteras i en särskild skrift
längre fram. Redan tidigt tillsattes en särskild nomenkla-
turkommitté för att behandla dessa frågor. Föreliggande
skrift är den första i en planerad serie, där resultaten av
nomenklaturfrågornas behandling skall publiceras.
En förutsättning för enhetliga redovisningsmetoder och
alla diskussioner härom, är eller borde vara att alla "talar
samma språk" dvs. att terminologin är enhetlig. Men så
är ju inte fallet. Ett stort område av redovisningen, där
språkbruket är oenhetligt, utgör de externa
transaktionerna, alltså affärsuppgörelser med utomstående. Man finner
t.ex. begreppen intäkt, inkomst, inbetalning m.fl. med
delvis synonym användning. De externa transaktionerna
redovisas i Mekanförbundets kontoplan i klasserna 1 och 8
och det är benämningarna av dessa klasser, som
behandlas i denna skrift. Först återges nomenklaturkommitténs
utlåtande med kommentar, i vilken sammanfattas
diskussionerna inom kommittén och de alternativa förslag till
benämningar, som har framförts. Som avslutning
publiceras ett förslag och yttrande av A Björklund.
Boken ger alltså ingen slutgiltig lösning men bör kunna
animera till en fruktbärande diskussion.
Bo Lillieström-Tjus
Maskinritning, av Arnold Meier. Natur och Kultur,
Stockholm 1950. 116 s., 179 fig. 6 kr.
Denna bok är av schweiziskt ursprung men har vid
översättningen till svenska bearbetats för att passa svenska
förhållanden. Den innehåller anvisningar för hur de
vanligaste maskinelementen ritas, regler för vyplacering,
mått-sättning o.d., beteckningar för toleranser och ytjämnhet
samt praktiska råd och vinkar för konstruktion av
svetsade och gjutna konstruktioner och slutligen en kort
beskrivning av ritinateriel.
Man väntar sig, att figurerna i en lärobok i ritteknik rent
rittekniskt skall stå på högsta nivå. I föreliggande arbete
är dock detta inte alltid fallet. Vissa figurer gör ett
slarvigt intryck, vilket delvis torde bero på att de
reproducerats i liten skala på ett inte alltför förstklassigt papper.
Boken avser att ge det väsentligaste av vad en
maskinritare har att iaktta. Den kanske lyckas därmed, om
förningarna inte ställs för högt. H Lindberg
Engineering drawing practice. Australian Standard No.
CZ 1-1946. Institution of Engineers, Australia, Sidney 1946.
188 s., 280 fig., 26 tab.
Standardiseringsarbetet på det rittekniska området
påbörjades i Australien på 1920-talet. 1926 utkom sålunda
Mechanical Drawing Standards, följd 1934 av första
upplagan av Engineering Drawing Practice. Reviderade och
utökade upplagor utgavs efter hand och den senaste, av år
1946, antogs av Standards Association of Australia som
allmän australisk standard. Engineering Drawing Practice
omfattar standard icke enbart för maskintekniska
ritningar utan även för ritningar för rörledningar,
betongkonstruktioner, elektroteknik samt kartor och diagram.
Den australiska standarden ansluter sig i vissa fall till
den brittiska och överensstämmer i många fall med i
Sverige vedertagna regler för ritningars utförande.
H Lindberg
Einführung in den Wärme- und Stoffaustausch, av
Ernst Eckert. Springer, Berlin 1949. 203 s., 125 fig.
21 DM.
Denna bok har framkommit som resultat av en
föreläsningsserie vid Tekniska Högskolan i Braunschweig och
avsikten är att den skall ge den studerande en mer
kortfattad och översiktlig framställning än vad de mera
omfattande handböckerna i ämnet kan ge.
Efter ett inledande kapitel om grundbegreppen behandlas
värmeledning, värmeövergång, värmestrålning samt
stoffutbyte. I ett tillägg återfinnes de viktigaste värmetekniska
data för såväl fasta som flytande och gasformiga ämnen i
överskådliga tabeller.
Trots det relativt begränsade omfånget innehåller boken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
