- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
701

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1950 - Bildning av sulfatiska beläggningar och syrakondensat vid förbränning, av Gordon Whittingham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.5 augusti 1950

701

Luftström

Fig. 4. Luftmängdens inverkan på tändning och
förbränning i bränslebädden.

Bildning av SO3 vid laboratorieförsök

och i pannanläggningar

Undersökningar med små brännkammare

Små brännkammare har haft en vidsträckt
användning, då det har gällt att studera hur
kolbädden uppför sig under förbränning, och ett
typiskt exempel visas på fig. 3. I denna blåses
luft genom ett vertikalt bränsleskikt, som
innehålles i en tegelinfodrad cylinder med perforerad
botten av keramiskt material.
Förbränningsförloppet i denna apparat liknar det, som erhålles
på en kedjerost, då tidsförloppet blir lika i båda
fallen. Kolet tändes uppifrån, och allt efter som
elden sprider sig nedåt i bädden bildas en
lysande, rökig flamma, som ger beläggningar av löst
torrt sot, vilka kan samlas på ytan av kylda
metallrör. Nästa steg i förbränningen är när
koksen brännes ut och under denna period
händer det att bränslebäddens temperatur blir hög
och beläggningsbildande material alstras10.
Flammor av brinnande koloxid syns under
förbränningen av koksen, och daggpunktsmätningar
gjorda vid förbränning av bränsle med hög
svavelhalt har visat, att det finns tillräckligt med
svavelsyra i rökgaserna för att öka korrosionen
på kylda metallytor. Undersökningar har visat,
att kolets tändhastighet och
förbränningshastigheten hos koksen är i överensstämmelse med de
schematiska kurvorna på fig. 4. Vid tillräckligt
stor luftström är tändhastigheten och
förbränningshastigheten lika och förloppet beskrives
under dessa förhållanden vanligen som
"jämviktsförbränning". Endast ett relativt tunt skikt
av bränslebädden deltar aktivt i förbränningen.
Temperaturen i bränslebädden stiger då icke till
något särskilt högt värde och beläggningar
erhålles icke heller. Ett karakteristiskt drag hos
detta slag av förbränning är de lysande, sotiga
flammorna under hela förbränningsprocessen,
och undersökningar gjorda på
experimentpan-nor11 har visat, att lysande lågor från förbränning
av kolväten tycks absorbera svaveloxider och

andra oorganiska ämnen, så att den gör dem
oskadliga med hänsyn till beläggningar och
korrosion.

Bildning och uppträdande

av svaveltrioxid i lågor

Oxidation av svaveldioxid i diffusionslågor av
metan, väte och koloxid har sedan lång tid
tillbaka studerats12. Trots den höga
flamtempera-turen, som skulle vara fördelaktig för
dissociation av svaveltrioxid enligt jämviktsformeln

2 SOy i=± 2 SO, + O, — 45 kcal

bildas tillräckligt med svaveltrioxid för att ge en
daggpunkt på 100°—200° C, beroende på
flammans art och mängden av tillsatt svaveldioxid.
Som synes av fig. 5 blir oxidationen minst i den
lysande, rökiga metanflamman och störst i
koloxidlågan. Trots att den procentuella
oxidationen av svaveldioxid till svaveltrioxid minskar
med ökande svaveldioxidkoncentration ökar den
totala mängden svaveltrioxid, och detta
resultat överensstämmer med de observationer som
gjorts, att korrosionsbesvären i
lågtemperatur-området ökar med ökande svavelhalt i bränslet.

Daggpunktsmätaren användes även för
undersökning av de faktorer, som inverkar på
bildning av syrafilm vid temperaturer under
daggpunkten. Vanligtvis brukar man bestämma
ökningen av ledningsförmågan som ett relativt
mått på mängden av ackumulerad syra vid
bestämda temperaturer under daggpunkten, och
den härvid erhållna kurvan har den form, som
synes på fig. 6. Närvaron av ett toppvärde vid
en temperatur av 30—50°C under daggpunkten
är det mest intressanta draget och
undersökningar av Flint och R W Kear har visat, att den
korrosionskurva, som erhålles då nedkylda
stålrör insättes i rökgasen, är av samma typ.

Fig. 5. Svaveldioxidens oxidation i olika flammor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free