Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Svensk vattenkraft — återblick och framtidsvy, av Erik A E Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 16. Tät
snäck-armering av
rundjärn.
Fig. 18. Vattenfall
vid Tåsan.
Man bygger bostäder även för tämligen
kortfristiga arbeten i fält. Stundom kan det dock bli
avlägset, och av den anledningen påfrestande,
som vid Suorva-arbetena, dit man delvis måste
uppehålla förbindelsen per flyg.
Sjöregleringarna överhuvudtaget ger i
allmänhet mera avlägsna arbetsplatser, men är å andra
sidan ofta av mera begränsad omfattning. Som
exempel må nämnas Storsjougdens
reglerings-damm och Tåsjöns, båda tillhörande
Ångermanälvens flodsystem, där arbetena pågår för fullt,
samt arbeten inom Faxälvens område, där bl.a.
Jormsjön regleras. Ett rätt ovanligt arbete är
Tåsanbygget i norra Värmland, fig. 18, där
vatten hopsamlas på ett tämligen kostbart sätt, som
dock är motiverat därför att vattnet kan
utnyttjas i en kraftstation, som får den största
fallhöjden i vårt land, ca 270 m. Att ett gammalt
vackert stup samtidigt mister sitt vatten kan inte
hjälpas.
En annan orsak till påfrestning, som kanske
är mest av fysiskt slag för arbetarna men av
psykisk art för ingenjörerna, utgör djupet till
fast och tät botten. Mer och mer möter man
detta, allteftersom de bättre kraftverksobjekten
blir tagna i anspråk och man måste utbygga
fallsträckor, där berg saknas och grunden är
dålig samt fallet långsträckt. I Krångfors måste
vid dämningshöjningen för ett eller annat år
sedan vattenvägen vid sidan om dammen
effektivt avskäras, vilket skedde genom grävning av
brunnar och slitsar, från vilkas djup jorden
måste hissas upp, varefter betong göts mot
väggarna.
Icke minst med hänsyn till grundens
beskaffenhet i dammlägena för kommande kraftverk
torde man ha skäl att vänta sig en ökad
användning av stenfyllningsdammar och jorddammar.
Redan har åtskilliga, även betydande sådana
utförts; år 1910 byggdes Knäreds jorddamm, fig.
19. En av de första mera betydande
stenfyllningsdammar som byggts i vårt land torde ha varit
regleringsdammen för Torrön i Jämtland (1936).
För Torpshammar, Midskog och Harsprånget
har under senare tid betydande
jorddammsar-beten utförts. Vid Nissaström avslutas våren
1950 ett stenfyllnadsarbete, där en speciell
packningsteknik har utvecklats. Slänten på upp-
Fig. 17. Projektering av Röttle för 30 år sedan.
Fig. 19. Knäreds jorddamm under byggnadstiden år 1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
