- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
648

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 5 augusti 1950 - Frekvensreglering på det svenska samkörande kraftnätet. Drifttekniska problem, av Bengt Löf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

648

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2.
Statsblockets belastning under ett
vardagsdygn.

tionerna har alltså en relativt måttlig storlek,
1 MW och därunder. I detta sammanhang kan
nämnas, att den installerade elmotoreffekten i
landet är av storleksordningen 3 000 MW
märkeffekt.

Nätet indelas av ålder i ett antal kraftblock av
varierande storlek. Fem block ined tillsammans
ca 40 % av landets konsumtion sorterar under
Statens Vattenfallsverk. Återstående 60 % är
fördelade på åtta block, lydande under privata
kraftföretag.

Konsumtionen är fördelad på objekt av ytterst
varierande storlek och driftsätt. Till
övervägande del, 65 %, utgöres den av industrilast, där
elektriska ugnar och träslipmaskiner hör till de
mest kraftslukande och ur regleringssynpunkt
oroligaste objekten. 25 % åtgår till detalj
förbrukning i hushåll, kontor, lantgårdar och
liknande. De återstående 10 % förbrukas av
järn-och spårvägar.

Alla tre kategorierna har sina karakteristiska
variationer, som ger sin prägel åt summalasten.
Industrin har sina bestämda start- och
stopp-tider. Detalj förbrukningen karakteriseras av
el-kokningen, som sker på vissa tider, elvärmet som
följer temperaturväxlingarna och belysningen
som följer dagsljusets variationer. Järnvägarna
och spårvägarna har sina belastningsspetsar före
och efter arbetstiden på kontor och industrier.

Summalastens variationer

Frekvensregleringen kan sägas ha till uppgift
att ständigt avpassa kraftproduktionen efter
förbrukningen, varvid frekvensen bör hållas så nära
det nominella värdet som möjligt. Vad som i
första hand bestämmer, hur ett
frekvensregle-ringsystem skall utformas, är alltså
belastningsvariationernas karaktär. Det visar sig för det
svenska riksnätets del, att det förekommer tre
olika slags variationer, nämligen långsamma,
medelsnabba och snabba.

De långsamma variationerna åskådliggöres av
fig. 2, som visar hur Statens Vattenfallsverks last
varierar under loppet av ett typiskt vardagsdygn.
Det saknas tyvärr statistik för hur landets
sammanlagda last varierar, men den förefaller av

alla tecken att döma att variera på samma sätt
som Statsblockets last. Lastkurvan domineras
som väntat av industrin. Man urskiljer arbetets
början på morgonen, de olika måltidsrasterna
och nedgången kl. 17. Även omedelbart före och
efter arbetstiden är lasten ganska stor, vilket
bl.a. förklaras av kraftbehovet för lyse, värme
och matlagning samt tågtrafik till och från
arbetet. Ändringshastigheten hos lasten är tidvis
hög. Man har vid flera tillfällen observerat
ändringar om minst 200 MW på 5 min. hos landets
last vid fullt normal drift.

På de långsamma variationerna är överlagrade
medelsnabba variationer som framgår av fig. 3.
De har en amplitud av intill ± 1 % av den totala
lasten, alltså ungefär ± 30 MW, och en tid per
period av 1—5 min. Kurvformen är som bilden
visar högst oregelbunden. Vidare är periodtiden
fullkomligt slumpartad inom de angivna
gränserna.

Vi studerade till en början variationerna genom
att med kraftblockchefernas bistånd låsa fast
pådragen på praktiskt taget alla stationer över
1 MW i landet, motsvarande ca 95 % av den
totala produktionsförmågan. Nätfrekvensens
förlopp under provet gav då en bild av
belastningsvariationernas storlek och frekvens utan
störande inflytanden från turbinregulatorer på nätet.
Det råder nämligen ett känt förhållande mellan
laständring och frekvensändring, varom mera
nedan. Senare mätningar, utförda enligt en helt
annan princip, har bekräftat resultaten av våra
första prov.

Variationernas slumpvisa karaktär tyder på att
de huvudsakligen beror på bristande
sammanlagring hos lasten. Man har även förmodat, att
det rör sig om en långsam svängning hos vissa
turbinregulatorer, som arbetar fram och tillbaka
mellan okänslighetsområdets gränser. Detta
bekräftas dock inte av våra prov, som visar att
variationerna har ungefär samma karaktär vare
sig pådragen är låsta eller inte.

Slutligen förekommer på olika delar av nätet
snabba frekvensvariationer med obetydlig
amplitud och en periodtid av storleksordningen
0,1—1 s. Det är här fråga om svängningar
mellan olika synkronmaskiner. Vi har hittills inte
studerat dessa svängningar närmare, då de är
för små och för snabba för att vålla
frekvensregleringen några besvär. De är däremot av in-

Fig. 3. Medelsnabba variationer, överlagrade pd
belastningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free