Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 24 juni 1950 - Böcker - Struktur- und Schwinduntersuchungen an Ziegeleitonen, av Orvar Carlsson - Statens Hantverksinstitut - NKI-skolan - Tekniska Skrifter: Regnvädersavrinning och vattenföring - Nordiska granntidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
TEKNISK TIDSKRIFT
nägenheten att frysa sönder uppvisas av tegel, där en
ma-kroskopisk förskjutning eller direkt skiljning av
lerpartik-larna vid större ytor inträtt. Stora hålrum har däremot
mindre betydelse. Sista hälften av häftet omfattar en
teoretisk behandling av torksvinningen, och det i samband
därmed uppträdande "svinningstrycket", samt en likaledes
teoretisk genomgång av förhållandena vid
formningsprocessen och isbildningen i tegel.
Arbetet ger tyvärr ej någon anvisning på hur teglets
strukturproblem skall lösas. Man skulle önska sig fler
sifferuppgifter över provningsresultaten av de använda
lerorna, liksom en jämförelse mellan de olika lerornas
benägenhet att bilda för frostbeständigheten farliga
strukturer. För en motsvarande undersökning av svenska
tegellerors tendens till strukturbildning torde dock många
värdefulla tips kunna erhållas ur arbetet. Orvar Carlsson
Statens Hantverksinstitut, Stockholm, har givit ut en
instruktiv 24-sidig broschyr "Med sikt på framtiden",
vilken behandlar institutets verksamhet och tydligen är
avsedd som propagandamedel för institutets kurser. Med
sina plankartor över institutets lokaliteter, förteckningar
över kompendier och andra publikationer, uppgifter om
institutets personal osv. bör den även vara en lämplig
guide för alla som fortbildar sig vid institutet.
NKI-skolan, Stockholm. Det 16-sidiga prospektet
"Ar-betsledarkurser per korrespondens" över skolans
arbets-ledarutbildning med psykologi som ett av ämnena bör
kunna påräkna ett stort intresse bland företagsledare som
är medvetna om betydelsen av sin arbetsledarstams
förkovran och goda återväxt.
Tekniska Skrifter
Regnvädersavrinning och vattenföring, av Gunnar
Åkerlundh. Tekn. Skr. nr 142 (1950). 28 s., 12 fig. 4 kr.
Uppsatsen behandlar storlek och växlingar hos
avrinningen i avloppsledningar (av spill-, grund- och regnvatten)
samt hos avrinningen i vattendrag. Det väsentliga
ändamålet är att framställa varaktighetskurvor
(fördelningskurvor) för dessa statistiska variabler, vilka kurvor skall
kunna läggas till grund för beräkning med
sannolikhetskalkyl av uppkommen vattenförorening till följd av
avbördad regnvädersavrinning ("bräddavbördning", eller
med andra ord, i samband med nederbörd avbördat
avloppsvatten). Uppsatsen avser dels att exemplifiera
tillvägagångssättet vid framställande av dylika
varaktighetskurvor, främst för nederbörd, dels att söka upprätta
kurvor vilka kan tillskrivas viss grad av allmängiltighet
för svenska förhållanden.
Förutsättningarna för maximal vattenförorening till följd
av bräddavbördning är strörst vid samtidigt uppträdande
av stark nederbörds- och spillvattenavrinning, hög
föroreningshalt (främst hos spillvattnet) och låg vattenföring
i recipienten (det mottagande vattenområdet). Under juli
—augusti är normalt i Sverige nederbörden starkast och
spillvattnets genomsnittliga förorening störst, varjämte
vattenföringen är lägst eller i varje fall har ett temporärt
minimum. Då det även är till fördel att kunna använda
bela månader, har kurvorna i första hand hänförts till
nämnda tidsperiod. Detta är närmast tillämpligt på
förorening av vattendrag. Vid förorening av sjö hänföres
beräkningarna till en betydligt kortare tidsperiod, nämligen
en "regnperiod", definierad såsom de tio dygn i följd då
nederbörden normalt är störst under året (omkring
1 augusti).
Varaktighetskurvorna för nederbördens intensitet — under
året, under juli—augusti samt under regnperiod — är
framställda på grundval av diagram från
självregistreran-de nederbördsmätare (med tillämpande av 5 min som
tidsbas) och vanlig nederbördsstatistik för Norrköping,
under hänsynstagande i viss utsträckning jämväl till för-
hållandena på andra orter. Ekvationerna för dessa kurvor,
vilka har formen av hyperbler med asymptoter parallella
med koordinataxlarna, har bestämts. Under antagande att
varaktighetskurvor för olika orter i stort sett är likformiga
och att skillnaden dem emellan ligger i den mot totala
nederbördsmängden svarande inneslutna ytan, har för
juli—augusti framställts varaktighetskurvan för faktorn
för nederbördens intensitet. Denna kurva, som för
godtycklig varaktighet uttrycker förhållandet mellan motsvarande
intensitet och medelvärdet under sammanlagda
nederbördstiden, är den mest betydelsefulla och tillskrives viss
allmängiltighet för svenska förhållanden. Även en kurva
för nederbördsintensitetens varaktighet under ett dygn
under regnperiod anses tillämplig i viss grad på svenska
förhållanden i allmänhet. Denna kurva visar sig därtill
kunna representera varaktigheten för intensiteten hos
medelregnet under en regnperiod.
Den av nederbörden vållade omedelbara avrinningen
förutsättes proportionell mot nederbördens intensitet.
Avrinningens intensitet skall emellertid betraktas först vid
bräddavloppen. För den skull undersökes inverkan av den
utjämning av intensiteten, vilken vållas av varierande
avrinningstid (och är en form av retardation). Det påvisas,
att för tämligen små dräneringsområden, intill en
utsträckning av omkring en halv kilometer — således det
stora flertalet dräneringsområden — blir, med hänsyn till
vållad vattenförorening, inverkan av denna utjämning av
liten betydelse.
Varaktighetskurvan för spillvattenavrinningen har
framställts på grundval av dels en omfattande utredning om
vattenförbrukningen i Norrköping (med timmen såsom
tidsbas), dels allmän erfarenhet om vattenförbrukning och
spillvattenavrinning. Kurvor har upprättats såväl för året
som för juli—augusti. Även inverkan av industriellt
avloppsvatten diskuteras. Analogt med förutnämnda
nederbördskurva för juli—augusti änger kurvorna faktorn för
spillvattenavrinningen, dock med årsmedelvärdet som
enhet. Vidare studeras förhållandet mellan genomsnittliga
spillvatten- och regnvattenavrinningarna, med utgång från
den omständigheten att båda äger ett direkt samband med
avrinningskoefficienten.
Storlek och växlingar hos avrinningen i vattendrag under
juli—augusti (med dygnet som tidsbas) undersökes för ett
antal svenska vattendrag med varierande läge och
karaktär. Det visar sig att skillnaden mellan de olika
vattendragens varaktighetskurvor — angivande faktorn för
vattenföringen med medelvärdet under juli—augusti som
enhet — är så måttlig, att för ifrågavarande ändamål en
genomsnittlig kurva kan dras upp och tillskrivas viss
allmängiltighet för svenska förhållanden.
Synpunkter på böjhållfastheten hos svenskt
furu-virke, av Einar Lindholm. Tekn. Skr. nr 144 (1950) 12 s.,
10 fig. 2 kr.
Ett sammandrag av skriftens innehåll finns publicerat i
Tekn. T. 1950 s. 605.
Svenska Teknologföreningens ledamöter äger erhålla Tekniska
Skrifter gratis under utgivningsåret och därpå följande kvartal mot
skriftlig rekvisition i varje särskilt fall, ställd till Teknisk Tidskrift.
Nordiska granntidskrifter
Bybane — motorvejsindføring og parallelgade til Gl.
Kongevej. Ingeniören 1950 h. 18 s. 369—370.
MøLLER, H v: Den sene st e udvikling indenfor
spræng-teknikken. Ingeniören 1950 h. 18 s. 371—375.
Peschardt-Hansien, H, Lund, K & Krog, A K: AlS Dansk
Shell’s kontorbygning. Ingeniören 1950 h. 18 s. 376—380.
Schmidt, A O: Værktøjsmaskiner til bearbejdning med
skæremetal. Ingeniören 1950 h. 18 s. 381—385; h. 19
s. 400—403.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
