Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 27 maj 1950 - Skidbacken i Oberstdorf, av Bengt Norén - South Holston Dam, av G Lbg - Oljedepå i gruva, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 maj 1950
505
Skidbacken i Oberstdorf. Den som läser dagspressens
sportspalter vet kanske, att en svensk i mars 1950 satte
nvtt världsrekord i skidhopp. Bakom den nya
världsrekordlängden 135 m ligger skicklighet inte bara hos
backhopparen, utan också hos arkitekten och konstruktören till
backen där rekordet slogs, i Oberstdorf i Tyskland.
Att den nya 498 m långa och 161 m höga backen i
Oberstdorf är en god lösning av skidhoppningens kinetiska
ekvationer framgår bäst av de långa hopplängderna och de få
fallen vid vinterns hopp i backen. Arkitekten, Heini
Klopfer, räknas till Tysklands främsta backhoppare och
man kan förmoda att lösningen är mer än en
skrivbordsprodukt. Om konstruktören Hubers skicklighet vittnar
särskilt den träkonstruktion, fig. 1, som utgör övre hälften
av den 131 m långa överbacken. Åkbanan är upphängd i
två fackverksbalkar, som stöds av fyra trätorn. Stödens ben
och strävor har sammansatt sektion och hela
konstruktionen bär prägel av större sparsamhet med virke än med
arbete. Man har valt att ge vinden minsta möjliga
angreppsyta. Vindkrafterna kan ändå bli avsevärda och benen
till det högsta stödet har man måst förankra i 70 t tunga
betongsocklar, fig. 2. Till konstruktionen har åtgått i runt
tal 130 m3 utvalt virke, som impregnerats. Förbindningarna
är utförda med bultar och mellanlägg av bulldogstyp.
Enbart de 6 000 bultarna väger 5 000 kg.
På väg uppför 40 m tornets 17 trappor har backhopparen
tillfälle att begrunda konstruktionens tekniska fulländning
(eller bristande fulländning: ingen hiss). När han åker utför
backen med en hastighet av upp till 110 km/h har han
annat att tänka på än byggnadsteknik (Holz Zbl 1950
h. 29). Bengt Norén
Fig. 1. Den 40 m höga träställningen till rekordbacken i
Oberstdorf.
Fig. 2. Detalj
av ställningens
förankring;
lägg märke till
dymlingarna
som har fällts
in i virket
under
U-balkarna.
Fig. 1. Bergsprängning för att få material till stenfyllning
i South Holston Dammen; övre bilden tagen i
sprängnings-ögonblicket, nedre bilden några sekunder senare, då
spräng-massorna hade nått sin högsta punkt. I denna salva erhölls
1 400 000 m3 sten.
South Holston Dam med 90 m maximihöjd innehåller
2 600 000 m3 sprängstensfyllning, som lösgjorts ur ett
stenbrott med tre rekordstora sprängsalvor. Stenbrottet var
mycket välbeläget. Berget bestod av sandsten. Det åtgick
från ca 0,65 kg nitramon per m3 berg vid tunnlarnas yttre
delar till ca 1,3 kg vid de inre. Dammen innehåller vidare
320 000 m3 filtermaterial och 1 600 000 m3 jord i den
tätande kärnan.
För sprängningarna utfördes transporttunnlar i en eller
flera nivåer på 45—60 m inbördes avstånd. Härifrån
utsprängdes i rät vinkel orter 1,2 X 1,8 m, c/c 15 m, i vilka
laddningarna placerades. Metoden kallas
"prärievarg"-systemet. Kostnaderna för stenens lösgörande uppgick vid
tredje salvan till 2,50 kr/m3. Transporten och utplaceringen
i dammen kostade 6,35 kr/m3 (G K Leonakd i Civil Eng.
mars 1950). G Lbg
Oljedepå i grava. I Tekn. T. 1949 s. 663 omnämndes, att
Vattenfallsstyrelsen till underjordisk oljedepå har inrett en
fältspatgruva vid Härsbacka i Stockholms skärgård.
Gruvhålet mäter på djupaste stället 124 m och nere i berget
blir rummet 250 m långt. Den totala rymden är över
150 000 m3 — lika mycket som 30 vanliga bergcisterner.
Kostnaden för anläggningen är 3,5 Mkr, jämfört med de
20 Mkr som en normal berganläggning skulle ha kostat.
Gruvan ligger 1 700 m från lastbryggan, med vilken den
står i förbindelse genom två rörledningar. Den ena är
avsedd för in- och utmatning av olja, den andra för in- och
utpumpning av saltvatten. Vattnet, som är tyngre än oljan,
fyller gruvans botten. Genom att reglera vattenmängden
kan man på centimetern när reglera oljenivån. Oljan ligger
inbäddad i ett skal av pegmatit med betonglock.
Pegmatit-skiktet är mycket tätt och grundvatteninläckningen
minimal.
Den normala temperaturen i berget ligger något under
10°C, oberoende av årstiden. Genom att ständigt ny olja
tillföres och det sommarvatten, som har förts in i gruvan,
har en temperatur av 20°C, beräknar man att
medeltemperaturen i depån om några år skall bli betydligt högre
än bergets normala temperatur. Risk föreligger ändå, att
vissa oljor kan komma att stelna i gruvan. Man har
därför dragit en 550 m lång värmeledning under oljan. Med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
