Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 12 augusti 1950 - Undergräver tekniken den mänskliga existensen? av H N Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
666
TEKNISK TIDSKRIFT
Dynamiska jordskred
För den som trängt in i detta oemotståndligt
och allt hastigare framrullande rörelsedrama,
finns det få ting som framträda med större
klarhet. Genom att vunnen erfarenhet utnyttjas och
man till denna sedan lägger ny erfarenhet, ökas
vetenskapens och teknikens, samt därmed även
människosläktets förmåga och hjälpmedel likt
ett kapital med ränta på ränta. Detta är en av
huvudorsakerna, varför rörelsefenomenets
utveckling genom tiderna på ett utslagsgivande
sätt påskyndas.
Varje framsteg i rörlighet har medfört en
höjning av kurvan. När människan reste sig upp i
hela sin längd och började gå på två ben, ökades
hennes överblick och räckvidder väsentligt. När
hon övergick från stenkastning till användning
av spjut och än mer när hon uppfunnit
pilbågen, som på en gång starkt ökade
projektilernas hastighet och räckvidd, gjordes stora
dynamiska framsteg. Men det dröjde länge, innan hon
kom så långt. Under omätliga tider stod hennes
rörlighet och stampade på samma fläck,
hyper-beln framgick med andra ord nästan parallellt
med och helt nära tidsaxeln.
Kanotens framträdande utgjorde i en grå
stenålder ett betydelsefullt framsteg i den mänskliga
rörligheten och segelfarkosten ännu mera.
Begagnandet av ridhästen både för fredliga och
framför allt för krigiska transportändamål har
haft historiska verkningar, som knappast ännu
kunnat till fullo överskådas. Vagnshjulets och
vagnens uppträdande samt det därav
framtvingade kravet på byggandet av vägar fortsatte
denna utveckling, som snart nog skapade
möjligheter att grunda och behärska hela världsriken,
vilka styrdes från stadskoncentrationer som vid
viktiga trafikpunkter växte ut till världsstäder
(Thebe, Babylon, Persepolis, Rom, London,
Moskva osv.). Så har varje nytt betydande
framsteg inom transportväsendet, detta må gälla
materiellt genom förflyttning av människor, varor,
projektiler eller intellektuellt genom tal, skrift,
tryck, radio, film osv. ökat möjligheterna till ett
centralt och koncentrerat samt med tiden allt
järnhårdare behärskande av vidsträcktare
länder och större folkmängder. Till denna allmänna
dynamiska utveckling bidrog även
genomförandet av en rörligare hushållning genom
tillkomsten av mynt och värdepapper samt många
andra ekonomiska anordningar. I själva verket
har den ekonomiska dynamismen spelat en
alltmera betydande roll i denna utveckling2. Det bör
här även bemärkas, att många stora
uppfinningar, såsom uppgörandet av eld, skett mycket
tidigt, men fått en nämnvärdare dynamisk
betydelse först långt senare.
Någon märkbar ändring i kurvans läge eller i
den acceleration den representerar, varigenom
man kunde få en antydan om vad framtiden bar
i sitt sköte, kan man knappast tala om förrän
under den romerska antiken, vilket är föga
förvånande, eftersom fenomenet ända in i våra
dagar i det närmaste lämnats obeaktat av
vetenskapen. Under romartiden gjorde man
emellertid bland annat omkring 150 år f.Kr. upptäckten
av möjligheten att med monsunernas hjälp
befara en ny väg till Indien8. Genom denna
upptäckt kunde man göra en resa fram och åter
mellan Italien och Indien på mindre än en
tiondel av den tid man förut behövt härför. Man
vann därigenom för dessa transporter en
bekvämlighet i tid som på en gång var så stor, att
den är jämförbar med införandet av trafikflyget
i våra dagar.
Undan för undan inträda nya framsteg i
rörelsens möjligheter, och förbättringarnas summa
ökas ständigt; den går aldrig tillbaka. Förut
rymde jordklotet flera världar, så till exempel
under antiken den kinesiska, den indiska, den
romerska, den germanska, de amerikanska
världarna osv. I vart och ett av dessa från varandra
mer eller mindre isolerade områden följde
utvecklingen då för tiden i det hela självständiga
linjer utan att vara nämnvärt påverkad av det
dynamiska läget i andra samtida världar. Av
alla dessa områden har den västerländska
världen, som här är vårt exempel, länge varit den
mest dynamiska, och detta har fortgått ända till
nutiden, då dynamismen fortskridit så långt, att
den i det närmaste likformigt övertäcker hela
jordklotet med samtliga dess kulturområden.
Västerlandet går dock, så vitt man vet,
fortfarande i spetsen för den dynamiska
utvecklingen.
Ny perioder
Man kan skilja mellan skapelseperioder,
ny-perioder eller renässanser (genombrott), samt
nedgångsperioder. De två första förbereda eller
öka den dynamiska utvecklingen och dess
acceleration, den sistnämnda hejdar och kan till och
med för kortare tidsavsnitt tränga dynamismen
tillbaka, utan att detta likväl i det långa loppet
får någon betydelse.
Av alla västerländska epoker intar den grekiska
en dominerande plats. Den skapade den
naturalistiska konsten, särskilt skulpturen och
arkitekturen, men framför allt den moderna
vetenskapen, som är det mest renodlade uttrycket för
andlig dynamisk verksamhet. Dess betydelse är
därför bokstavligt talat omätlig. Sedan dess har
den västerländska människan fått nöja sig med
renässanser. Men ur dynamisk synpunkt kunna
dessa vara lika viktiga eller betydelsefullare,
eftersom de verka för samma dynamiska mål
som skapelseperioderna och bygga på den hittills
vunna erfarenheten, särskilt de tekniska
framstegen.
För att staka ut den dynamiska utvecklingens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
