Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1950 - Bränsle- och kraftteknisk forskning i England, av Wll - Gasturbin för 160 hk, av sah - Ny metod för djupdragning, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
706
TEKNISK TIDSKRIFT
undersökes för närvarande. För bryggerier och
tvättinrättningar har man redan fått fram sådana riktvärden.
Vidare undersökes torkningsprocessen i 25 större industrier
i syfte att nedbringa bränsleförbrukningen (Engineering
3 febr. 1950). Wll
Gasturbin för 160 hk. Närmare uppgifter föreligger nu
om den lilla gasturbin (Tekn. T. 1948 s. 525) som Boeing
har byggt som hjälpmotor på uppdrag av amerikanska
marinen. Effekten är på 160 hk vid 815°C gastemperatur
i turbininloppet. Aggregatets totallängd är 950 mm, vartill
kommer 150 mm för den fria axeltappen; vikten är allt
som allt 90 kg.
Aggregatet, fig. 1, består av två delar, en gasalstrande och
en kraftalstrande. Den förra är egentligen en
reaktionsmotor, bestående av en enstegs centrifugalkompressor, en
dubbel brännkammare, en axialturbin samt hjälpapparater.
Kompressorn levererar 1,5 kg/s luft vid 36 000 r/m och ett
kompressionsförhållande av 3 : 1. Vid full belastning
avger denna del av aggregatet gaser motsvarande 225 hk
effekt. Drivmedlet kan vara bensin, fotogen eller
dieselolja; alla lager är tryckoljesmorda. Den kraftproducerande
delen, som avger 160 hk, består av en enstegsturbin för
22 500 r/m vilken via en reduktionsväxel med förhållandet
9 : 1 driver utgående axeln med 2 500 r/m. Det finns ingen
mekanisk förbindelse mellan de två turbinhjulen, vilket
ger stor flexibilitet vid start, drift och
belastningsvariationer.
Turbinen kan startas antingen med komprimerad luft,
med startpatron eller med en elektrisk startmotor på la/4
hk. Vid starten accelereras kompressorn till 5 000 r/m, då
bränslet tändes, varefter den gasproducerande delen bringas
upp i tomgångsvarvtalet 10 000 r/m. Detta förlopp tar
10 s; härifrån och till fullt varvtal, 36 000 r/m, tar det
ytterligare 21/a s. Under tiden står kraftturbinen stilla och
start kan därför ske med påkopplad full last. Denna kan
tas upp av kraftturbinen inom ytterligare en minut, även
vid mycket kallt väder. A andra sidan kräver turbinen
även i mycket varma klimat ingen annan kylning än den
normala luftkylningen omkring turbinen; möjligen kan i
vissa fall en särskild oljekylare erfordras.
Den termiska verkningsgraden är låg i jämförelse med
andra förbränningsmotorers. Den kan ökas med hjälp av
regeneratorer och andra åtgärder, men dessa komplicerar
konstruktionen och ökar vikten. Den termiska
verkningsgraden kan givetvis också ökas genom att effektiviteten hos
kompressorn och turbinen höjes, men detta kräver ett
långvarigt forskningsarbete. Bränsleförbrukningen är nu
starkt beroende av gastemperatur och
kompressionsförhållande. Vid kompressionsförhållandet 3:1 är
bränsleförbrukningen vid 160 hk omkring 500 g/hkh och vid
kompressionsförhållandet 2 : 1 ca 750 g/hkh vid omkring
65 hk avgiven effekt.
Dessa värden ligger givetvis mycket högt men å andra
sidan har man i turbinen en drivmotor på 160 hk med
låg vikt och mycket ringa platsbehov. En bensinmotor för
samma vikt väger nio gånger så mycket och har fyra
gånger så stor volym; en snabbgående dieselmotor väger
tretton gånger så mycket och har femfaldiga volymen.
Dessutom är gasturbinen praktiskt taget vibrationsfri och
lätt att demontera. Vidare har den enkla uppbyggnaden
och det ringa antalet delar stor betydelse för att
nedbringa underhållskostnader, lagring av reservdelar och
installation. Det har visat sig, att en man kan plocka
sönder turbinen helt och hållet och sätta ihop den igen på
6 h utan att behöva använda några lyftanordningar och
med en verktygsuppsättning, vilken allt som allt väger
6 kg.
Genom sin konstruktion har denna gasturbin vidare en
momentkarakteristik, som är av samma slag som en
ång-turbins eller en automatisk bilväxels. Den gasalstrande
delen kan alltså gå vid fullt varvtal även om kraftturbinen
står stilla, varvid momentet är dubbla normalmomentet.
Fig. 1. Gasturbin för 160 hk.
Effekt- och momentkurvorna är för övrigt mycket jämna
mellan 2 000 och 3 000 r/m. Tack vare elasticiteten i
gasförbindelsen dämpas belastningsstötar, vilket medför att
transmissioner och nedväxlingar kan göras relativt klena.
Bland de tillämpningar, som har skisserats för denna
lätta gasturbin, märkes som motorgenerator för 80 kW
vid 6 000 r/m. Den totala vikten blir då 225 kg och
bränsleförbrukningen 0,75 kg/kWh. Som transportabelt
kompressoraggregat driver turbinen en kompressor, vilken levererar
40 m3 luft vid 2 at ö. Som transportabelt
brandsläcknings-aggregat kan turbinen driva en pump, som levererar
8 m3/min vatten vid 75 m vattenpelare. Vidare kan den
gasalstrande delen av turbinen utnyttjas separat för
uppvärmningsändamål; den kan då med tillsatsbrännare lämna
upp till 1,2 milj. kcal/h. Slutligen pågår försök med en
10 t lastvagn, i vilken turbinen har inmonterats. Man
planerar även att installera den i en motorbåt.
Till fullo kan gasturbinens möjligheter utnyttjas först
sedan arbetsmaskiner o.d. konstruerats, vilka är särskilt
anpassade till dess driftsegenskaper (Power jan. 1950).
sah
Ny metod för djupdragning. En firma i USA tillverkar
flaskor för industrigas i en enda operation från 2,5 mm
stålplåt med 97 cm diameter till en cylinder med 37 cm
diameter och 62 cm djup. En flaska hopsättes av två
sådana halvor, vilka svetsas samman.
Operationen utförs med ett enda verktyg i två på
varandra följande iempon, fig. 1. Först utbildar en ihålig
stans plåten till en skål med 54 cm diameter och 31 cm
djup. Under stansens fortsatta nedåtgående rörelse
pressas skålen mot ett mothåll och vränges slutligen över
detta för att få den slutliga formen. Den färdiga
cylindern utkastas hydrauliskt under stansens återgångsrörelse
och går därefter till spänningsglödgning.
Med denna process når man ett förhållande mellan
slut-och begynnelsediametrarna av 30—37 % mot 50—60 %
vid vanliga, upprepade dragningar. Den huvudsakliga
fördelen är att man undviker mellandragningar med
erforderliga extra stansar, mellanglödgningar, smörjning och
avfettning samt hantering mellan olika pressar.
Nackdelen är de höga verktygskostnaderna (storleksordning
70 000 kr.); å andra sidan är produktionskapaciteten 100
till 150 stycken per timme (Bus. VVk 21 jan. 1950). sah
Fig. 1. Djupdragning av plåtcylinder i en operation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
