Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1950 - Kon som värmepump — en lösning av lantgårdens värmeproblem, av Mårten Blomqvist - Böcker - Bygg, handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad, bd 4, av Magnus Smedberg - Arbetsteknik vid egentliga byggnadsarbeten för bostadshus, av L Hultenberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.5 augusti 1950
733
blir värmepumpaggregatet mindre och såväl
anläggningskostnaden som driftskostnad mindre.
Mätmetoder för att närmare bestämma och jämföra
värmepumpars prestanda vid vissa överenskomna
bestämda förhållanden rörande temperaturer m.m. har nu
utarbetats i USA13.
En första kovärmeanläggning har genom Statens
Forskningskommitté för Lantmannabyggnader i Lund utförts
vid Sveriges Utsädesförenings försöksgård vid Ugerup
invid Kristianstad. Bostadshuset, som uppvärmes, är ett
gammalt typiskt skånskt hus bestående av 4 rum jämte kök
(tillsammans 115 m2 golvyta). Ena gaveln av bostadshuset
synes t.h. i fig. 3 och ladugården till vänster. Ladugården
innehåller 18 kor. Den är nybyggd och ligger ca 35 m
från bostadshuset. Kompressoraggregatet, som ligger i
bostadshusets källare, visas i fig. 4. Anläggningen har varit
i drift sedan november 1948.
Litteratur
1. Seth, Holmqvist & Edenholm: Några undersökningar rörande
Norrlandsladugårdar. Medd. Stat. Forskn.-Komm. Lantmannabyggn.
nr 5 s. 37.
2. Holmqvist, N: Värmepumpuppvärmning av lantbostäder.
Särtryck o. Förhandsmedd. Stat. Forskn.-Komm. Lantmannabyggn. nr 4
sept. 1948.
3. Blomqvist, G M: Sätt och anordning för att tillgodogöra
levande djurs värme- och vattenångutdunstning. Sv. Pat. 127298.
4. Malm, Låge: Värmetekniska studier i Schweiz. Tekn. T. 75
(1945) s. 1361.
5. Stenberg, O: Värmepumpen. Tekn. T. 74 (1944) s. 853.
6. The heat pump. Edison electr. Inst. Publ. P-6 juli 1947 s. 4*.
7. Joint AIEC-EEI Heat Pump Committee: Progress report ön
heat pump research. Edison Bull. aug. 1949 s. 313*.
8. Kemler, E N: Possibilities for heat pump expansion. Heating
a. Vent. okt. 1948 s. 80.
9. Kulik & Kemler: Research aspects of the heat pump. Heating,
Piping Air Cond. apr. 1948 s. 107.
10. Guernsey, Betz & Skau: Earth as a heat source or storage
medium for the heat pump. Heating, Piping Air Cond. maj 1949.
11. Sporn, Ambrose & Baumeister: Heat Pump. New York 1947
s. 10.
12. Bäckstöm, M: Vedeldning, elpanna eller eldriven värmepump?
Tekn. T. 70 (1940) s. M 115.
13. Ellenburger, Hubbard, Foot, Burggraf, Martin, Jr &
Bloomfield: Evaluating heat pump performance. Heating, Piping
Air Cond. jan. 1950 s. 165.
14. Kemler, E N: The commercial aspects of the heat pump.
Edison Bull. jan. 1947 s. 20.
15. Bäckström, M: Kglteknikern. Stockholm 1947 s. 30, 79.
16. Armsby & Kriss: Some fundamentals of stable ventilation.
Agricult. Eng. 2 (1921).
* Bilagor till: Pierre, B: Kglteknik. KTH, Stockholm 1950.
Böcker
Bygg, handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad,
bd 4: Väg- och vattenbyggnad, redigerad av Ejnar wåhlin.
Byggmästarens Förlag, Stockholm 1949. 782 s., ill. 45 kr.
Handbokens fjärde del har nu utkommit något före den
tredje, som skall omfatta husbyggnadstekniken. De
tidigare utgivna två banden behandlar som bekant "Allmänna
grunder" och "Allmän byggnadsteknik" (Tekn. T. 1947
s. 720; 1948 s. 541). Då avsikten med denna serie böcker
enligt förordet till del 1 är "att vara en lättillgänglig hjälp"
för byggnadsteknikerna följer därav med nödvändighet att
innehållet måste bli av huvudsakligen orienterande karak-
tär, varför beteckningen uppslagsbok kanske varit
riktigare. Genom litteraturhänvisningen efter kapitlen —
ibland synnerligen omfångsrika men stundom till
obefintlighet knapphändiga — kan dock den som så önskar
ytterligare fördjupa sig i de enskilda specialiteterna.
Handboken har uppställts efter decimalsystemet och försetts
med talrika underrubriker och alfabetiskt register,
varigenom sökandet underlättas. Man måste dock uttala den
förhoppningen att samtidigt med del 3 utges ett komplett
register för hela verket, detta bl.a. därför att åtskilliga
saker, som även hör samman med kapitlen i del 4 — på
grund av de principer, efter vilka hela verket redigerats —
återfinns i de allmänna delarna 1 och 2.
Huvudredaktören har lyckats få nedannämnda, erkänt
skickliga yrkesmän som medarbetare, vilket i och för sig
borgar för en hög standard på innehållet i del 4, som
inledes med "Vägbyggnad" (Westman, Hård, Schütz,
Wibeck), "Järnvägsbyggnad" (Pramberg) och "Brobyggnad"
(W Nilsson, Lundin, Kasarnowsky, Ewerdahl). Sedan följer
"Sjö- och lufttrafikbyggnader" (Jansson, Frost, Schütz).
Särskilt Herman Janssons sex kapitel om hamnar,
vågbrytare, kajer, dockor, kanaler och slussar är föredömligt
skrivna och upplättade med litet inledande historik. Från
vissa håll har detta emellertid påtalats med den
motiveringen, att så mycket specialbetonat måst uteslutas av
platsbrist att man då inte borde ha inkräktat på det
dyrbara utrymmet med historik. Därpå kommer
"Vattenkraftbyggnad" (Ernfors, Blomqvist, Berg, Alm, Hagström,
Rei-nius, Liljeblad) samt avdelningen kommunalteknik med
"Gator" (Ekwall), "Spårvägar" (Ribbing),
"Vattenförsörjning" (Gustafsson), "Avlopp" (Winsnes), "Gasförsörjning"
(Molin), "Elförsörjning" (E Nilsson, Block),
"Ledningsarbeten" (Olsson, Pålsson), "Samhällsmätning" (Ågren)
samt "Torrläggning och bevattning" (Lindh). Vissa
speciella byggnadskonstruktioner behandlas separat, nämligen
"Stödmurar" (Wretblad), "Vätskebehållare" (Björklund),
"Silobyggnader" (Hasselblad), "Stolpar, master och torn"
(Valberg, Nordström, Ancker, Bergstedt) samt "Linbanor
och kabelkranar" (Widén). Delen avslutas med
"Lagstiftning och administration" (R Smedberg, Sparre, Ekwall)
samt "Kostnadsfrågor vid väg- och vattenbyggnader"
(Andersson, Ryhre).
Genom de under 1949 utkomna handböckerna
"Ingenjörs-handboken", del 5 (Tekn. T. 1950 s. 30) och "Handbok i
samfärdselteknik", del 1: "Vägfart" (Tekn. T. 1949 s. 902)
jämte de snart utkommande delarna 2, "Järnvägsfart" och
3, "Sjöfart och Luftfart" har — tillika med det nu
refererade verket — väg- och vattenbyggarna erhållit en
förnämlig serie handböcker på det svenska språket. En
detaljgranskning av de enskilda uppsatserna ger vid
handen, att vissa kapitel i de olika handböckerna delvis täcker
varandra, såsom beträffande vatten, avlopp, gas, vägar,
beläggningar, vägunderhåll, spårvägar, tunnelbanor osv.,
och i en del fall är illustrationerna identiska. Men det
ligger i sakens natur och är ingen anmärkning utan endast
ett konstaterande.
Handböcker av detta slag löper ju alltid den risken, att
utvecklingen gör dem inaktuella i större eller mindre grad.
Genom att förf. i stor utsträckning har lagt tyngdpunkten
på principiella och allmängiltiga problem minskas denna
risk, varför boken varmt kan rekommenderas till varje
byggare, prakticus såväl som skrivbordskarl.
Magnus Smedberg
Arbetsteknik vid egentliga byggnadsarbeten för
bostadshus, av Mejse Jacobs&on, Stat. Komm.
Byggn.-Forskn. Medd. 17. Tidskriften Byggmästaren, Stockholm
1950. 243 s., 25 fig., 29 tab. 7 kr.
Genom analys av tidsåtgången vid egentliga
byggnadsarbeten vid 190 arbetsplatser i 49 städer i olika delar av
Sverige har förf. sökt redogöra för variationen i
arbetskraftåtgången. Det synes svårt att finna en fullt rättvis
jämförelsegrund; förf. har valt att ånge tidsåtgången för
murare, träarbetare och grovarbetare i timmar per
kubikmeter byggnadsvolym, h/mé8, det vill säga volymtiden.
Volymtiden har visat sig vara lägst i Skåne och öka uppåt
landet, kraftigare utmed kusten än i inlandet.
Volymtiden för byggnadsprojekt i storstäderna (medeltal
h/mfc3av ca 20 byggnadsobjekt) framgår av följande tabell:
Stockholm .................. 5,236
Göteborg .................... 5,757
Malmö ..................... 3,722
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
