- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
659

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 5 augusti 1950 - Enkel tryck-tidmätare för ballistiska förlopp, av Tore Bonell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.5 augusti 1950

659

Enkel tryck-tidmätare
för ballistiska förlopp

Överingenjör Töre Bonell, Åkers Krutbruk

531.787 : 531.57

621.317.39 : 531.57

Vid Åkers Krutbruk har utarbetats en enkel registrerande
tryck-tidmätare såsom ersättare för tidigare använd
piezo-apparatur. Den nya mätarens fördelar är framförallt
enkelhet i användning varigenom ett betydligt större antal
mätningar kan utföras per dag än som är möjligt med
piezometoden. Noggrannheten är god och upprepad
upptagning av ett och samma förlopp ger tryck-tiddiagram
av praktiskt taget identiskt utseende, överensstämmelsen
med piezomätmetoden är ävenledes god, förutsatt att
denna senare är fri från störande moment, såsom
friktions- eller tröghetskrafter i de mekaniska
överförings-organen till piezokristallen, läckförluster m.m. En fördel
är att den nya apparaturen kan användas såväl för snabba
förlopp (storleksordning millisekunder) som för
långsamma förlopp (minuter). Instrumentet har därigenom fått
en universell användbarhet. Sedan något år tillbaka har
det varit i praktiskt taget dagligt bruk för bestämning av
tryck-tiddiagram vid eldrörs- och raketförlopp.

Apparaturen är en utveckling av den av Lisell, Bridgman
m.fl.1’2 föreslagna motståndstryckmätaren. Denna grundar
sig på att en elektrisk ledare som utsättes för tryck ändrar
sitt motstånd. Genom inordnande av den för tryck utsatta
ledaren i en bryggkoppling kan motståndsändringarna
omsättas till motsvarande strömändringar vilka sedan kan
registreras eller åskådliggöras t.ex. med en oscillograf.
Dylika mätanordningar utformade för praktiskt bruk har
vanligen den elektriska ledaren utformad som en spiral
av manganintråd. En tysk firma tillverkade strax före
resp. under det senaste kriget8-4 en dylik typ, som ansågs
ha vissa fördelar framför piezometoden.

Ur mätteknisk synpunkt är det av fördel att arbeta med
ett relativt stort avstånd för att ej få termiska
motståndsändringar genom för stora strömstyrkor m.m. Vid
användning av manganintråd måste tråden för den skull
lindas i spiral eller dubbelspiral Mekaniska deformationer
i tråden medför emellertid oförmånliga avvikelser från
det annars inom ett stort intervall rätlinjiga förhållandet
mellan motstånd och tryck6. Det är även rätt besvärligt att
utföra dylika tryckelement med de begränsade utrymmen
som står till buds vid mätning t.ex. i handvapen. Den nya
apparaturen arbetar med motstånd av grafit-kol. Dylika
motstånd har tidigare provats av Bridgman, men med
nedslående resultat6. Genom val av tät och homogen grafit
ined ett ogenomträngligt skyddsskikt är det emellertid
möjligt att framställa motståndskroppar med fullt stabilt
och linjärt tryckberoende.

Konstruktion

På fig. 1 visas ett tryckelement, avsett för studium av
tryckförlopp i handvapen. Av motståndets tillförseltrådar
är den ena ansluten till godset och den andra försedd med
isolerad genomföring. Den koniska nederdelen av elemen-

Fig. t. Tryckelement med grafitmotstånd för mätning av
förlopp i handvapen; t.v. motstånd med tillförseltrådar, i
mitten koniskt hölje; t.h. hopsatt element.

Fig. 2. Principschema för tryck-tidmätare.

tet, som passar till motsvarande urtagning i eldröret, är
försett med en urborrning i direkt förbindelse med
rummet kring motståndet. Såväl urborrning som rummet är
fyllda med en tjockflytande luftfri olja eller pasta. För
undvikande av förorening av oljan eller pastan kan ytan
mot eldrörsrummet skyddas med ett stannioldblad e.d.
Det principiella kopplingsschemat åskådliggöres på fig. 2.

Tryckelementen kalibreras enklast med oljetryck genom
inskruvning i ett oljefyllt block med en inslipad rörlig
kolv. Kolven belastas sedan genom placering av blocket
i en vanlig Brinellpress med viktsbelastning. Avläsning
företas då oljeöverströmning sker i pressen, dvs. när
vikterna lyftes. För registrering av motståndsändringarna
resp. tryckförloppen har vid långsamma förlopp använts
en ombyggd registrerande elektrokardiograf av vanlig typ,
och vid snabba förlopp en anordning med katodstrålerör
med fotografisk registrering på roterande trumma.

Exempel på utförda registreringar
Dragkraften hos en raket i vila kan enkelt bestämmas
med en liknande anordning som användes vid
tryckelementens kalibrering. I stället för Brinellpressens kolv får då
raketen verka i en stödanordning direkt på den inslipade
kolven varvid förbränningsgaserna får blåsa uppåt. Dylika
raketer förses oftast med säkerhetsventil av något slag,
t.ex. en membran, som brister vid visst övertryck. En
registrering från en membranprovning med på konstlad
väg åstadkommen tryckstegring visas på fig. 3.

Vid registrering av tryckförlopp i eldrör anordnas
tryckelementet vid mindre kalibrar i en borrning i eldrörsväggen
och vid större kalibrar lämpligen direkt i patronhylsan.

Fig. 3. Registrering av reaktionskraft som funktion av tiden vid provning av säkerhetsmembran hos flygplansstartraket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free