Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1950 - Svetsning inom flyget, av Artur Fransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 juni 1950
569
som t.ex. vid gassvetsning; den använda
högfrekvensströmmen kan understundom åstadkomma
en betydande störning av radiotrafiken; vid
svetsning utomhus eller eljest under dragiga
förhållanden måste hänsyn tagas till att vinden kan
blåsa undan gasströmmen, så att inte
tillräckligt skydd mot oxidation längre erhålles.
Såväl den maskinella utrustningen som
argon-gasen kan numera köpas inom landet.
Slutligen skall bland svetsmetoderna i korthet
omnämnas en ny metod, som i engelskspråkiga
länder går under namn av "pressure welding"1*.
Egentligen är detta icke någon svetsmetod i
vanlig mening, enär värme antingen icke alls eller
blott i ringa mängd tillföres svetsstället, utan
förbindningen sker huvudsakligen genom att de
väl rengjorda, oxidfria fogytorna utsättes för
relativt högt tryck, nämligen av
storleksordningen ca 30 kp/mm2. En hel mängd
aluminiumlegeringar uppges" ha "svetsats" på detta sätt
under det senaste kriget såväl i Tyskland som hos
de västallierade. Trots att metoden ännu
befinner sig på utvecklingsstadiet, har den redan
provats inom flygtekniken. Ett intressant förslag
har framförts att på detta sätt hopfoga
magnesiumlegeringar, pläterade med ett tunt skal av
aluminium för att öka korrosionsbeständigheten,
utan nämnvärd förskjutning av det
gynnsamma förhållandet mellan hållfasthet och vikt. Det
uppges dock, att man ej nått samma
skjuvhållfast-het i dylika förband som i t.ex. punktsvetsade.
Svetspersonalens utbildning och
kompetensövervakning
Självfallet är det av stor betydelse, att den
personal, som skall utföra själva svetsarbetet på
flygplan och flygmotorer besitter tillräcklig
yrkeskunnighet och att denna kompetens
fortlöpande och systematiskt övervakas. Denna fråga
har lösts på olika sätt i olika länder. Här skall
emellertid endast redogöras för hur
motsvarande verksamhet är organiserad i vårt land.
Inom Flygvapnet finns ett flertal verkstäder,
där svetsning förekommer. Svetsarna är på
vanligt sätt underställda den lokala
verkstadledningen på varje enskild plats. Dessutom är en
särskild svetsingenjör anställd som har till
huvudsaklig uppgift att övervaka att svetsarnas
kompetens står på tillräckligt hög nivå.
Svets-ingenjören är placerad vid centrallaboratoriet,
där han handlägger frågor om svetsarnas
utbildning och kompetensövervakning. På laboratoriet
kommer han också i nära kontakt med
undersökningar av insända svetsprover. Vidare har han
till uppgift att söka i möjligaste mån följa
utvecklingen, sådan denna avspeglas i
facklitteraturen eller annorstädes på de områden av
svetstekniken, som är av intresse för flyget och i
anslutning härtill föreslå lämplig utprovning av
nya svetsmetoder. Genom besök på de olika ar-
betsplatserna övervakar han att utfärdade
bestämmelser och ordningsregler rörande
svetsning och svetsutrustning efterleves. Inte minst
betydelsefullt är det, att svetsingenjören vid sina
resor får tillfälle att personligen lära känna varje
enskild svetsare. Eventuella fel av enklare slag
kunna rättas till vid ett sådant kortare besök. Om
det emellertid är erforderligt med längre tids
skolning av svetsarpersonalen arrangeras kurser
antingen enskilt eller i grupp under
svetsingen-jörens ledning.
Innan någon person får utföra svetsarbeten på
materiel avsedd för Flygvapnet, måste
vederbörande ha avlagt ett av Flygförvaltningen
fastställt svetskompetensprov. Dessa bestämmelser
gäller inte bara inom Flygvapnets egna
verkstäder utan även inom den svenska flygindustrin.
Svetskompetensbestämmelserna omfattar tills
vidare följande svetsmetoder: arcatomsvetsning,
metallbågsvetsning, gassvetsning och följande
materialslag: låglegerat konstruktionsstål (typ
MS 23/1), rostfritt konstruktionsstål (typ MS
48/2) samt aluminium och dess legeringar (typ
ML06/2). Godkänt kompetensprov i både
arcatomsvetsning och metallbågsvetsning berättigar
dessutom till kolbågsvetsning och
argonbågsvets-ning.
Godkänt kompetensprov har en giltighetstid av
högst tre år, om svetsaren har svetsning som
huvudsakligt arbete; om så icke är fallet, är
kompetensprovet giltigt endast ett år. Provet får
endast avläggas vid den verkstad, där vederbörande
svetsare har sin ordinarie arbetsplats. Denna
bestämmelse har tillkommit, för att en viss
kontroll samtidigt skall erhållas på
svetsutrustningen vid verkstaden i fråga. Svetsarens kompetens
kontrolleras dessutom genom att vissa stickprov
tas ut ur den ordinarie produktionen och
översändas till centrallaboratoriet, där
svetsskarvarna röntgas eller undersökes på annat lämpligt
sätt. Vid utväljandet av sådana stickprov är det
föreskrivet, att särskild uppmärksamhet skall
ägnas detaljer, som är svåra att svetsa.
Svetsprov skall avläggas med svetsfogen i horisontalläge
och i vissa fall även i vertikalläge, stående vertikalsvets.
Kompetensprovet omfattar svetsning i två olika
plåtdimensioner inom varje föreskrivet materialslag utom för
aluminiumlegeringen, där tre plåttjocklekar förekommer.
Provplåtarna hopsvetsas, löst inspända i en särskilt
svets-fixtur, till ett ca 200 mm långt och 150 mm brett
provstycke, vilket får en tvärgående svets på mitten. Svetsning
sker från endast en sida. Vid 1 och 2 mm plåt användes
I-fog, vid 4 och 6 mm V-fog. Provsvetsningen sker i
närvaro av en kontrollant, vårs intyg medföljer provstyckena,
då de översändes till centrallaboratoriet för undersökning.
Vid laboratoriet granskas först provstyckena för
bedömning av svetsens allmänna utseende på såväl översida som
rotsida. Provstycken av krom-molybdenstål normaliseras
och anlöpas efter granskningen, bl.a. därför att
fordringarna på brottgräns och förlängning är satta med hänsyn
därtill. Ur vart och ett av provstyckena tas tre
dragprovsta-var vinkelrätt mot stavens längdriktning, genom klippning
vid tunn plåt, sågning i smältsåg vid tjockare. Stavarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
