Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1950 - Fördubblad produktivitet i spinneri, av Pg - Böcker - Industrielle Betriebswirtschaft und Praktische Betriebsführung, av Erik Öhlin - Fyrpolteorier och frekvenstransformationer, av E L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.532
TEKNISK TIDSKRIFT
kollektionen av bomullsvävnader; detta möjliggör
betydligt längre tillverkningsserier. Antalet garner har kunnat
reduceras från 11 till 4. Man beräknar nå en produktion
av 1 100 t/år bomullsgarner mot tidigare 000 t/år, så snart
spinneriet blir komplett utrustat med maskiner. Ökningen
skall ske med oförändrad personalstyrka.
Till denna nära fördubbling av produktiviteten bidrar en
rationalisering av spinning och balbrytning jämte en
mängd förbättringar och förenklingar på alla avdelningar.
Balbrytning verkställes nu i maskiner, som är nästan helt
inkapslade och betjänas av endast en man, vilken matar
in bomullen för hand. Efter uppluckring transporteras
bomullen med fläkt till överplanet för vidare beredning.
Härvid passeras en magnet, som rensar bort spik och
andra järnföremäl. Rensning sker i ett belt slutet system;
genom stark rationalisering har antalet vaddbyten
minskats frän 12 till 5 vaddar per 100 kg bomull.
Produktionen per arbetstimme har höjts från 50 till 150 kg bomull.
Renseriet skötes av endast en arbetare.
Nya kannor med 12" diameter mot tidigare 9" har
bidragit till rationalisering av härdningen. Kannorna
transporteras från kardningsavdelningen till sträckningen på en
liten spårvagn i stället för tidigare med handkraft. Dessa
och några andra åtgärder har ökat produktionen per
arbetare med 50 %. Genom användning av dubbelt så stora
kannor har arbete sparats även i sträckningen.
Slubbobi-nerna tar nu 1 000 g per bobin mot tidigare 600 g. Varje
arbetare kan nu sköta 180 spindlar mot tidigare 120.
Tack vare åtgärder, som har möjliggjort minskning av
antalet trådbrott till en fjärdedel, har i spinnmaskinerna
erhållits en produktionsökning från ca 20 kg spunnet garn
per arbetstimme till 30—40 kg. En spinnerska svarar nu
ensam för 800—1 000 spindlar. Hon har att övervaka, laga
trådbrott, hålla maskinen ren och sätta på nya
förspin-ningsbobiner. Skiftarna tar bort färdigspunna
spinnbobi-ner och sätter på nya. De går regelbundet över hela raden
av spindlar, vilkas dödtid härigenom blir minimal.
Bobin-storleken har ökat med 40—150 %. Den manuella
arbetsinsatsen per kg garn minskar lika mycket som mängden
garn per spole ökar.
En automatisk rullmaskin har ersatt 4—5 rullerskor. I
tvinningsavdelningen har större bobiner medfört en
ökning av garnmängden på mellan 35—200 %. Rullstorleken
har ökat med 400 %, varvid motsvarande arbetsminskning
har vunnits (Textil o. Konf. 1949 h. 8). Pg
Böcker
Industrielie Betriebswirtschaft und Praktische
Be-triebsführung, av Max Wrba. Carl Hanser, München
1949. 199 s., 12 fig. 9,50 DM.
Industrin i Tyskland har gjort stora framsteg under de
senaste 15 åren, men vi har fått mycket få upplysningar
om de eventuellt nya driftstekniska och ekonomiska
tankar som tillämpats. Boken, som behandlar principerna för
driftsledning och driftsekonomi vid industriföretag, är
därför av stort intresse. Förf. är enligt uppgift en
praktikens man, som bl.a. under många år arbetat i
driftsledningen vid Bayerische Motorenwerke, München, och
hans behandling av ämnet synes också belt bekräfta detta.
Boken behandlar uppbyggnaden och driften av ett
industriföretag inom den mekaniska branschen, dvs.
företagets organisation, förberedelserna för driften och
genomförandet samt kontrollen av denna. Dessutom behandlas
försäljningsorganisationen och grunderna för beräkning
av det ekonomiska resultatet. Problemen granskas
genomgående principiellt, varför boken icke ger färdiga lösningar
utan i stället diskuterar de befintliga grunderna för sådana
vid olika företagstyper och företagsstorlekar. En av
utgångspunkterna för förf:s resonemang är att varje åtgärd
skall vara ekonomiskt berättigad. Det är med detta som
bas han behandlar de praktiska åtgärderna för att nå
optimalt resultat.
I ett stort avsnitt av boken behandlas de olika metoderna
för beräkning av den arbetsinsats som behövs för olika
arbeten vid varierande tillverkningstyper. Detta område
har tidigare behandlats mycket sparsamt inom litteraturen,
och avsnittet är ett av bokens värdefullaste.
Förf. behandlar noggrant förutsättningarna för flytande
tillverkning och påvisar dess nackdelar och fördelar. Bland
de senare framhåller han bl.a. de möjligheter som finnes
till förenklade arbetsredovisningssystem genom redovisning
av bela grupper av arbetare och framlägger ett enkelt
system, som bl.a. användes vid monteringsavdelningarna i
Opelverken. Enligt detta system indelas arbetarna i
grupper, som i lönehänseende behandlas som slutna enheter.
Dessa grupper sammansättes så, att de inom varje grupp
utförda arbetena är fullt bestämda genom de produkter som
lämnar gruppen. Mellan grupperna upprättas
kontrollplatser, där det från gruppen avlämnade resultatet
uppmätes. Avlöningarna för medlemmarna inom varje grupp
beräknas enligt följande. Det arbete, som skall utföras av
gruppen, beräknas i tid per produkt, genom arbetsstudier
o.d. Antalet enheter, som kommit fram till
kontrollstationen under avlöningsperioden, noteras, varefter det totala
tidsvärdet av dessa (normaltiden) beräknas såsom
produkten av antalet enheter och beräknad tid per enhet.
Genom att dividera den beräknade normaltiden med den
verkliga, arbetade tiden fås gruppens effektivitetsfaktor".
Avlöningen för den enskilde arbetaren erhålles sedan som
produkten av grundlönen (dvs. grundtimpenningen gånger
antalet arbetande timmar) och effektivitetsfaktorn för den
grupp han tillhör. Vid tillämpandet av ovanstående
lönesystem ligger det i varje gruppmedlems intresse att hålla
gruppens effektivitetsfaktor så hög som möjligt. Detta
betyder, att arbetarna sporrar varandra och gemensamt
bidrar till att förhindra störningar och avbrott i arbetet.
1 avsnitten om inköp, resultatsberäkning och försäljning
har förf. icke samma praktiska förankring som i de övriga
delarna av ämnet, varför dessa avsnitt behandlas ungefär
på samma sätt som inom tidigare litteratur på dessa
områden. Bokens värde ligger därför främst i avsnitten om
förberedelsen för och genomförandet av tillverkningen,
där förf. framför en rad nya och vettiga synpunkter.
Erik Ohlin
Fyrpolteorier och frekvenstransformationer, av
torbern Laurent. Tekniska Högskolans Studentkår,
Stockholm 1948. 292 s., 186 fig. 22,50 kr.
1 bokens förord skriver förf. följande: "Fyrpolteorier och
frekvenstransformationer i överensstämmelse med
föreliggande framställning omfattar de viktigaste matematiska
hjälpmedlen inom modern teletransmissionsteknik. De
ingår därför i ämnet telegrafi-telefoni såsom en stor del av
fundamental betydelse. Ehuru dessa hjälpmedel
framkommit inom teletekniken och där funnit sin största
användning: börjar de allt mer tas i bruk för annan verksamhet,
som ej nödvändigtvis behöver ligga innanför
elektroteknikens råmärken. De med fyrpolteorier och
frekvenstransformationer behandlade elektriska förloppen är nämligen
analoga med många andra fysikaliska förlopp såsom vissa
mekaniska och akustiska, vilka därför kan behandlas med
samma matematiska hjälpmedel som de elektriska.
Dessutom har de inom teletekniken med fyrpolteorier och
frekvenstransformationer utvecklade fyrpolnäten tagits i bruk
även för annat än teleteknik, t.ex. för speciella elektriska
mätinstrument inom olika grenar av teknik och vetenskap.
Frekvenstransformationerna, som öppnar värdefulla
möjligheter för systematiska beräkningar och teoretiska
utredningar av komplicerade elektriska överföringskretsar,
har utvecklats och etappvis publicerats i facktidskrifter
under drygt ett decennium. Ett av bokens ändamål är att
sammanföra dessa resultat i handboksform, för att göra
dem lätt tillgängliga för praktikens män. Fördenskull har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
