Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1950 - Brytning av pelarna i Bolidengruvan, av Karl Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.556
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Pelarnas placering i östra malmen.
i mattan sammanhålles inbördes och med tvärslagen genom
inflätade, kasserade skrapspelslinor. Timmermattan
skarvas genom att låta ett efterföljande timmervarv sticka in
över det föregående några decimeter. Tvärslag bör alltid
finnas vid varje mattdels ändar. Timmermattan täcks
därefter med gråberg, som spränges lös i dagbrottets sidor.
Att man sänker pelarytan innan den egentliga
pelarbryt-ningen börjar beror på, att man redan från början vill ha
timmermattan täckt med ett dämpande stenlager, om ras
skulle inträffa från sidorna i dagbrottet.
Den egentliga pelarbrytningen sker sedan som en
skiv-brytning med 5 m höga skivor. Som kommunikationsvägar
användes de för igensättningsrummen byggda
stegschakten, och malmen skrapas till samma bergschakt, som
tidigare har använts för igensättningsbrytningen. Två
stegvägar står i regel till disposition. Drivningen börjar med
ortdrivning från bergschaktet fram till hängväggen ined
ortsulan 5 m under pelarens översta del. Då pelaren endast
är 5 m tjock, hålles ortdimensionerna så små som möjligt,
i regel 1,5 X 2 m. Härvid erhålles ortförbindelse även med
det andra stegschaktet. Tyvärr har icke alltid
schaktplaceringarna blivit de för pelarbrytningen lämpligaste, utan
stegschakten kommer ibland mitt för varandra. Bäst är, när
bergschaktet och ena stegvägen ligger mot liggväggen och
andra stegvägen mot hängväggen. Skivorterna kan icke
drivas i förväg utan endast i samband med uttagandet av
skivan, enär de eljest ej går att hålla öppna utan bockning.
Skivan börjar sedan tas ut genom att orten vidgas intill
hängväggen, så att fördelningsväggarna i intilliggande
igen-sättningsrum blottas, varefter taket sprängs ned så att den
ovanpå pelaren liggande timmermattan kommer fram. En
bock bygges därefter mot timmermattans första tvärslag,
fig. 4, pelare under brytning. Genom att bockarnas ben
står med nederändan intill fördelningsväggen, blir hela
pelarbredden tillgänglig för skrapning utan hinder av
dessa stolpar. Malmen skrapas från brytningsfronten via
skivorten till rullschaktet intill liggväggen. För skivans
fortsatta uttagande borras från skivorten en
solfjäder-formad rad hål, dessa sprängs, malmen skrapas ut, en ny
bock sättes in osv. När bela skivan är uttagen, hålles ovan-
med 8" diameter och ett centrumavstånd av 1,5 m och
horisontellt mellan dessa 3" plank med ett höjdavstånd
om 0,5 m mellan plankorna. På denna stomme spikades
under igensättningsbrytningens första skede ett
galvaniserat trådnät med maskstorleken 60 X 60 mm och 4 mm
tråddiameter. Senare har trådnäten övergivits och i stället
har använts halvor av kluvna 4" stockar, som spikats
vertikalt över 3" plankorna med en öppning av 100 mm
mellan hakarna. Trådnätväggarna, som i och för sig är
billigare än träväggarna, övergavs därför att man fruktade,
att gruvvattnet, som är mycket surt med ett pH-värde av
ca 2,5, skulle lösa upp trådnäten. Sedan pelarbrytningen
kommit i gång har också kunnat konstateras, att
trådnäten på de flesta ställen är fullständigt borta.
Fig. 3 visar pelarnas placering i vertikalled i östra
malmen. Som synes är pelarna genomgående från 250 m
avvägning till dagbrottets botten.
Pelarbrijtningens utförande
De fordringar, som uppställts för pelarbrytningen, är,
utöver att den måste vara så riskfri som möjligt, att den
bör ge samma möjlighet till selektiv brytning som
igensättningsbrytningen, och att malmen skall kunna tas ut
till 100 % utan gråbergsinblandningar. Efter en del
misslyckade försök har följande metod kommit till
användning och visat sig motsvara de krav, som uppställts.
När pelarbrytningen påbörjas har pelaren sin övre yta
i höjd med dagbrottets botten. Först sänks pelarytan ned
ca 5—10 m, vilket sker genom pallbrytning med
utgångspunkt från intilliggande igensättningsrums malmschakt,
vilket enligt fig. 1 är förlagt intill pelarsidan. Vid denna
brytning frilägges fördelningsväggarna i intilliggande
igensätt-ningsrum och hålles på plats genom tvärgående
stämplingar. Då man ännu icke har något nämnvärt tryck på dessa
väggar, räcker det i regel med några få stockar. Det
lös-brutna berget skrapas till ovannämnda rullschakt. Ovanpå
den på detta sätt mellan två igensättningsrum nedsänkta
pelarytan utlägges därefter en timmermatta, bestående av
8" tvärslag med ett inbördes avstånd av 1,2 m, och
ovanpå dessa ett tättlagt timmervarv av 6" rundvirke. Stockarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
