Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1950 - 380 kV ledningen Harsprånget—Hallsberg. Byggnadsarbeten, av Kurt Fr. Trägårdh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 maj 1950
503
Fig. 8. Sprötlindning.
större förekomst av berg än vi räknat med, blev
siffran endast drygt 40 %. Tidsvinsten var dock
stor. I samma markslag tar arbetet för ett helt
fundament fem gånger så lång tid för hand som
med maskinell utrustning. Mellan stolpplatserna
kunde maskinerna ta sig bättre fram än vi hade
trott; var det särskilt svårt, kunde traktorn
hjälpa till.
Med leveransförseningarna riskerade vi att få
ledningen försenad. Vi fick emellertid veta, att
maskinleveranserna till kraftstationen i
Harsprånget blev försenade, så att kraftstationen
icke skulle kunna tas i drift förrän i början av
1951. På kraftledningsarbetena kunde den
förlorade tiden tas igen genom förhyrning av flera
grävmaskiner. Med våra egna 8 maskiner hade
vi en tid 14 grävmaskiner i arbete.
Montage av fundament och stolpresning
Fig. 5 visar, hur en grävmaskin lyfter ned hela
fotkonstruktionen, som monterats på marken.
Man kan till detta arbete använda antingen
traktorer eller grävmaskiner. Man kan också
montera både fotkonstruktion och underdel på
marken och lyfta ned hela fundamentet på en gång.
Traktorn återfyller gropen på någon timme. I
fig. 6 visas fundamentet på plats. Vi hade icke
stora toleranser i fundamentens inbördes läge.
När stolparna är resta måste ju regeln passa på
dem. Varje fundaments läge fick t.ex. icke
avvika från horisontalplanet med mera än J/2 cm
på 3 m, eller 1: 600.
Arbetsmetod och lämpliga verktyg för
stolpresning utprovades i förväg. Ena benet med
påmonterad del av regeln reses först, därefter andra
benet med sin del av regeln, varefter
mellan-delen av regeln monteras. I fig. 7 visas, hur stolp-
resningen går till. Resningssaxen är så tung, att
den i sin tur måste resas med hjälp av en
mindre sax. Resningen sker med traktor. För att
stolpen under resningen skall röra sig i
vertikalplanet och icke svänga ut åt sidan, är den
försedd med sidavhåll, som löper genom block i
av-hållspålar och skötes av en arbetare. Denne står
i resningsplanet och sköter en avhållslina med
vardera handen. Då fundamentet ej tål den
horisontalkraft, som uppstår vid resningen, upptas
denna kraft av ett rotavhåll.
Lindragning och isolering
En eller två traktorer drar ut alla sex faslinorna
och de två jordlinorna på en gång. Framför dessa
linor är kopplade förlinor av klen vajer,
fastsatta i ett ok, som i sin tur kopplas till
traktorns dragvajer. Linorna åker fram i linvagnar,
upphängda i isolatorkedjorna.
Ett lag går i förväg och hänger upp
isolator-kedjor och linvagnar med inträdda smäckrare
linor av tågvirke, märling, med vilka man kan
hissa upp förlinorna, när dessa kommer fram till
stolpen. Man drar ut en trumlängd i taget,
alltså 1 300 m och lägger av. När tre sådana
längder efter varandra, alltså 3 900 m, är utdragna,
skarvas linorna ihop och spännes upp. Genom
fluktning i ett utvalt spann kontrolleras den
rätta nedhängningen med hänsyn till
temperaturen vid uppspänningen. För att arbetarna skall
kunna ha förbindelse med varandra på de stora
avstånd, som det blir vid lindragningen, är
lin-dragningslaget utrustat med ett antal bärbara
radioapparater, som har en räckvidd av några
kilometer.
Fig. 8 visar sprötlindning. Detta arbete visas
Fig. 9. Sprötlindning samt inläggning av jordlinan i det
svängande jordlinefästet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
