Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Svensk vattenkraft — återblick och framtidsvy, av Erik A E Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596
TEKNISK TIDSKRIFT
Grängesberg 1893 samt den första
järnvägselektrifieringen 1895 och annat gav impulsen till
vidgad utbyggnad, ombesörjd av bl.a. Avesta
Jernverk, Alby Kloratfabrik och Örebro
Elektriska AB samt Sydsvenska Kraft AB och
Gull-spångsbolaget. I och med beslutet att staten och
ej enskilda skulle bygga ut Trollhättefallen
inträdde staten som storföretagare på området,
företrädesvis för genomförandet av mera
kapitalkrävande uppgifter.
Naturkraften i bojor
Från början utbyggdes sålunda vattenkraften
utan statens mera direkta medverkan, men år
1906 inträdde Trollhätte Kanal och Vattenverk
som byggare; detta verk ombildades sedan
(1909) till Statens Vattenfallsverk.
Trollhätte kraftverk, fig. 5, är fortfarande vårt
lands största med nu ca 250 000 kW. Ehuru
konstbyggnader redan tidigare, genom kanal och
slussar, i någon mån hade förändrat
Trollhättefallens karaktär, var ingreppet i naturen
betydande genom kraftverksutbyggnaden. Det var
Fig. i. Jämförelse mellan enskild (inkl. kommunal) och
statlig vattenkraftutbyggnad: tillgång under normalår och
verklig förbrukning av elkraft.
emellertid icke det första och skulle ej heller bli
det sista. Människorna ville ha elkraft.
Porjusfallet var före utbyggnaden 1912—15
även det ett mäktigt fall, ehuru icke så känt,
besökt och beundrat. Förlusten vid omsättningen
i elektrisk ström kunde väl därför lättare
tolereras. Harsprånget var vid samma tid eller
något senare starkt hotat men fick, sedan ca 10
Mkr investerats, ligga där och forsa ännu ett
tredjedels sekel. Nu håller man emellertid på
som bäst att fjättra fallet i teknikens bojor.
Storbofallet i Jämtland, fig. 6, har nog under de sista
åren känt sig hotat och sjunger måhända på sista
versen i sin forssång. Men det mäktiga Stora
Sjöfallet i Lule älv sitter ännu i orubbat bo och
kommer måhända, liksom Tännforsen i
Jämtland, att reserveras för folkets ögonfägnad.
Emellertid bör förlusten av våra forsar anses
väl täckt av det ljus och den kraft och värme,
som sprides över land och stad genom elkraftens
Fig. 3. Jämförelse mellan olika länders elkraftproduktion
(enligt UN IP ED).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
