Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1950 - Vägarna och biltrafiken, av Walter Carlevi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
TEKNISK TIDSKRIFT
åren sjönk antalet i drift varande bilar under
åren 1940 och 1941 till endast 75 000 bilar. Efter
krigsslutet har bilparken åter ökat och var vid
senaste årsskiftet uppe i ca 280 000 bilar.
I fig. 2, som visar trafiken på landsbygdens
allmänna vägar sedan 1926, lägger man särskilt
märke till den starka stegringen av biltrafiken
under åren närmast före sista världskriget.
Vidare ser man att trafiken nu är ca 20 % större
än 1939. Trafikökningen har dock icke följt
ökningen i motorfordonsbeståndet, beroende på
bensinransoneringen. Cykeltrafiken visade stark
stegring under krigsåren men är nu i sjunkande.
Fordon med dragare minskade avsevärt sedan
biltrafiken kom i gång på allvar. Under
krigsåren blev det dock en ökning i hästtrafiken.
Fordonen har undergått en kraftig utveckling
både till utförande och storlek. Nämnas må att
Scania Yabis icke tillverkar någon lastbil med
lägre hjultryck än 3 t och av Volvos produktion
1949 hade 66 % ett hjultryck större än 3 t.
Samtliga bussar, som för närvarande tillverkas i
landet, har vid full last ett största hjultryck större
än 2,5 t. Vagnparkens sammansättning har även
ändrats. Enbart under senaste tioårsperiod har
en markant förskjutning ägt rum mot allt större
och tyngre transportenheter inom lastbils- och
bussbestånden, varigenom en avsevärt bättre
transportekonomi erhållits.
Av fig. 3, hämtad ur Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsens senaste petita, ser man klart
förskjutningen mot bilar med högre hjultryck. Av
1941—45 års grupp är det (37 -‡- 8) 45 % som
har ett hjultryck större än 2,5 t, 1948 är
motsvarande procenttal (38 + 30) 68. Av 1939 års
hela lastbilsbestånd var det endast 6 % som hade
ett hjultryck större än 2,5 t och endast 2 %
större än 3 t. Motsvarande procenttal för 1948
är 34 resp. 8. Sedan lastbilar av årsmodell 1940
och tidigare utrangerats har man att räkna med
Fig. 3. Största hjultryckets procentuella fördelning med
avseende, t.v. på olika årsmodellgrupper av
lastbilsbestån-det den 31 december 1948, t.h. på hela lastbilsbeståndet.
Fig. 2. Trafik på landsbygdens allmänna vägar 1926—1950
i % av 1936 års trafik.
Fig. 4. l)e allmänna vägarnas längd 1900—1950.
att minst 60 % av alla lastbilar kommer att ha
ett hjultryck större än 2,5 t.
Vägväsendets organisation
Vid sekelskiftet gällde 1891 års lag om
väghållningsbesvärets utgörande på landet. Landet var
sönderdelat i 374 självförvaltande
väghållningsdistrikt i storlek från härad ned till en enda
kommun. Vissa statsbidrag utgick, men i liten
skala. Vägunderhållet skedde in natura.
Väghål-Iarnas antal var stort, uppskattningsvis 350 000.
I och med bilismen visade sig denna form för
väghållningen olämplig och genom lagen den 7 juli
1921 gav väghållningsdistrikten möjlighet att
själva överta vägunderhållet. Dessförinnan hade i
vissa län inrättats tekniska hjälporgan för
vägunderhållets övervakande. Sålunda tillsattes t.ex. i
Stockholms län en vägkonsulent år 1916.
Vägunderhållets övertagande på vägkassan påskyndades
genom att staten medgav ökade procentuella
bidrag om vägunderhållet ombesörjdes av
distrikten. Detta möjliggjordes genom att fr.o.m. 1923
en särskild bilskatt infördes. De ökade
resurserna medförde att teknisk personal anställdes.
Motordrivna maskiner insattes i arbetet.
Mångfalden av mekaniska hjälpmedel omskapade väg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
