- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
501

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1950 - 380 kV ledningen Harsprånget—Hallsberg. Byggnadsarbeten, av Kurt Fr. Trägårdh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 maj 1950

501

Fig. 3. Specialkonstruerad kälke för stolptransport, ledbar
i olika riktningar, så att stolpen ej bryts sönder.

utom måste vi anskaffa ett 50-tal flyttbara
dubbelgarage. I våra tidigaste skogsstugor bodde alla
16 arbetarna i ett rum, där de även åt. Det var
inte så särskilt bra. Stugorna har förbättrats i
olika etapper och när nu arbetarna på
Har-språngsledningen skulle bo ca 4 år i dessa
stugor, som ju på sätt och vis blev deras hem, så
arbetade vi ut en förbättrad typ. Förbättringarna
mot tidigare består i, att det endast är 4 man i
varje rum, det är större utrymme i allmänhet,
ordentligt tvätt- och torkrum, bättre inredning,
värmeledning, överliggningsrum för befälet etc.
Stugan kostar uppförd 27 000 kr med
inventarier. Sedermera har stugorna kompletterats med
dusch i tvättrummet och utvändig bastu. Dessa
skogsstugor har varit föremål för mycket
intresse från olika håll.

Enligt beräkningarna skulle nyanställas 15
tjänstemän på kontoret och 35 på
arbetsplatserna, alltså totalt 50 tjänstemän. Alla dessa måste
ju snabbt komma in i arbetet och det skulle ta
mycken tid att undervisa dem om allt, som de
behövde veta. Vi utarbetade därför för våra
lin-jebyggnader i allmänhet dels en liten broschyr
"Upplysningar för nyanställda", som vi satte i
handen på alla nya tjänstemän, dels en
"Handbok i linjebyggnad", där vi redogjorde för de
olika slag av arbeten, som förekommer. Förutom
rena linjebyggnadsarbeten redogöres för
sprängningsarbeten, betongarbeten, skötsel av tågvirke,
knopar och stek, säkerhetsåtgärder för att
förebygga ett olycksfall och vad man har att iaktta
då det inträffat, olika transportmedel,
kännetecken på olika jordarter, något om
arbetsledning och samarbete etc. Vid ett ledningsbygge är
det också nödvändigt med en mångfald olika
och noggrant utarbetade arbetsinstruktioner och
säkerhetsföreskrifter på grund av svårigheten
för befälet att i detalj följa alla
arbetsoperationer.

Här har med avsikt redogjorts rätt ingående

för alla dessa förarbeten, då ett så stort
ledningsbygge kräver noggranna förberedelser, om allt
skall gå i lås. Det är ändå ett stort pusselspel.

Förberedelsearbeten i terrängen

Sedan vi hade samlat in alla tillgängliga
kartor i olika skalor och utförande, lade vi in några
olika alternativa sträckningar på
översiktskartan. Hänsyn måste tas till sjöar, bebyggelse,
telefonledningar, flygfält, malmfyndigheter,
grundförhållanden, skogens beskaffenhet, militära
synpunkter, andra kraftledningar, fornminnen,
tillfartsvägar, möjlighet till snabb reparation vid
fel m.m. Redan på detta stadium söktes kontakt
med olika myndigheter och jordägare.

När rekognosceringen hade pågått någon tid
stötte vi på Bofors stora skjutfält. Det sträckte
sig i ost-västlig riktning tvärs över tre av våra
fyra alternativa linjesträckningar och var inte
mindre än 30 km långt. Från Bofors fick vi veta,
att projektilnedslag inträffar praktiskt taget
varje dag var som helst på hela området. Det
var alltså helt uteslutet att gå fram här, och vi
blev tvungna att välja en helt annan
huvud-sträckning från Midskog till Hallsberg. Vi fick
dra ledningen öster om Siljan i stället för väster
om den. Härigenom tvingades ledningen in på
områden i Bergslagen, som var mycket rika på
malmfyndigheter. Enbart att lägga in alla
fyndigheter och inmutningar på vår karta tog en
månad i anspråk för två personer.
"Fyndigheterna ligger så tätt", sade en gruvman, "att de biter
varandra i svansen". Mellan alla dessa
fyndigheter fick vi "kryssa oss fram" med ledningen.

Hösten 1946 hade vi planerat att göra en
rekognoscering med flygmaskin över hela
linjesträckan, men när huvudsträckan var klar, var det
så sent på året, att någon flygning icke kunde
löna sig. Vi skulle få vänta till våren 1947 för
att få tillräckligt pålitligt och klart väder och så

Fig. 4. Amfibievagn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free