Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1950 - Kon som värmepump — en lösning av lantgårdens värmeproblem, av Mårten Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
732
TEKNISK TIDSKRIFT
på önskad lämplig nivå med hjälp av termostat som
reglerar ladugårdstemperaturen. Vid jämn temperatur i
ladugården anses korna ge högre mjölkproduktion beroende
på att korna, som är utpräglade vanedjur, reagerar för
variationer och ändringar. Man slipper vidare ifrån alla
med vanlig eldning förekommande arbeten och besvär,
slipper sot och rök samt har ingen risk för skorstenseld.
Ladugårdens livslängd ökar på grund av att
ladugårdsluftens relativa fuktighet hålles låg genom att
luftfuktigheten kondenseras till vatten på värmepumpaggregatets
värmeupptagande ytor i ladugården.
Även andra uppvärmningsbehov än bostadens som
uppvärmning av växthus, lagerlokaler, torkning m.m. kan på
enkelt sätt ordnas endast genom att rör dras till respektive
uppvärmningsställen. Kyl- och frysbehov under den varma
årstiden kan tillgodoses genom att under denna tid
värmepumpen köres som vanlig kylmaskin, varvid ett särskilt
kylrum (t.ex. för mjölkkylning) kan tillfredsställande
hållas vid önskad kyltemperatur och eventuellt ett frysrum
vid frystemperatur. Möjligheten att i stället använda
värmepumpen lör luftkonditionering av bostaden under
sommaren är för det svenska klimatet knappast av intresse.
Om man på hösten, innan korna intagits i ladugården,
skulle vilja ha något värme för bostaden, går detta även
för sig genom att man då kan ta värmet direkt från luften
i ladugården. Även om denna luft då endast skulle ha ett
fåtal plusgrader, kan den givetvis i likhet med som fallet
är vid "vanliga ytterluftvärmepumpar" tjänstgöra som
tillräcklig värmekälla, ty de värmemängder, som vid denna
tid på hösten erfordras för bostaden, är väsentligt mindre
än de som erfordras under vintern. Anläggningen är
därför fullt tillräcklig för att under denna tid, om så skulle
önskas, fungera soin "vanlig ytterluftvärmepump" och
suga värme från den omgivande luftens lägre, men i detta
fall dock tillräckliga värmeinnehåll.
Ur ekonomisk synpunkt är det i vissa fall fördelaktigt
att utföra själva värmepumpaggregatet med mindre
kapacitet än vad som erfordras för att täcka värmebehovet vid
de lägsta förekommande yttertemperaturerna och i stället
ta hand om de djupaste och mera sällan förekommande
"köldspetsarna" hos ytterluften (t.ex. under — 5°C) med
tillsatsvärme från vanliga elvärmeelement. Dessa kan då
eventuellt automatiskt inkopplas, när
temperaturförhållandena så erfordrar. Genom en lämplig sådan kombination
Fig. 4. Kompressorayyregat i bostadshusets källare.
Fiy. 3. Ugerups försöksgåid med värmepump installerad
mellan ladugård och bostadshus.
Det är detta förhållande, som är den direkta orsaken till,
att det erfordras mera arbete (effekt) för de vanliga
vatten-och ytterluftvärmepumparna än för kovärmepumpen, då
såsom nämnts temperaturerna hos värmekällan
(ladugården) och bostadsrummen ligger på ungefärligt samma nivå,
dvs. de är nära lika.
Genom att ta värmet från en värmekälla (ladugården)
med relativt hög temperatur erhålles en betydligt högre
värmefaktor för värmepumpen vid denna
"kovärmepump-anläggning" än vid tidigare "vatten- eller
ytterluftvärmepumpar". Värmefaktorn är det tal, som anger huru många
gånger mera värme som en värmepump kan avge till
nyttigt uppvärmningsändamål, än det som kostas på
driv-motorn i elektrisk energi omräknad till värme. Detta
framgår tydligt av en direkt siffermässig jämförelse. Då
ladugårdstemperaturen önskas till + 15°C och bostadens
temperatur till + 18°C får man, när man praktiskt kan räkna
med ett temperaturfall till de värmeupptagande respektive
värmeavgivande ytorna i ladugård och bostadsrum av 5°
respektive 18cu, följande uttryck för värmefaktorn
ECP - Tl _zy2
där 7\ är absoluta temperaturen hos den värmeavgivande
delen och Ts absoluta temperaturen hos den
värmeupptagande delen.
Med insatta värden erhålles
273 + 36
Etd =- = 1 1,9
cp 309 — 283
Med hänsyn till värmepumpsaggregatets vanliga
verkningsgrad, måste inan räkna med en betydligt mindre
värmefaktor12 som vid här förekommande
storleksordning på aggregaten uppgår till ca 0,45. Med hänsyn härtill
erhåller man en praktisk värmefaktor
£p = 11,9 • 0,451= 5,4
räknat med ovan antagna temperaturer.
En på motsvarande sätt beräknad värmefaktor för
jord-eller ytterluftvärmepumpar blir räknat med samma
temperaturfall och vid 0°C på värmekällan = 3,4. Enligt i
USA gjorda antaganden skulle man inom en nära framtid
få räkna med en ganska väsentlig höjning av
verkningsgraderna, när för värmepumparna mera speciellt lämpliga
aggregat hunnit utarbetas. Elströmsförbrukningen skulle
då givetvis även bli i motsvarande grad reducerad i
jämförelse med de tidigare förekommande
värmepumpanläggningarna.
Ytterligare en fördel med kovärmepumpar är att
temperaturen i bostaden kan hållas på önskad nivå
automatiskt med den till värmepumpen hörande termostaten.
Temperaturen i ladugården kan även automatiskt hållas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
