Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1950 - Vägarna och biltrafiken, av Walter Carlevi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 juni 1950
635
investeringarna i vägväsendet icke utföras absolut
exakt. Detta gäller såväl de nedlagda
kostnaderna som grundmaterialet till de indexkurvor, som
här kommer att visas. Dessutom tillkommer vissa
faktorer, som komplicerar jämförelsen mellan
de nedlagda omräknade kostnaderna å ena sidan
och den volymmässiga investeringen å den
andra. Sålunda borde hänsyn tas till såväl
övergången till maskindrift som
standardförbättringar. Den fortgående mekaniseringen och
rationaliseringen minskar kostnaderna. Å andra
sidan kräver utvecklingen av bilbeståndet mot
allt tyngre och bredare fordonsenheter, att
vägarna numera utförs med högre standard än
tidigare.
Väg- och brobyggnader
Med ledning av vissa procenttal för arbetslöner,
transporter, maskiner, material, arbetsredskap
och administration samt särskilda indexkurvor
för dessa delposter har kurvor över väg- och
brobyggnadskostnadernas förändring konstruerats,
fig. 7. Som basår har valts 1948. Härvid har man
bortsett från såväl övergången till maskinell
drift under tidsperioden i fråga som
standardförbättringen. Dessa faktorer har icke ansetts
vara av avgörande betydelse. Av kurvorna kan
utläsas att vägbyggnadskostnaderna 1936 endast
var ca 38 % av kostnaderna 1948. Kostnaderna
har sålunda stigit ca 2,5 gånger jämfört med
1936. Brobyggnadskostnaderna har under samma
tid något mer än fördubblats.
Med utgångspunkt från dessa indexkurvor har
de verkliga kostnaderna omräknats till 1948 års
prisnivå, fig. 8. Man ser tydligt hur vägväsendets
investeringar nedgick till ett minimum under
krisåren och först under budgetåret 1947/48 kan
en stegring förmärkas. Investeringarna under
sist förflutet budgetår uppgår endast till omkring
en fjärdedel av motsvarande investeringar under
1936.
Vägbeläggningar och vägunderhåll
Av fig. 9 som visar nedlagda kostnader på
beläggningar, omräknade till 1948 års prisnivå,
framgår, att inga nva beläggningar utfördes un-
Fig. 11. Vägunderhällskostncider 1935—1949.
der krisåren. Beläggningsverksamheten har dock
ökat under efterkrigsåren och var för
budgetåret 1948/49 större än 1939 och tidigare. Under
åren 1948 och 1949 har 600 km resp. 500 km
väg belagts.
På liknande sätt som för vägbyggnader har en
indexkurva för barmarksunderhållet upprättats,
fig. 10. Underhållskostnaderna har som synes
mer än fördubblats under tidsperioden.
Variationerna i vägunderhållet framgår av fig. 11.
Kostnaderna för åren 1936—1943 är omräknade till
att omfatta samma delposter som efter
förstatligandet ingå i underhållet.
Hur mycket bör nedläggas på vägväsendet?
Våra vägar är i dag icke i det skick, som såväl
trafikanter som väghållare önskar att de skulle
vara. Vägnätets utveckling har icke motsvarat
fordonsutvecklingen. Fig. 12, som är hämtad
ur Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens petita för
budgetåret 1950/51 talar sitt tydliga språk. Våra
vägar har i allmänhet ännu icke sådan bärighet,
att de under alla tider på året kan uppta den
tyngre trafiken, då vägnätet inte undergått en
Fig. 12. Hur en väg kan se ut, och hur den borde vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
