Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1950 - Fjärrskriftanläggningar (Telex). Fjärrskriftteknikens utveckling, av Sven Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.518
TEKNISK TIDSKRIFT
ten, där särskilt vid kodtelegrafering avbrott på
några millisekunder är störande, under det att
1 s avbrott knappast stör telefoneringen.
I Tyskland tog man ett djärvare grepp på den
nya tekniken. Där anlades redan från början ett
landsomfattande nät av telegrafförbindelser
mellan automatiska stationer, dit
fjärrskriftabon-nenterna anslöts. Kopplingen mellan dessa
abonnenter skedde inom landet helt automatiskt
enligt Siemens för telefonstationer utvecklade
automatiska system.
Samma system infördes också i Danmark,
Schweiz, Tjeckoslovakiet och Österrike. Före
senaste världskriget fanns det sålunda ett
sammanhängande nät med ett par tusen anslutna
apparater. Kopplingen till andra länder skedde
liksom nu över bemannade utlandsplatser, där
en expeditör ombesörjer den automatiska
kopplingen till det andra landet. Det fanns, och
finns också, förbindelser till abonnenter i
London-området via en utlandsplats i London,
liksom till Bryssel, Haag och Paris. I Belgien,
Holland och Frankrike tillämpades nämligen
det engelska systemet till en början, dock med
ganska ringa anslutning.
Under kriget utvidgades det tyska
abonnent-telegrafnätet oerhört och infördes även i flera
ockuperade länder. Det lär i sin största
omfattning ha omfattat ca 10 000 apparater, fig. 1.
Efter sammanbrottet krympte nätet givetvis till
en bråkdel men har sedan ånyo växt ganska
snabbt. Den tyska metoden med ett särskilt
automatiskt nät av telegrafiförbindelser —
eventuellt mer eller mindre i samarbete med det
kommersiella telegrafnätets förbindelser — har
dessutom lagts till grund för planeringen av
samtliga europeiska abonnenttelegrafinät hitom
järnridån, fig. 2.
Fig. 2. Det europeiska
telex-nätet lll 1950.
I Sverige öppnades den första
fjärrskriftför-bindelsen 1928 mellan Badiocentralen, som då
låg i Göteborg, och Stockholms
centraltelegrafstation. Den första uthyrda fasta
fjärrskrift-förbindelsen tillkom 1929 mellan Riksbanken
och Stockholms telegrafstation, och samma år
tillkom en fast förbindelse
Stockholm—Fin-spång för Finspongs Metallverk. Den första fasta
förbindelsen för Tidningarnas Telegrambyrå
tillkom år 1930 också mellan Stockholm och
Göteborg. Det är TT, som nu, jämte Sveriges Meteoro-
Fig. 3. Det planerade svenska telexnätet; siffrorna avser
beräknat antal abonnenter och ledningar vid full första
utbyggnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
