Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Svensk vattenkraft — återblick och framtidsvy, av Erik A E Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 juni 1950
595
Svensk vattenkraft
— återblick och framtidsvy
Civilingenjör’ Erik A E Blomqvist, Stockholm
Nutidsmänniskan i ett väl utvecklat samhälle
förbrukar tiofaldigt mera energi än människan
av fordom, och ökningen har huvudsakligen —
liksom den industriella utvecklingen
överhuvudtaget -— skett under de senaste hundra åren
(fig. 1). Vid jämförelse mellan olika former av
energi, som förbrukas i samhällslivet, torde
elkraften få anses såsom mera kvalificerad än
exempelvis vanligt bränsle. Att mäta elkraften i
ett för de övriga formerna passande mått,
såsom kcal, ger därför icke rättvisa åt elkraftens
värde. För att lämna 1 tcal (värme) går åt något
mera än 1 kWh (elkraft) men endast 0,15 kg
kol (teoretiskt). Men för att producera 1 kWh
går i praktiken åt 0,6 kg kol eller fyra gånger
så mycket. Med kol till en kvantitet av 1 Mt kan
man sålunda i ångkraftverken producera drygt
1 500 milj. kWh. Detta förhållande synes ge en
i här föreliggande sammanhang bättre bas för
jämförelse mellan elkraftförbrukning och
bränsleförbrukning (fig. 2).
Förbrukningen av elkraft stiger ungefär tre
gånger så hastigt som förbrukningen av bränsle
och medför en fördubbling av produktionen på
10—11 år. Utvecklingen i vårt land är
härvidlag icke enastående. Norge har nära dubbelt så
stor elkraftkonsumtion som Sverige, per
invånare räknat, Kanada ävenledes större förbrukning,
USA och Schweiz ungefär lika stor som Sverige.
Förbrukningsökningen per år är ungefär
likartad i alla länder (fig. 3), endast med viss
fasförskjutning.
I vårt land har vattenkraften utbyggts av
enskilda och kommunala företag hand i hand med
statens (fig. 4). Man har sålunda arbetat efter
det s. k. svenska systemet. Härom säger J
Fletcher i ett kåseri vid dammkongressen förra året:
"Now that may seem to be a truism because it
is only natural that it should work after the
Swedish system, provided that there is a system
at all. But that is exactly what some people deny,
maintaining that the Swedish system means
lack of system". I varje fall är jag övertygad om
att systemet — eller eventuellt avsaknaden där-
620.91(485)
621.311.21(485)
627.8(485)
av — varit till nytta för elkraftutvecklingen i
vårt land.
Den första hydroelektriska anläggningen i vårt
land tillkom 1882 vid Rydals bomullsspinneri
vid Viskan. Uppfinningen av trefassystemet 1891
och byggandet av kraftledningen Hellsjön—
Fig. 1. Energikonsumtionens utveckling. Vattenkraftens
andel markeras av den streckade, lilla kurvan t.h., som
praktiskt taget ger identiskt uttryck för elkraftens användning.
Det översta streckade märket änger den energimängd, som
i dag skulle behövas för att framställa elkraften i
värme-kraftverk i stället för i vattenkraftverk; det nedersta
strecket änger vattenkraftens nuvärde, ca 16 000 milj. kWhl
år, och det mellersta den utbyggnadsvärda vattenkraftens
totalbelopp, motsvarande ca 50 000 milj. kWh/år
(siffrorna omräknade efter det teoretiska relationstalet).
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 30 januari 1950.
Fig. 2. Jämförelse mellan förbrukningen av bränsle och
elkraft; i diagrammet har 1 000 milj. kWh jämställts med
1 Mt kol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
