- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
631

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1950 - Järnvägarnas utveckling och framtidsutsikter, av Nils Gudmundsson - Vägarna och biltrafiken, av Walter Carlevi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 juni 1950

631

samma stad är också en rationell åtgärd, som
gjorts ute i världen i mycket större städer än
Hälsingborg.

En förlängning av Ostkustbanan har ju ordats
mycket om. Det finns många, som vill ha den,
men det finns lika säkert inte så många, som vill
betala den. Vissa kortare delar av den tänkta
järnvägssträckning såsom komplement till
befintliga järnvägar kunna nog sägas vara
motiverade, såsom t.ex. till Gullängen, där Hägglund
& Söner har sina stora anläggningar utanför
Örnsköldsvik.

En ny järnväg mellan Ljusdal—Sveg har också

diskuterats, varifrån järnväg redan nu finnes till
Hede, därifrån möjligen också vidare in i Norge.
"Södra Ostkustbanan",
Oskarshamn—Valdemarsvik, har också nämnts i tidningspressen.
Dessa objekt ligger nog än längre fram i det
ovissa — och för min del anser jag det troligt,
att skapandet i stor skala av nya järnvägar i vårt
land är ett avslutat kapitel — såsom
generaldirektör Granholm hade grundad anledning
uttala, redan när sista spiken slogs i
Inlandsbanan —, men det återstår alltjämt många
arbetsuppgifter för väg- och vattenbyggare att föra
järnvägarna framåt och utveckla vad som finnes.

Vägarna ocli biltrafiken

Byrådirektör Walter Carlevi, Stockholm

Bilen är i vårt land så gott som årsbarn med det
innevarande seklet. Visserligen lär den första
bilen, av utländsk tillverkning, ha visats på en
utställning i Göteborg redan 1891 men till
praktisk användning hos oss kom bilen först i början
av detta århundrade. Redan från början stod det
klart vilken betydelse bilen skulle få för såväl
det allmänna som det enskilda. Sakkunniga, som
1903 tillkallades för utarbetande av förslag till
bestämmelser för ordnandet av biltrafiken,
framhöll i motiveringen till sitt betänkande bl.a.:

"Det synes uppenbart, att ett allmännare bruk
av automobilen skulle i vårt land medföra större
gagn än i många andra länder. Här finnas ännu
vidsträckta landsdelar, som för närvarande och
antagligen för lång tid framåt enbart eller
huvudsakligen äro hänvisade till
vägkommunika-tionerna. Vilken betydelse en automobiltrafik
skulle äga i dessa landsdelar, även om den icke
kunde upprätthållas året om torde icke behöva
särskilt påpekas. Otvivelaktigt är, att
automobilen i vissa fall kan göra en järnvägsanläggning
obehövlig och därigenom skulle en väsentlig
besparing i anläggningskostnad och således en
allmän nationalekonomisk vinst uppkomma. För
en del i kommunikationshänseende vanlottade
fabriksanläggningar skulle lastautomobiler
avsevärt nedbringa transportkostnaderna."

Utvecklingen gick kanske till en början inte så
snabbt som de sakkunniga tänkte sig. Ett
världskrig kom emellan. År 1919 fanns i landet knappt
10 000 motorfordon. Bilen var sålunda ännu i
början på 1920-talet i stora delar av landet en
relativt ovanlig företeelse på våra vägar och

Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 30 januari 1950.

625.7(485)(091)

gator. Men den kom snart att helt enkelt
revolutionera vårt transportväsende.

Av fig. 1, som visar motorfordonsbeståndets
utveckling åren 1916—1950, ser man att
totalantalet bilar — dvs. personbilar, lastbilar, bussar
och specialfordon — ännu 1919 icke hade
kommit upp till 10 000, men steg under följande
decennium årligen med ca 10 000 bilar. År 1931
var antalet uppe i närmare 150 000. Den svåra
ekonomiska depressionen i början av 1930-talet
kom emellertid bilparken att minska något
under närmast följande åren, men fr.o.m. år 1934
började bilantalet att skjuta i höjden med ca
30 000 bilar per år och närmade sig 250 000 år
1939. På grund av restriktionerna under krigs-

Fig. 1. Antal inregistrerade bilar 1916—1950.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free