Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Hänt inom tekniken - Företagsekonomiska Forskningsinstitutet (FFI) - STF:s bibliotek - Ny tidskrift - Den svenska atomkommitténs verksamhet 1945—1949, av Sigvard Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 juni 1950
611
utvecklingen av textildistributionen och en annan berör
möjligheterna att beräkna kostnaderna för försäljningar
mellan de olika leden i denna bransch. Vidare märkes
utredningar av företagens "public relations" och av
personalkonsulenternas uppgifter och ställning inom svenska
företag. Sedan något år har pågått en omfattande
undersökning av Stockholms hamns framtida utformning ur
företagsekonomisk synpunkt. Slutligen må nämnas en
praktisk studie av de metoder för kostnadsberäkning, som
används inom olika typer av svenska företag.
Då verksamheten sålunda breddats, har det ansetts
lämpligt att i överensstämmelse med språkbruket ändra
institutets namn så att detta bättre täcker hela
verksamhetsområdet.
STF:s bibliotek. Tidskriftsbeståndet har utökats med en
ny tidskrift i teleteknik, den tyska "Frequenz". Den håller
sig på ett något avancerat plan och avhandlar enligt
innehållsförteckningen inte bara vad som direkt hör ihop med
begreppet teleteknik utan även elektrisk mätteknik,
elektro-medicin, mekanisk svängningslära och materiallära. Den
utkommer med ett nummer per månad.
Ny tidskrift. "Tiiliteollisuus" (Tegelindustrin) är en ny
finsk tidskrift, utgiven av Finlands Tegelindustriförbund.
Artiklarna publiceras enbart på finska med referat av
innehållet på svenska. Någon anmälan ingår inte i det
första numret, men av dettas innehåll att döma kommer
artiklarna att huvudsakligen vara av teknisk och
tekniskekonomisk natur och beröra problem inom tegelindustrin
och byggnadstekniken. Tidskriften skall utkomma en gång
i kvartalet och prenumerationspriset är 300 fmk/år.
Redaktör är dipl.-ingenjör K Leiponen.
Den svenska atomkommitténs
verksamhet 1945—1949
Laborator Sigvard Eklund, Stockholm
I november 1945 bemyndigades chefen för
ecklesiastikdepartementet att låta verkställa en utredning rörande
planläggningen av forskningsarbetet för atomenergins
frigörande. För detta ändamål tillsattes en särskild
sakkunnigkommitté, Atomkommittén, med "huvuduppgift att
framlägga förslag, hur atomkärnforskningen lämpligen bör
organiseras och hur den teoretiska och den tillämpade
forskningen bäst kunna stödja varandra". Kommittén
började sin verksamhet i december 1945 och består nu av
följande personer: landshövding Malte Jacobsson
(ordförande), överdirektör A Björkeson, direktör R Liljeblad,
generaldirektör H Sterky, överste T Schmidt och
professorerna H Alfvén, T Gustafsson, M Kalling, E Schjånberg,
M Siegbahn, O Stelling, T Svedberg och I Waller.
Sekreterare är lektor G Funke. I en stencilerad skrift har
kommittén velat lämna en kort redogörelse för vissa sidor av
den svenska verksamheten på atomenergiområdet.
Den svenska atomforskningens målsättning
I det första kapitlet, "Atomenergiens frigörelse, en
extraordinär upptäckt, som kräver åtgärder utanför det vanliga",
diskuteras bl.a. den ekonomiska betydelse atomenergin
kan komma att få med hänvisning till en undersökning i
frågan, nyligen utförd i USA, och den redogörelse för
USA:s reaktorprogram, som för ett år sedan gavs av R F
Bacher. Det framhålles, vid en jämförelse mellan de
amerikanska och svenska förhållandena, att "i den mån vi
Referat av Redogörelse för atomkommitténs verksamhet 19k5—7949,
utgiven av Atomkommittén, Stockholm 1950. 115 s., 19 fig.
kunna till rimligt pris framställa atombränsle ur inhemska
material, kommer här även in den betydelsefulla frågan
om att spara de utlandsvalutor, som nu gå åt till inköp
av fossilt bränsle, liksom också beredskapssynpunkter. Det
är därför ingen tvekan om att atomenergifrågans lösande
är av större betydelse för ett land som vårt än för länder
som USA med stora och mångsidiga resurser av billig
energi från andra energikällor." Fråga är, om inte
allmänna uttalanden i denna stil åstadkommer mer
förvirring än klarhet hos den allmänhet, som behöver och
vill upplysas om atomenergins framtida möjligheter.
Behovet av upplysning framgår av ett svenskt
tidningsuttalande för några månader sedan, enligt vilket ett
ångkraftverk i en större sydsvensk stad icke för närvarande
skulle byggas ut helt av den anledningen, att man först
önskade uppgifter för att säkrare kunna bedöma
möjligheten av att eventuellt använda atomenergi i verket!
Uttalanden från ansvarigt håll i USA om atomenergins
möjligheter att konkurrera med andra energikällor har på
sistone varit anmärkningsvärt försiktigt hållna. Här skall
endast nämnas ett uttalande för ej länge sedan av chefen
för det amerikanska rektorprogrammet, L R Hafstad, om
svårigheten att återvinna uranet vid de kemiska processer,
där klyvningsprodukterna avskiljes: "The cost of this
processing is so high that, even if all other costs in the
reactor business were kept löw, it alone might keep power
derived from nuclear reactors from competing economically
with other fuels".
En viktig uppgift lämnas i samma kapitel av redogörelsen,
då det slås fast, att för vårt lands vidkommande det inte
är uppgiften att tillverka atombomber eller andra
atomstridsmedel, som är av intresse, men att vi måste följa
den militära utvecklingen på området. Inte minst gäller
detta frågor rörande skyddsåtgärder mot atomvapen.
Organisationen av atomenergiforskningen i Sverige
I sitt andra betänkande från april 1947 föreslog
kommittén, att konstruktionen av en eller flera uranreaktorer
och de uppgifter, som sammanhänger därmed, skulle
anförtros åt ett särskilt, halvstatligt aktiebolag, AB
Atomenergi. Förslaget accepterades av regering och riksdag,
och efter konstituerande sammanträde i november 1947
började AB Atomenergi sin verksamhet. Bolagsstyrelsen
består för närvarande av landshövding Jacobsson
(ordförande), direktör C Gejrot, generaldirektör H Sterky,
professor T Svedberg, direktörerna E Bengtsson, C Kleman
och R Liljeblad samt som suppleanter professorerna O
Stelling, I Waller och W Weibull samt direktör E
Tun-hammar. Aktiekapitalet är nu 3,5 Mkr., varav staten har
tecknat 2 Mkr. och privata företag 1,5 Mkr. De privata
delägarnas insatser kommer, i varje fall tillsvidare, att
begränsas till inbetalningen av aktiekapitalet.
Fram till budgetåret 1949/50 hade till
atomenergiforskning genom Atomkommittén beviljats 5,8 Mkr. Praktiskt
taget hela detta belopp hade också disponerats vid nämnda
tidpunkt. AB Atomenergi har förutom det tidigare nämnda
aktiekapitalet beviljats särskilda statsanslag, 2 Mkr. för
vartdera budgetåret 1947/48 och 1948/49, dvs. de för
atomarbete totalt beviljade medlen uppgick intill 1 juli 1949
till sammanlagt 9,8 Mkr. Av dessa hade dock ca 3,5 Mkr.
reserverats, varför av ovan angivna medel till nämnda
datum något över 6 Mkr. disponerats.
De här nämnda beloppen är stora för våra förhållanden
men representerar i alla fall en mycket liten insats,
jämförd med den i USA, England eller Frankrike.
Amerikanarna beräkna, att de efter krigsslutet intill 1 januari
1950 investerat ca 8 000 Mkr. i sitt atomenergiarbete.
Enbart för 1950 har Atomic Energy Commission begärt
4 000 Mkr.
Kommittén diskuterar i redogörelsen detta förhållande
och finner, att vi med våra begränsade resurser tvingas
till en helt annan arbetstakt men att denna då också ger
tid till en mera ingående planering, varigenom avsevärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
