Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 5 augusti 1950 - Psykologiska hjälpmedels användning i amerikansk industri, av Hans O Wirdenius - TV i Holland - »Walkie-talkie»-förbindelse - Bilbeståndet i världen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
TEKNISK TIDSKRIFT
vederbörande psykolog liar nödvändig erfarenhet
och utbildning. En medlem kan vara Associate
eller Fellow. Den förstnämnde skall ha betydligt
större erfarenhet än den senare, men båda äger
god teoretisk utbildning.
Reflexioner för Sveriges vidkommande
På rekryterings- och utbildningsområdet i
USA:s industri kan bl.a. följande drag och
tendenser urskiljas:
universitetens alltmer ökade intresse för
industrins personalproblem och deras goda
kontakter och samarbete med kringliggande industri;
kravet på att rekryterings- och
utbildningsprogrammen (liksom varje annat personalprogram)
skall vara speciellt anpassade efter företagets
behov ("skräddarsydda program"). Därmed
följer kravet på att metoderna objektivt skall
bevisa sitt värde i det enskilda företaget. Att en
metod gett goda resultat i ett företag utgör inte
någon garanti för att den är användbar på annat
håll;
det blir allt vanligare att flera företag eller en
hel bransch går tillsammans för att utarbeta
och befrämja bättre rekryterings- eller
utbildningsmetoder;
strävan att komma ifrån kvacksalveriet på det
psykologiska området i industrin; kravet på
användning av kvalificerad personal i samband
med verksamheten;
kravet på siffermässiga belägg för
tillförlitligheten av varje rekryteringsmetod, som skall
användas. Detta börjar alltmera också gälla
utbildningsmetoderna ;
programmen installeras på lång sikt (2—3
år)-Behovet är avgörande för om ett
personalprogram skall införas, icke att andra företag gör
det;
de psykologiska proven är endast ett
hjälpmedel — de löser ej alin (rekryterings)problem;
ökat intresse för karakterologiska metoder vid
personurval (europeisk påverkan) men med
starka krav på siffermässiga belägg för deras
tillförlitlighet;
kravet på att proven skall kunna genomföras
på kort tid; därför används grupp-prov och
pappers-och-penna-prov samt enkel rättning;
intensivt arbete på att förbättra kriterierna
(mått på lämpligheten för ett arbete);
genom saklig information av
företagsledningarna har man uppnått en minskning av de två
yttergrupperna på proven "troende" och "icke
troende" till förmån för en mellangrupp "kritiskt
accepterande".
Många av de här tidigare beskrivna
amerikanska rekryterings- och utbildningsmetoderna
torde vara möjliga att tillämpa på svenska
förhållanden. Helst skulle man vilja uttrycka det som
möjliga att anpassa för svenska förhållanden, ty
utan en anpassning löper man stora risker att
misslyckas. Om ett svenskt företag t.ex. vill
använda ett psykologiskt lämplighetsprov, som
man i USA har nått goda resultat med i ett visst
yrke vid ett visst företag, så är det absolut
nödvändigt att först visa att det också ger resultat
för våra förhållanden, innan det kommer till
användning för urval eller placering av personal.
Att här i landet använda amerikanska
provnormer är direkt förkastligt, då det visat sig, att
man icke alltid kan använda samma normer vid
olika företag i USA.
Inget företag bör heller införa psykologiska
lämplighetsprov utan att anlita någon som är
speciellt utbildad på området. Alltför många
företag har misslyckats på grund av brott emot
denna regel. Troligen är få svenska företag av
sådan storlek att de kan heltidsanställa en
industripsykolog. Därför torde man i allmänhet få
tillkalla en sakkunnig utifrån eller
specialutbilda någon på personalavdelningen. En
framkomlig väg är också att ta upp frågan
tillsammans med andra intresserade företag. Den
psykologiska verksamheten måste helt anpassas
efter företagets speciella behov och problem, så
att den inte blir en utväxt på organisationen och
en belastning i stället för en hjälp.
Verksamheten måste samordnas med och inlemmas i det
övriga personalarbetet. Stöd från ledningens sida
och information av arbetarparten är andra
förutsättningar för ett gott resultat. Man vill också
rekommendera att provverksamheten i ett
företag inte forceras utan lägges på lång sikt. I
allmänhet kan man inte vänta resultat av den
förrän efter ett eller ett par år.
Till sist vill jag uttrycka den förhoppningen,
att man också här i landet genom saklig
information av representanter för företagsledning och
anställda lyckas minska antalet i de bägge
ytterlighetsgrupperna, dvs. de som blint tror på de
psykologiska hjälpmedlen och de som tror att
metoderna är värdelösa, till förmån för en
mellangrupp, som kritiskt och förutsättningslöst
tar ställning till frågan och därefter kanske
accepterar metoderna som ett värdefullt
komplement till dem som tidigare har använts.
TV i Holland beräknas starta hösten 1950. En sändare
för 025 linjers system uppföres under överinseende av
holländska rundradiobolaget och mottagare skall snart
släppas ut i marknaden. Man räknar med 30 000
mottagare efter två år och 225 000 efter sex år.
"Walkie-talkie"-förbindelse mellan segelflygplan och
mark kommer att användas vid ett brittiskt försök att slå
världsrekordet i uthållighetsflygning för dubbelsitsiga
plan, 50 timmar. Marksändaren är en vanlig Marconi
sändar-mottagare för mycket hög frekvens.
Bilbeståndet i världen uppgår nu till 62 463 794 bilar,
lastbilar och bussar. Av dessa befinner sig endast 19
miljoner utanför USA. Ökningen sedan 1949 är 7,1 %. Sverige
ligger på nionde plats i världen med 277 869 fordon, i
Europa som andra land efter Belgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
