- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
626

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1950 - Båt, järnväg, bil eller flyg? av Bo Th:son Björkman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

626

TEKNISK TIDSKRIFT

Ett sätt att anpassa fordonet efter det
begränsade utrymmet i storstäderna är att minska
fordonens utrymmesbehov i trafiken. Inom den
europeiska bilindustrin har man till skillnad från den
amerikanska fått fram ur denna synpunkt
lämpliga typer, som alltmer dominerar på den
europeiska marknaden.

Hindret för lastbilstrafikens fortsatta
utveckling är de begränsningar i ökningen av hjultryck
och axeltryck som färdvägen för närvarande
ställer på färdmedlet. I USA har man redan
introducerat nya idéer i form av hjultryck på 10 t
och mera, och först när fordonet kommer upp
i denna klass med motsvarande bärförmåga kan
det bli fullt konkurrenskraftigt med
järnvägstrafiken och även erbjuda billigare transport, se
fig. 7. En betydande del av transportkostnaden
vid lastbilstrafik utgöres av arbetslönen till
chauffören och det är därför av stor vikt att få
denna kostnad utslagen på så stor
transportmängd som möjligt. Emellertid medför en dylik
ökning av hjultrycket krav på utbyggnad av
vägnätets konstbyggnader, vilket innebär
omfattande investeringar. Det gäller här att nå fram till
ett ekonomiskt optimum.

I jämförelse med yttransportmedlen, vars
begränsade utvecklingsmöjligheter framhållits
ovan, är flyget väsentligt mindre bundet ocli kan
genom fortsatt aerodynamisk utformning av
färdmedlet minska ökningen av luftmotståndet
vid hastighetsökning, varigenom effektökningen
väsentligt bättre kan tillvaratas. Om man ser på
den hittillsvarande utvecklingen finner man att
maximalhastigheten har stagnerat hos samtliga
övriga kommunikationsmedel, medan luftfarten
fortfarande icke skönjer någon begränsning —
åtminstone icke vid längre transporter. Det
militära flyget röjer marken och visar vägen, och
man har redan lyckats passera den kritiska
hastigheten 1 200 km/h, ljudvallen. Vad
militärflyget experimenterat ut tillgodogör sig
trafikflyget successivt, och i mitten av innevarande
decennium kan man räkna med att turbindrivna
flygplan för transport av passagerare och gods
finns i trafik. Huruvida reaktionsdrift eller
propellerdrift kommer att bli förhärskande är svårt
att bedöma och blir kanske främst ett resultat
av den amerikanska resp. brittiska flygindustrins
förmåga att framställa det bästa trafikflygplanet.

Allteftersom transportmängderna ökas kommer
förutsättningar att finnas för en ökning av
flygplanens kapacitet med bibehållande av
turtätheten. Liksom vid andra transportmedel kommer
detta att innebära en möjlighet att förbilliga
transporten. Över huvud taget har luftfarten
visat ständigt sänkta kostnader per
transportprestation och i jämförelse med den allmänna
prisnivån har kostnaderna för luftfarten sjunkit
anmärkningsvärt snabbt. Fortsätter
utvecklingen, vilket man kan förmoda, kommer detta i sin

tur att medföra ökad konkurrenskraft och redan
i dag offererar luftfarten sina tjänster i vissa fall
till lägre priser än järnvägen.

Godstransporten i luften är ännu av obetydlig
omfattning och någon konkurrens från detta
transportmedel under de närmaste decennierna
behöver icke de övriga transportmedlen befara.
Emellertid har luftfarten även på godstrafikens
område skapat ny trafik speciellt genom sina
transporter av färskvaror, blommor, tidningar,
grönsaker m.m. När transporterna får sådan
omfattning att byggande av stora godsplan i lämplig
storlek och utformning blir aktuellt kan man
räkna med betydligt sänkta kostnader. Att stor
transportkapacitet finnes gav exempelvis
luftbron till Berlin bevis för.

Transportväsendets utveckling har som här i
början nämnts utgjort en av
grundförutsättningarna för industrialismen och danandet av
den nya samhällsformen, vilket i sin tur medför
den anmärkningsvärt starka stegringen i
levnadsstandard. Om detta skall kunna fortsätta
krävs att man går vidare på den inslagna vägen.
Problemen i samband med trafiken har
emellertid ökat i takt med trafikens tillväxt och alla
krafter bör insättas för att komma över
svårigheterna, vilket är av den största
nationalekonomiska betydelse. Vi kan därvid, med tanke på
planeringen för framtiden och samarbetet mellan
trafikmedlen, hoppas på den av IVA tillsatta
transportforskningskommissionen.

På få områden av vårt samhälle gäller väl den
regeln så odiskutabelt som inom samfärdseln "att
många år få sona det stunden brutit". Vi ser i dag
hur av en tillfällighet våra stambanor har
hamnat vid sidan av huvudorter i landets centrum
som Örebro och Jönköping. Broar och
trafikleder, som byggdes i slutet av 1920-talet, måste
byggas om eller kompletteras redan tio år senare.
Flygfält, som byggdes för att användas under
åtskilliga decennier, har blivit otillräckliga efter
mindre än tio års drift (t.ex. La Guardia-fältet i
New York). Att begära att stora misstag icke
skall göras i fortsättningen är omänskligt, men
genom ett vetenskapligt studium av problemen,
inte minst för uppställandet av prognoser, bör
många förhastade beslut kunna undvikas.

Representanter för de olika
kommunikationsmedlen skall icke se snett på varandra och
konkurrera om det allmännas hjälp för
investeringsverksamheten. Alla transportmedlen har sitt
berättigande och sina användningsområden, och då
dessa berör varandra uppstår en stimulerande
konkurrens till fromma för bättre service
för kunderna och ett allmänt framåtskridande.

Litteratur

1. Pirath, C: Die Grundlage der Verkehrswirtschaft, Berlin 1934.

2. Bigham, C: Transportation, principles and problems, New York 1949.

3. Åström, R: Kommunikationstekniska synpunkter på
rationaliseringsproblemet inom transportväsendet, Affärsekonomi 1949 s. 855.

4. åström, R: Trafikmedlens utveckling, Lufttrycket 1949 s. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0640.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free