- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
573

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1950 - Kavitation vid propellrar — forskningens nuvarande läge och mål, av Hans Edstrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 juni 1950

573

äger rum runt propellerbladets spets. Många
ka-vitationsf or skare vill hänföra
randvirvelkavita-tionen till "sheet cavitation", medan återigen
andra anse den vara av speciell natur och kalla
den "tip vortex cavitation".

Fig. 3. visar ett foto av en modellpropeller3, som
arbetar med "sheet cavitation". Kavitationen
utgör här, utgående från inloppskanten, ett slags
fristrålbildning. En ny vätskeyta bildas i vattnet,
som mellan sig och själva propellerytan
innesluter kaviteten. Av bilden framgår för övrigt,
att fog finnes för åsikten, att
randvirvelkavita-tion är av samma typ som "sheet cavitation"
och bör hänföras till den.

Om den ovan beskrivna uppdelningen i två
typer kavitation måste sägas, att såväl denna
som i synnerhet de definitioner, som fastställdes
i London är ganska otillfredsställande. Det är
också långt ifrån alla kavitationsforskare, som
instämmer i dessa definitioner. Speciellt vid de
amerikanska anläggningar, där man sysslar med
grundforskningen på området, är man till och
med obenägen att tala om olika former av
kavitation över huvud taget. Betecknande är också
knapphändigheten i de vid London-konferensen
antagna definitionerna, som huvudsakligen var
en följd av de olika delegaternas skiftande
åsikter i frågan.

Det är dock tydligt, att ett särskiljande av de
bägge olika former av kavitation, som ovan
beskrivits, både kan och bör genomföras, i varje
fall för den som sysslar med
propellerundersökningar. Förutom de skillnader man kan iaktta
vid okulär observation, finns det nämligen andra
principiella olikheter mellan de olika
kavitations-formerna. För en given profil eller för ett givet
propellerbladtvärsnitt finns det sålunda
antagligen i allmänhet en bestämd angreppsvinkel
över vilken "bubble cavitation" ej kan
förekomma på sugsidan, liksom det finns en annan
angreppsvinkel, soin, om den underskrides, ej kan
alstra "sheet cavitation". Kaviterande
fartygspropellrar arbetar emellertid i allmänhet med
angreppsvinklar, som tillåter bägge slagen
kavitation att uppträda samtidigt.

En annan principiell skillnad mellan de bägge
kavitationsformerna är deras förhållande till den
i vattnet lösta gasen. Vid "sheet cavitation" synes
kaviteternas storlek liksom propellertryckkraft
och moment vara oberoende av mängden löst
gas, under det vid "bubble cavitation" såväl
blå-sornas storlek och antal som de uppmätta
värdena är starkt beroende av gashalten.

För övrigt kan nämnas, att man tidigare mest
använde namnen "burbling" och "laminar" i
engelskspråkig litteratur, vilka vid
London-konferensen således utbyttes till "bubble" resp.
"sheet". Detta är ju dock av mera språkligt än
tekniskt intresse. I Sverige har namnen
"bubbel"-resp. "skiktkavitation" börjat användas.

Fig. 3. ’’Sheet cavitation’ vid modellpropeller (bilden tagen
vid stroboskopisk belysning i kavitationstanken vid
i\lederlands Scheepsboiiwkundig Proefstation i Wageningen).

Materialfrätning till följd av kavitation
Materialfrätningarna uppträder huvudsakligen
inom de områden där kavitationen till följd av
tryckstegring åter försvinner. Kaviteternas
försvinnande är ett mycket snabbt förlopp, som
man har givit ett speciellt namn. Man säger att
kaviteterna imploderar. På grund av vattnets
ringa kompressibilitet uppstår höga lokala
tryckstötar, som bryter ned och eroderar materialet.
Man kallar den materialfrätning, som uppstår
på grund av denna mekaniska påverkan för
erosion. Att det verkligen är åverkan till följd av
mekaniska slag och ej kemiska frätningar, som
eroderar materialet vid kavitation har man bl.a.
visat genom prov i försöksapparater, där erosion
har observerats på så kemiskt indifferenta
material som glas. Å andra sidan får man inte
bortse ifrån, att kemiska frätningar (korrosion) kan
— och säkerligen också mestadels — uppträder
samtidigt med den mekaniska åverkan.

I detta sammanhang är den gas, som uppträder
i vattnet löst eller i blåsform, av speciellt
intresse. Gasblåsor i vattnet ökar blandningens
kompressibilitet och mildrar därigenom de vid
implosionerna uppträdande tryckstötarna. Gasen
kan således sägas uppträda som buffert i detta
fall.

Den gas, som normalt finnes löst i vatten, och
som avskiljes i blåsform vid minskat tryck,
består av syre och kväve i ungefärliga
proportionerna 1 : 2, alltså betydligt mera syre i
förhållande till kväve än i luft, där dessa proportioner
är 1 : 4. Korrosion äger som bekant rum på t.ex.
stål i närvaro av vatten och syre. Eftersom den
gas, som finnes löst i vatten, och som avskiljes
vid minskat tryck är särskilt syrerik, blir
betingelserna för korrosion särskilt gynnsamma
vid stor gashalt i vattnet. Frätningar till följd av
korrosion kan därför antas öka med stigande
gashalt, under det erosionsfrätningarna bör
avtaga på grund av den ökande kompressibiliteten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0587.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free