- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
735

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1950 - Böcker - A great engineer: I K Brunel, av sah - Hänt inom tekniken - De Nordiska Ingenjörsföreningarnas Samarbetsdelegation - Den mekaniska verkstadsindustrin - IVA:s Transportforskningskommission

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.5 augusti 1950

735

lyckliga sätt, genom vilket denna lilla bok kan bidra till
att vidga vårt perspektiv, är förlagets initiativ värt allt
beröm, och man motser med stort intresse de kommande
häftena. sah

Hänt inom tekniken

De Nordiska Ingenjörsföreningarnas
Samarbetsdele-gation sammanträdde i Reykjavik den 2—6 augusti 1950.
Svenska Teknologföreningen representerades av O
Åkerman och S A Hansson. Vid mötet diskuterades bl.a.
ingenjörsföreningarnas ställningstagande till de
centralorganisationer för akademiker, vilka har bildats eller är under
bildande i de skandinaviska länderna. För bruket av
civilingenjörstiteln i de nordiska länderna rekommenderades
vidare, att den titel — civilingenjör, sivilingeniør,
civilingeniör, diplomingenjör eller verkfraedingur — vilken är
gängse i respektive land, skall få användas av ingenjörer
som är utexaminerade från högre tekniska läroanstalter,
vilka är jämnställda med landets egna. Härvid skall i
huvudsak följas den förteckning över erkända läroanstalter,
vilken har upprättats av myndigheterna i Norge, där
sivil-ingeniørstiteln är lagligt skyddad.

Vid översättning av civilingenjörstiteln för bruk i
engelsktalande länder ansågs Bachelor of Engineering vara
lämpligast, även om avgångsexamen från flera av Nordens
högskolor närmast kan jämnställas med Master-degree (Tekn.
T. 1948 s. 316). Med hänsyn till att den senare titeln,
särskilt i USA, förvärvas endast av ett relativt fåtal på
forskning inriktade ingenjörer, ansags det att B. Eng. närmast
motsvarade den titel, som en skandinavisk ingenjör skulle
vilja åberopa vid sökande av anställning.

Ytterligare en punkt, där praktiskt resultat nåddes, var
ett samarbete mellan de nordiska ingenjörsföreningarna
vid publiceringen av de uppsatser av speciell eller utpräglat
teoretisk karaktär, vilka icke lämpar sig för införande i
föreningarnas tidskrifter. I Danmark har sedan flera år
dylika uppsatser publicerats i en särskild serie i samarbete
med Akademiet for de tekniske Videnskaber. Svenska
Teknologföreningen publicerar dem som bekant sedan
några år i serien Tekniska Skrifter, och i Norge skall en
sådan serie startas inom den närmaste tiden. Det
överens-koms, att skrifterna i dessa serier skall bli tillgängliga
för medlemmarna i de nordiska ingenjörsföreningarna i
huvudsak på samma villkor, som nu gäller för den svenska
serien, nämligen gratis under publiceringsåret och ett
kvartal därefter, efter skriftlig rekvisition i varje särskilt fall.
Denna ordning avses träda i kraft så snart de olika
föreningarnas styrelser har fattat beslut i frågan.

Vid sidan av de här nämnda diskuterades en hel del
andra frågor, vilka dock ännu befinner sig på det
förberedande stadiet. Delegationens nästa möte kommer att
äga rum i Helsingfors i samband med NIM 4 den 11—13
juni 1951.

Värd för delegationen under mötet var Verkfraedinfélag
Islands, vilken utvecklade en imponerande gästfrihet.
Denna utsträckte sig även över flera utflykter till tekniskt och
turistiskt intressanta punkter, bl.a. en tredagarsfärd i
Nordlandet. Dessa resor gav intrycket av ett förbryllande
land. där hela städer uppvärms från naturliga
varmvattenkällor (Tekn. T. 1946 s. 1043), där odlingen av sydfrukter
och exotiska blommor i naturligt uppvärmda drivhus håller
på att bli en storindustri, där vägarna på många ställen
endast behöver skyfflas ihop med en bulldozer från den
omkringliggande slaggterrängen, där de vackraste
vattenfallen kan skonas därför att de andra ändå räcker till
för elkraften, där en annars oberäknelig Geysir med hjälp
av 70 kg såpa kan fås att förlägga sina utbrott till just
söndagarna, där cement tillverkas av musselskal från
havets botten, och där sill icke är fisk utan landets främsta
råvara med stora möjligheter. Icke minst är också Island

ett land med storslagna scenerier, där vulkanernas urkraft
pyr under blomstrande slätter lika väl som under
jättejöklar, och där den allestädes närvarande lavan
tusen-eller miljonårig utbreder sig som en jättes fantasifulla
ex-krementer bland frodig grönska.

Det mest ihållande och lärorikaste intrycket var dock
det av ett land med knappa naturliga resurser men en
ihärdig, högt bildad befolkning med uråldrigt grundad sans
och mognad, som på några decennier har omvandlat sin
medeltida sagoö till ett land av det tjugonde århundradet,
vars utvecklingsmöjligheter ingen ännu kan ana.

Den mekaniska verkstadsindustrin bidrog under 1949
kraftigt till den eftersträvade exportökningen.
Verkstads-produktionernas andel i totalexporten uppgår sålunda nu
till 26 % mot 18 % under 1937. Verkstadsindustrin bidrog
även till den importminskning som inträffade under 1949.
Medan den totala importen 1949 minskade med 12 % i
jämförelse med 1948, var importminskningen av
verkstadsprodukter 24 %.

På vissa marknader gjorde sig under 1949
exportsvårigheter gällande, särskilt på Sydamerika, där vederbörande
statliga myndigheter har visat sig obenägna att bevilja
importlicenser för verkstadsindustrins traditionella
exportvaror. Man räknar med att svårigheterna ytterligare
accentueras under 1950.

Orderstockens varaktighet har för verkstadsindustrin
minskat från 18 månader i september 1948 till 15 månader
i september 1949. Härigenom har leveranstiderna kommit
att närma sig mera normala förhållanden. Den kraftigaste
minskningen kommer på varven, där orderstockens
varaktighet gick ned från 32 till 27 månader, och på elektriska
verkstäder, som minskade från 27 till 22 månader. På
mekaniska verkstäder höll sig orderstocken på ungefär
oförändrad nivå: 14 månader i september 1948 och 13 månader
vid samma tid 1949.

Sysselsättningen vid de svenska varven var jämförelsevis
god. Konkurrensen har dock börjat göra sig alltmera
märkbar speciellt då det gäller fartygsreparationer, som nu kan
utföras till mycket låga priser i Tyskland på grund av
den låga lönenivån där. De svenska varven torde därför
genom konkurrensen bli tvingade att reducera priserna.

Verkstadsindustrins tillgång på råvaror och
förnödenheter förbättrades successivt under 1949, vilket framför
allt har inneburit en jämnare fördelning av råmaterialet.
Även tillgången på arbetskraft undergick någon
förbättring. För varvsindustrins del är dock arbetsfrågan alltjämt
ett svårlöst problem.

Lantbruksmaskinindustrin kom under året upp i ett
tillverkningsvärde av ca 90 Mkr. Den produktionsökning, som
ägde rum, absorberades till största delen av
hemmamarknaden, vilket ledde till minskad import speciellt av plogar,
skörde- och slåttermaskiner samt traktorer. Av nya
maskintyper var särskilt betupptagningsmaskinerna föremål
för stort intresse under året. I vissa betodlingsdistrikt har
maskinupptagning börjat tillämpas i sådan omfattning, att
man torde kunna räkna med att mekaniseringen av detta
tunga jordbruksarbete står inför sin lösning
(Mekanför-bundets årsber. 1949).

IVA:s Transportforskningskommission sammanträdde
till årsmöte den 16 juni 1950 i Stockholm. Föredrag hölls av
statssekreterare A Lundberg om de statliga investeringarna
i kommunikationer och av tekn. dr Mejse Jacobsson om
några transportproblem inom byggnadsområdet. Definitiva
stadgar för kommissionens verksamhet fastställdes.
Styrelsen utökades med tre personer och utgöres nu av
disponent Y Simonsson, Säffle (ordförande), direktör Å Nerell,
Stockholm (vice ordförande), direktör H Eneborg,
Stockholm, tekn. dr Axel Eriksson, Stockholm, generaldirektör
K G Hjort, Stockholm, direktör T Holm, Linköping,
direktör Gustaf Larson, Göteborg, direktör B Liljeqvist,
Stockholm, statssekreterare A Lundberg, Stockholm, direktör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0749.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free