- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
545

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1950 - Mikrokemisk metodik vid kärnforskning, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1950

545

Mikrokemisk metodik
vid kärnforskning

544.83

Mikrometoder användes förr nästan uteslutande inom
organisk och biokemi för undersökning av mycket små
substansmängder. När de första få mikrogrammen
plutonium framställts i cyklotron juni 1942, blev det
nödvändigt att utveckla en oorganisk mikrokemi för hanterande
av prov på mindre än 1 mg. Seaborg gav en översikt av
denna metodik 1945 och nämnde även något om den i sitt
meddelande om upptäckten av americium och curium
(Tekn. T. 1947 s. 140). Han gav emellertid mycket litet
detaljer, och det synes därför motiverat att ge en
utförligare beskrivning, i synnerhet som en hel del
förbättringar av metodiken införts i samband med studium av de
kemiska egenskaperna för syntetiska element, som i vissa
fall blott kunde erhållas i mindre mängder än plutonium.

Mikrovågar

I handeln tillgängliga mikrovågar har blott kommit till
ringa användning vid studium av syntetiska element, då
deras känslighet i allmänhet är för liten. I stället har man
konstruerat elastiska mikrovågar av tre olika typer, vilka
dock icke är i princip nya. Med en vågs känslighet menas
här den minsta massa, för vilken den gör utslag.
Känsligheten hos ett elastiskt system bestäms av dess geometri
och belastning, men känsligheten för en våg, som är byggd
på detta system beror även på den metod, som används
för att påvisa och mäta det elastiska systemets reaktion.
Vid en känslighet på t.ex. 0,01 ,/wg har de tre olika
vågtyperna mycket olika tillåten maximalbelastning, nämligen
från 1 mg—5 g.

Kantilevervågeri byggs av kvartsfiber enligt, fig. 1 och 2.
Dimensionerna varierar något; L och P i fig. 2 brukar
vara 12 resp. 3 cm; upphängningsfibern är 3 cm lång och
5 u i diameter; vågskålen är av 0,012 mm platinableck
och har en diameter på 5 mm; dess upphängning 5 är 75 ^
i diameter. För en känslighet på 0,01 ,|Wg har balken en
diameter på ca 0,1 mm, tungan är böjd, så att den kommer
7 mm närmare vågskåpets glasvägg än balken. Vågens
känslighet beror av belastningen, men om
upphängnings-fiberns diameter görs mycket mindre än balkens, och h
i fig. 2 görs mycket litet, blir känslighetsändringen med
belastningen obetydlig. Kantilevervågen kan användas för
belastningar upp till 1 mg vid en känslighet på 0,01 //g.
Denna kan icke göras mycket större än 104 cm/g på grund
av balkens egen nedböjning.

Den enkla torsionsvågen visas i fig. 3—5. Balkens längd
(fig. 5) är vanligen L i=5 cm, torsionsfiberns längd är
T i= 5 cm och dess diameter 24,5 ju. Utom stagfibrerna,
som är 75 /t i diameter, är balken gjord av 200 ju fibrer;
upphängningstrådarna för vågskålarna och visarfibern är
5 /t; alla dessa delar är av smält kvarts. Tyngdpunkten
ligger mycket nära rotationscentrum och h görs vanligen så
litet som möjligt. Vid en känslighet på 0,01 jug tål
torsionsvågen ca 25 mg belastning. Den kan konstrueras så,
att den blir instabil, varvid dess känslighet blir oändlig
utanför ett visst belastningsområde. Inom detta når
känsligheten ett minimum.

En torsionsvåg med vertikal upphängning för hög
belastning har byggts av Garner och visas i fig. 6. Den är så
konstruerad, att den blir instabil för belastningar under
0,6 g och över 5 g. Det har visats matematiskt, att endera
den enkla torsionsvågen eller Garners våg kan utföras så,
att den får både hög belastningskapacitet och stor känslig-

Referat av uppsats av B B Cunningham i Nucleonics nov. 1949.

Fig. 1. Enkel kantilevervåg; 1 kvartsfiberbalk, 2
arrete-ring, 3 aluminiumspegel, 4 dörr, 5 joniseringskälla, 6 ratt
för justering av balkens vinkel, 7 mässingstub, 8
mikroskopobjektiv, 9 mikrometer, 10 metallstativ, 11 borttagbart
träblock, 12 vågskål, 13 tunn glasskiva.

3

Fig. 2. Kantilevervågens balkkonstruktion; 1
infästningsdel, 2 balk, 3 upphängningsfiber, 4 tunga, 5 bygel för
vågskål, 6 vågskål, h är det vertikala avståndet mellan
upp-hängningsfiberns fästpunk och balkens axel.

Fig. 3. Enkel torsionsvåg av kvarts; 1 ljuskälla, 2
spänningsanordning för torsionsfibern, 3 spår för ytterhuv,
4 stav av lucite, 5 båge av kvarts, 6 torsionsfiber, 7
våg-balk, 8 upphängningsfiber, 9 hylsa förbunden med
torsions-lijulet, 10 objektiv med liten förstoring, 11 två rätvinkliga
prismor, 12 rätvinkligt prisma, 13 prisma för samordning
av synfälten, 14 torsionshjul, 15 snöre för vridning av
torsionshjulet, 16 vågskålsbrunn, 17 upphängningskrok för
vågskål, 18 vågskålsarretering, 19 manöverratt för
vågskåls arretering, 20 justerbart ben.

Fig. 4. Elastiskt och optiskt
system i torsionsvåg; 1
ljuskälla, 2 stav av lucite, 3
visar-fiber, 4 svagt objektiv, 5, 6, 8
rätvinkliga prismor, 7
försilvrat, rätvinkligt prisma, 9
okular, 10 mattskiva, 11 båge
av kvarts, 12 vågbalk, 13
torsionsfiber, 14 torsionshjulets
axel, 15 upphängningsfiber,
16 upphängningskrok för
vågskål, 17 kondensorlins.
Det optiska systemet är icke
detsamma i skisserna fig. 3
och 4.

Fig. 5. Detaljskiss av
våg-balken i torsionsvåg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free