Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1950 - Båt, järnväg, bil eller flyg? av Bo Th:son Björkman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 juni 1950
621
Fig. 6. Förhållande mellan restid och reslängd för olika
transportmedel.
hög, och så snart möjlighet finnes för val
mellan landsväg och järnvägstransport över längre
sträckor kommer icke landsvägstransport med
nuvarande fordonsmateriel att kunna
konkurrera. För den skull fordras en ökning av
kapaciteten hos transportenheten, vilket kan ske genom
höjning av de tillåtna hjul- och axeltrycken eller
genom ökning av antalet axlar, dvs. i främsta
rummet genom påkopplande av släpvagnar.
Personbil- och busstrafiken har även fått ett
bestämt användningsområde genom sin förmåga
att i stort sett kunna utföra transporterna från
dörr till dörr. När transporterna blir tillräckligt
små saknar de också konkurrens från övriga
tansportmedel. Inom stadstrafiken med stora
transportmängder uppstår konkurrens med
spårbunden materiel. Vilket som härvid är att
föredra blir beroende på de ekonomiska
betingelserna för att erbjuda de lägsta priserna.
Personbiltrafiken har dessutom alltid en viss marknad på
grund av sin höga transporthastighet och
bekvämlighet.
Luftfartens förutsättningar som allmänt
transportmedel härrör sig främst från dess oberoende
av det geografiska och topografiska utseendet på
marken samt dess höga hastighet. På grund av
den förstnämnda orsaken kan det i vissa fall
vara det enda användbara transportmedlet
medan det på grund av hastigheten med fördel kan
utnyttjas för transporten av högvärdigt gods och
färskvaror på långa sträckor. Ju längre
transporterna är, desto mer betyder den tidsvinst som
lufttransport medför, fig. 6. På grund av mycket
höga kostnader per transportprestation har
helikoptern ännu icke kunnat få någon allmän
användning vid kortare transporter. Som gods-
transportmedel saknar luftfarten ännu någon
betydelse men inom person- och posttrafiken är
det vid interkontinentala transporter det
dominerande kommunikationsmedlet, i synnerhet vid
smärre transportmängder, där sjöfart och
järnväg icke kan erbjuda den önskvärda turtätheten.
Följande tabell över de olika transportmedlens
användningsområden utgör en sammanfattning
av ovanstående:
Last- Buss Järnväg Flyg Sjöfart
bil Bil Spårväg
Lågvärdigt gods
långa sträckor över land x
korta sträckor över land x x x
långa sträckor över vatten x
korta sträckor över vatten x
Medelvärdigt gods
långa sträckor över land x x
korta sträckor över land x x
långa sträckor över vatten x
korta sträckor över vatten x
Högvärdigt gods
långa sträckor över land x x x
korta sträckor över land x
långa sträckor över vatten x x
korta sträckor över vatten x x
Persontrafik
långa sträckor över land x x x
korta sträckor över land x x
långa sträckor över vatten x x
korta sträckor över vatten x x x x
Faktorer som påverkar valet av transportsätt
Av föregående tabell framgår, att vid
godstransporter är användningsområdena väsentligt
klarare begränsade och att områdena där
konkurrens inträder har relativt liten omfattning.
Detta är helt naturligt enär priset, dvs.
transportkostnaden, är den helt dominerande faktorn. Vid
persontransport spelar betydligt fler synpunkter
in vid val av transportsätt.
Emellertid återspeglar icke alltid priset för
transporten den verkliga transportkostnaden,
utan principerna vid tariffsättningen kan grunda
sig på helt andra förutsättningar, där just
hänsyn till konkurrensen och frågan om hur
mycket som den transporterade varan kan belastas
med i fraktkostnad kan vara de
bestämmande faktorerna. Att tariff sättningen icke följer
självkostnadsprincipen är ju uppenbart om inan
bara som exempel väljer SJ, där någon
geografisk differens i taxorna icke finnes. Däremot kan
taxorna för samma transportprestation variera i
hög grad beroende på varuslaget, utan att därför
betinga någon skillnad i transportkostnad. Trots
detta förhållande kan det vara av ett visst
intresse att studera de genomsnittliga
transportkostnaderna och deras fördelning enligt olika
principer, i första hand på fasta och rörliga, i
andra hand på terminal- resp. undervägskostnader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
