Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 1 juli 1950 - »Fjordbussar» i Norge - Ändring i inträdesfordringarna till de tekniska högskolorna?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
TEKNISK TIDSKRIFT
nautiska mil. Denna tidtabell hölls dag ut och dag in
hela året runt, och "Fjorddrott" tjänstgjorde nästan som
två fartyg. Nu, 1950, trafikeras samma linje av de båda
snabba M/S "Haugesund" och M/S "Fjordsol".
Den stora förbättring av samfärdseln i Ryfylke, som
åstadkoms medelst fjordbussarna "Express", "Express II"
och "Fjorddrott", gjorde att sjötrafiken ökade kraftigt
inom detta fjordområde, och man planerade vidare
nybyggen. Men så kom kriget, och planerna måste t.v.
skrinläggas.
Efter krigets slut har Det Stavangerske Dampskibsselskabs
flotta utökats med ytterligare tre större enheter, inkl.
M/S ’Haugesund’ (fig. 4 och 5). Det sistnämnda fartyget
är störst, mäter 757 brt, får medföra 740 passagerare och
ta 22 bilar på akterdäcket. Det har huvuddimensionerna:
längd överallt ........................... 186’
mallad bredd ........................... 33’
mallat djup till huvuddäck ............. 14’
"Haugesund" är ett ombyggt amerikanskt eskortfartyg,
vars skrov byggts 1943 hos Pullman-Standard Car
Manu-facturing Co. i Chicago. Ombyggnaden inkl. planering av
denna utfördes på rederibolagets egen verkstad på den
förhållandevis korta tiden av sex månader.
Framdrivningsmaskineriet utgöres av två enkelverkande tvåtakt
tolv-cylindriga General Motors dieselmotorer, drivande
propelleraxlarna medelst Cummins reduktions- och backslagsväxlar.
Vardera motorn utvecklar 900 ahk vid 744 r/m, varvid
fartyget kan hålla en medelfart av 16 knop och
därmed räknas bland Norges snabbaste kustfartyg. En resa
från Stavanger genom Boknfjord till Haugesund går på
föga mer än två och en halv timmar.
Samtidigt med ombyggnaden av "Haugesund" byggdes
fjordbussarna "Fjordbris" och "Fjordsol" vid Rosenberg
Mek. Verksted. Också de inreddes och maskininstallerades
vid rederiets egen verkstad. M/S "Fjordbris" såväl som
M/S "Fjordsol" är i huvudsak lika "Fjorddrott" med
samma huvuddimensioner, fart och passagerarantal (drygt
400), ehuru överbyggnaderna gjorts något större,
varigenom bättre platsutrymme vunnits åt resandena.
Nu är därför Det Stavangerske Dampskibsselskab väl
rustat att klara såväl den normala trafiken som
toppbelastningen under turistsäsongen på sommaren. Med
hänsyn till den vidare utvecklingen anser direktör Thorsen
att behovet av båttyper är tillfredsställt för avsevärd tid
framåt. Att öka farten skulle medföra väsentligt starkare
maskinerier och knappast vara ekonomiskt. Och även
komforten för passagerarna torde motsvara ganska höga
fordringar.
Sedan Stavanger-rederiets initiativ med de nya
fjordbussarna visat sig framgångsrikt har exemplet följts på
flera andra håll vid Norges kuster, och åtskilliga mer eller
mindre likartade fartyg tillkommit. Ett varv på Störd, en
ö belägen mellan Haugesund och Bergen, har på senare
Fig. 6. MIS "Balholm’’, 276
passagerare, 12 knop,
levererad 1949.
år sålunda specialiserat sig på byggande av
passagerarfartyg för fjordtrafik. Detta varv hade tills i fjol från
krigets slut levererat fem nybyggen, därav tre av samma
typ som M/S "Balholm" (fig. 6), beställt av Fylkesbåterne
i Sogn och Fjordane. Detta fartyg har följande huvuddata:
längd överallt ............................................129’
mallad bredd ..............................................19’—7"
mallat djup ......................... 10’
maskineffekt ................................................510 ahk
fart ................................. 10 knop
"Balholm" har certifikat för 276 passagerare och sittplatser
för 150. Skrovet är helsvetsat och all överbyggnad av
lättmetall. Under huvuddäcket finner man hytter för befäl
och restaurangpersonal samt proviant- och lagerrum. För
om midskepp är ett lastrum om 650 eng. kbf rymd
placerat. I backen finns ett par hytter för däcksmanskapet
och i överbyggnaden på huvuddäck handbagagerum,
posthytt, biljettkontor, sjukhytt, salong med 100 sittplatser,
befäls- och manskapsmässar, kök, två passagerarhytter
samt toaletter. På båtdäcket ligger en röksalong,
rymmande 42 personer, samt befälhavarens hytt.
Propellermaskinen på "Balholm" utgöres av en Crossley
dieselmotor. Båten har centralvärme, rinnande kallt och
varmt vatten i alla hytter, elektrisk spis, kombinerat
elektriskt ankarspel och vinsch, styrmaskin av Frydenbö’s
konstruktion samt lokaltelefon mellan inredningens olika
avdelningar.
"Balholm" har insatts på en ny linje i Fylkesbåtanes
rutedistrikt, nämligen mellan Höyanger och Flåm i Sogn.
Stord-varvet hade i fjol beställning på ytterligare sju
nybyggen, däribland ett par något större än ’ Balholm"
och några mindre passagerarbåtar. N Lll
Litteratur
1. Thorsen, L: Fjordbusser, Tekn. Ukeblad 97 (1950) s. 49.
2. Stavanger’s modern sea busses, Compass 21 (1949) h. 1 s. 12.
3. Nytt norskt fjordfartyg, Sv. Sjöfarts-Tg 45 (1949) s. 773.
Ändring i inträdesfordringarna till de tekniska
högskolorna? KTH:s rektor har vid samråd med 1948 års
läkarutbildningskommitté erfarit, att kommittén i sitt förslag
till antagningsnormer vid de medicinska högskolorna torde
komma att föreslå bl.a. att tillgodoräknande av
konkurrenskompletteringar — ej att förväxla med
kompetenskompletteringar — skall slopas.
Med anledning härav kommer frågan om slopande av
konkurrenskompletteringar vid poängräkning för inträde
vid de tekniska högskolorna att upptas till behandling av
högskolornas kollegienämnder i början av hösten. Möjligt
är, att detta kommer att leda till att
konkurrenskompletteringar icke kommer att tillgodoräknas för
inträdessökande hösten 1951. Definitivt meddelande lämnas
sannolikt under höstens lopp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
