Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Hänt inom tekniken - Teknisk Tidskrifts redaktion besöker Göteborg - Vid SVR:s vårmöte - Företagsekonomiska Forskningsinstitutet (FFI)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
TEKNISK TIDSKRIFT
Utrymmen som denna institution och den för kärnkemi
hade till förfogande var, hur mycket sämre de helt
statsägda institutionerna i allmänhet har det ställt med
utrymme och utrustning än de där industrin är delägare,
t.ex. Textilforskningsinstitutet och Institutionen för
silikat-kemi. Det sista besöket under måndagen gällde Statens
Skeppsprovningsanstalt, som förevisades av civilingenjör
A Warholm. Tyvärr var tiden så långt framskriden, att
några provningar inte mera försiggick i rännan, varför
man främst fick inrikta sig på den intressanta
framställningen av paraffinmodeller och propellrar.
Före middagen hann man utom programmet med en
"genomgång av det nya Park Avenue Hotel, där
redaktionen av direktör Orvar Janson hade blivit inbjuden att bo
som de allra första gästerna (dock icke i 92 kr. sviterna,
som inte var helt färdiga).
Besökets andra dag var helt göteborgsindustriernas. (En
del av natten hade visserligen också varit det; SKF hade
nämligen stått som värd för måndagens middag på
Trädgårdsföreningen och hedrat tidskriften med ett manstarkt
uppbåd ur sin direktion). Morgonens första besök gällde
Götaverken, där de imponerande varvsanläggningarna och
verkstäderna genomgicks. Sedan kom Volvo i turen, där
särskilt det väl utrustade utvecklings- och
kontrollabora-toriet samt den stora "rotodipen" väckte stort intresse.
Efter lunch på Eggers veranda på inbjudan av Volvo
med direktör Gustaf Larson som värd förflyttade man
sig till SKF, vars tillverkningsavdelningar och nya
metrologiska laboratorium besågs under H Törnebohms, B
Kjerr-mans och T Ruists kunniga och älskvärda ledning.
På kvällen hölls internt redaktionssammanträde, och då
nattåget rullade mot Stockholm, var Teknisk Tidskrifts
första redaktionsmöte utanför Stockholm till ända. Tack
vare den göteborgska älskvärdheten hade mötet varit
utomordentligt givande och därigenom ägnat att berika
tidskriftens innehåll till läsarnas gagn.
Vid SVR:s vårmöte i Malmö den 5—6 maj 1950 var
diskussionsämnet samhällsplanering.
Förste inledare var distriktsingenjören för vatten- och
avlopp i Stockholms län, H Wadsten, som konstaterade att
stadsplanelagens föreskrifter om stadsplans upprättande
är bristfälliga i många delar och att ytterligare
bestämmelser borde införas. Som det nu är händer det att man
fastställer general- och stadsplaner som sedan visar sig
omöjliga att genomföra på grund av att
grundläggnings-och vattenavrinningsförhållandena icke har blivit
tillräckligt undersökta. Skulden till att de ingenjörsbetonade
frågorna ej tillräckligt beaktas är till stor del ingenjörernas
egen. De omfattande problem det här är fråga om tarvar
erfarenhet och ett brinnande intresse för området och —
det som kanske hittills saknats — initiativkraft. Redan vid
regionplanei ingen bör väg- och vattenbyggaren gripa in
för planläggning av kommunikationer, vattenförsörjning,
avlopp m.m. Dessa frågor är gemensamma för flera
kommuner och kan därför icke lösas separat för t.ex. en
tätort i samband med stadsplanering. Som exempel kan
nämnas, att om de exploateringsplaner som är uppgjorda för
samhällena omkring Norrviken norr om Stockholm blir
genomförda, kommer denna viks vatten att till två
tredjedelar bestå av avloppsvatten.
Med hänsyn till de stora ekonomiska konsekvenserna av
fastställandet av region-, general- och stadsplaner är det
av största vikt att ingenjören på ett tidigt stadium griper
in i arbetet. Väg- och vattenbyggare och lantmätare skall
ge stadsplanearkitekten det stommatemial på vilket han
skall utforma sin bebyggelseplan. Dessa förberedande
undersökningar skall omfatta bl.a. markundersökningar
med bestämning av markens bärighet och
grundvatten-föring, lämpliga recipienter för avloppsvatten och
eventuellt, om grundvattentäkt ej påträffas, angivande av
ytvattentäkter. Vidare skall huvudtrafikledernas
trafikvolym bestämmas och med ledning därav erforderliga
väg- och gatubredder föreslås. Lantmätarens bidrag blir
utredning av ägoförhållanden och upprättande av karta.
På basis av dessa undersökningar bör en grov
exploateringskalkyl uppgöras till ledning för arkitekten, så att
han kan utforma planen på sådant sätt ,att den med
hänsyn till aktuella tomt- och hyrespriser blir räntabel.
I det andra inledningsföredraget berörde civilingenjör
P Wistisen, Köpenhamn, de vatten- och avloppstekniska
sidorna av samhällsplaneringen och visade med bilder hur
naturfolken på ett naturligt sätt har planerat boplatser,
vattningsställen och avlopp i förhållande till en
förbiflytande flod. Som kontrast till detta visades exempel på
kultursamhällens dåliga planläggning i detta avseende,
vilket berodde på bristande samarbete mellan teknikerna
och planförfattaren-arkitekten.
I den efterföljande diskussionen betonade civilingenjör
M Wennström att länsutredningarna för vatten och
avlopp är otillfredsställande så länge som tätorter och städer
ej tas med. Hur skall bad och fritidsområden kunna
planeras om man ej har grepp om de största förorenarna
av våra sjöar och vattendrag? Samarbetsfrågan kan i
praktiken lösas på så sätt att ingenjören tillsammans med
arkitekten först gör en grovskiss på gators och vägars
placering varefter lantmätare kommer och gör karteringen.
Därigenom uppnår man att polygonpunkter blir placerade
så att de kan användas i det en gång utbyggda samhället.
Landshövding A Thomson talade om, att han i egenskap
av ordförande i den utredningskommitté som framlade
förslag i dessa organisationsfrågor, redan tidigt hade
konstaterat, att det rådde stor brist på ingenjörer med
kvalifikationer för dessa uppgifter. Det tillgängliga antalet
kvalificerade ingenjörer räckte nätt och jämnt till för att
besätta distriktsingenjörposterna. Ingen borde vara först
på platsen för en ny byggnadsplan utan alla berörda
parter borde vara där samtidigt, och förutom tekniker och
arkitekter borde även sociologer vara med.
Stadsplanechefen i Malmö, G Lindman, ansåg att bristen
på samarbete arkitekter och väg- och vattenbyggare
emellan överdrevs. Den stadsplanearkitekt, som icke tar
reda på de tekniska förutsättningarna är en dålig
planförfattare. Samhällsplanering kan icke betraktas som en
teknisk uppgift; den är snarare av samhällsvetenskaplig
natur. Ett av de största problemen vid region- och
generalplanering är industrins lokalisering.
Såsom ett färskt exempel på bristande teknisk
samhällsplanering drog P Wistisen fram Grönlandskommissionens
arbete. Fullständiga planer på en handelsplats på
Grönland hade uppgjorts, men hela projektet visade sig i
praktiken ogenomförbart på grund av att varken
vattenförsörjning eller avlopp gick att ordna.
Professor T Åström ansåg det vara av största vikt att
intresse ägnades människan i samband med
samhällsplaneringen. Vi har visat oss vara "stackare" när det
har gällt att förutsäga människans önskningar. Om man
således utgår från att allt skall göras så bra som möjligt
för samhällsinvånarna, kan det inte vara fel att på
förhand försöka uppskatta vad detta kostar i pengar. .
Företagsekonomiska Forskningsinstitutet (FFI) är
sédan den 23 maj det nya namnet på Affärsekonomiska
Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm
(AEF). Institutet, som startades år 1929, var under de
första 15 åren främst sysselsatt med utredningar av
distributionsekonomiska frågor. Dessutom har institutet
sedan många år publicerat månatliga omsättningsrapporter
för de fvra detaljhandelsbranscherna färg, järn, sko och
textil. Numera utkommer omsättningsstatistiken i form av
snabbrapporter kompletterade med telefonkommentarer
från branschmän i olika delar av landet.
Efter hand har institutets verksamhet utökats till att
omspänna även andra delar av företagsekonomin än de
distributionsekonomiska. För närvarande pågår inom
institutet ett tiotal utredningar. En av dessa behandlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
