Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1950 - Från de tekniska högskolorna - TNC: 15. Sammansatta verb, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
TEKNISK TIDSKRIFT
för budgetåret 1950/51: professor G Ängel 2 000 kr. för
4 veckors studieresa i Holland, Frankrike och Schweiz;
professor H Bäckström 2 000 kr. för 4 veckors studieresa i
England, Frankrike och Belgien; professor B Groth 2 500 kr.
för 5 veckors studieresa i Tyskland, Holland och England;
professor A Hultgren 5 500 kr. för minst 6 veckors
studieresa i USA; professor O Lamm 2 000 kr. för 5 veckors
studieresa i Norge och Danmark; professor S Luthander
5 500 kr. för studieresa i USA; professor M Oledal 5 500
kr. för 4—6 veckors studieresa i USA; professor A Pleijel
5 500 kr. för 4 veckors studieresa i USA; professor U Åhrén
2 500 kr. för 5 veckors studieresa i Holland, Belgien,
Frankrike och Schweiz; ingenjör N Smith 2 000 kr. för 4 veckors
studieresa i Schweiz, Belgien, Holland och England.
Professorn vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet
J E Jorpes har tilldelats stipendiet ur "1944 års donation"
för tiden 1 juli 1950—30 juni 1951.
Bland erhållna gåvor märkes från AB Karlstads
Mekaniska Werkstad 5 000 kr. till Institutionen för
vatten-motorer och pumpar, från AB Marabou 10 000 kr. till
Fonden för biokemisk forskning, från
Vetenskapsakademien dess minnesmedalj för 1950 samt, från ett stort
antal industriföretag och enskilda, maskindelar och annat
för undervisningen vid KTH synnerligen värdefullt
demonstrationsmaterial.
Antalet studerande inom avdelningen för arkitektur har
för läsåret 1950/51 fixerats till det normala, dvs. 30. Med
hänsyn till att byggnadstillstånd meddelats för viss del av
kemibyggnaderna kommer antalet studerande att ökas till
40 inom avdelningen för kemi fr.o.m. hösten 1950, varefter
ytterligare ökning förutses påföljande höst.
Med bifall till en framställning från studentkåren har
Lärarkollegiet beslutat att en extra tentamensperiod skall
anordnas 23—28 oktober 1950 för sådana studerande, som
på grund av inkallelser till repetitionsövningar icke kan
delta i tentamina under den ordinarie tentamensperioden.
Förlängning av giltighetstiden för
övergångsbestämmelserna till gällande stadgar rörande rättighet att vinna teknisk
doktorsgrad utan avläggande av tekn. lic.-examen har
beviljats intill den 31 december 1953.
Till Lärarkollegiets representant vid International
Con-gress of Mathematicians, Harvard University, Cambridge
(Mass.), har utsetts professor Folke K G Odqvist samt till
representant vid högtidlighållandet av 175-årsjubileet vid
Bergakademie Clausthal professor O Barth. Till högskolans
representant i en av finansministern planerad kommitté av
sakkunniga för utredning om åsikterna i Sverige rörande
upprättande av ett likformigt tillämpningssystem för
måttenheter m.m. har kollegienämnden föreslagit professor
E Hallen.
Lärarkollegiet har avgivit remissvar på bl.a.
Universitetsberedningens betänkande, del V, kap. III och VIII,
angående naturvetenskaplig specialexamen etc.
Följande gästföreläsningar har hållits: professor Anders
Lindblad, CTH, "Några synpunkter på konstruktionen av
linjerna för fartyg av moderat och hög fart", professor
Johan Holtsmark, Oslo, "Problemer i rumakustikk",
professor Egil A Hylleraas, Oslo, "Om en ny dobbelt-anslått
tilstand i det negative vannstoffjon" och dr-ingenjör E
Gassner, Kempten (Allgäu) i Västtyskland,
"Ermüdungs-festigkeit bei betriebsähnlichen Beanspruchungen".
Den av Stockholms Högskolors Rektorskonvent
anordnade gemensamma promotionshögtidligheten ägde rum i
Stadshusets Blå Hall tisdagen den 30 maj 1950.
Promo-tionsföreläsningen, med titeln "Den högre
undervisningens målsättning — ett samhällsproblem", hölls av rektor
professor R Woxén och publicerades som understreckare
i Svenska Dagbladet den 31 maj 1950. Med professor R
Woxén som promotor promoverades följande personer till
teknologie doktorer: tekn. och fil. lic. B Andersson, tekn.
lic. Sölve Kihlberg och T Timell samt civilingenjörerna
H Edstrand, S Hallberg, J Holmberg, C Jacobæus, M
Jacobsson och H Kreuger.
TNC
15. Sammansatta verb
De flesta av våra sammansatta ord är substantiv, vilket
innebär att efterleden är ett substantiv, och likaså är
förleden oftast ett substantiv men kan även vara av annan
ordklass, t.ex. glasfönster, dubbelfönster, skjutfönster,
innanfönster. Även sammansatta adjektiv är talrikt
förekommande, t.ex. bräddfull, grårandig, flygfärdig, motvillig.
Av sammansatta verb är de vanligast som har adverb
till förled, t.ex. uppstå, innebära, kvarlämna. Förleden kan
också vara ett adjektiv, t.ex. blankslipa, rundklippa,
brunsteka, kalhugga. Mindre vanligt är att förleden är ett
substantiv, och ännu ovanligare är typen verb (stam)-verb.
I dessa två fall är ordbildningen oftast retrograd, dvs. den
har skett baklänges i förhållande till den normala
ordbildningsprocessen.
Det har i TNC-spalterna ofta påpekats att det logiska
sambandet mellan lederna i en sammansättning är starkt
variabelt och medger stor frihet. Detta gäller sedan
gammalt särskilt substantiviska och adjektiviska
sammansättningar, mindre de verbala. Man bildar utan svårighet
sammansättningen brandförsäkring (dvs. försäkring mot
brand), och likaså skinnklädd (dvs. klädd med skinn). I
senare tid har man av dessa s.k. syntetiska
sammansättningar tagit sig för att avleda verb: brandförsäkra och
skinnkläda. Historiskt sett är dessa verb alltså icke
sammansättningar utan baklänges bildade avledningar. Den
normala processen är ju annars, när det gäller enkla verb,
att man utgår från verbet och därav bildar
verbalsubstantiv, participiella adjektiv osv. Av måla har bildats
målning, målare, måleri, målad ..., inte tvärtom.
Av denna ordbildningstyp substantiv-verb skall fyra fall
här särskilt beaktas.
1. Att brädfodra något är att fodra något med bräder.
Det transitiva sammansatta verbet har här samma objekt
som det enkla verbet. Andra exempel härpå:
brandförsäkra, handforma, maskinskriva, mönjemåla, punktsvetsa,
sjösätta, skinnkläda, såptvätta, tennlöda, vattenfylla,
vinterbona, ångkoka.
2. Att värdesätta något är att sätta värde på något. Det
transitiva sammansatta verbet har allså egendomligt nog
fått ett annat objekt än det enkla verbet, vars objekt i
stället blivit förled. Andra exempel härpå: dagteckna,
grundlägga, kantklippa, korrekturläsa, planlägga,
pris-beräkna, topphugga. Ibland kan det vara svårt att avgöra
om en sammansättning tillhör fall 1 eller 2, t.ex.
protokollföra något, som kan tolkas som föra något till protokollet,
eller föra protokoll över något.
3. Att solbada är att bada i sol. Det intransitiva enkla
verbet ger en intransitiv sammansättning. Andra exempel:
luftsegla, radiotala, vintersporta.
4. Att deltaga i något är att taga del i något. Det
transitiva enkla verbets objekt har dragits in som förled, och
det sammansatta verbet har blivit intransitivt. Andra
exempel: aktgiva (på), hushålla (för).
Slutligen skall som exempel på den tämligen sällsynta
typen verb (stam)-verb nämnas: brännförgylla (förgylla
genom att bränna), böjprova, doppimpregnera, sittstrejka.
Ofta kan en och samma förled lika gärna tolkas som
substantiv och som verbstam, t.ex. simtävla.
I vilka av alla de ovan anförda fallen det rör sig om
retrograd ordbildning kan vara mycket svårt att avgöra.
Hur som helst, sammansatta verb kan vara bekväma, och
ordtypen har fått allt större användning i våra dagar och
bör ihågkommas. Språkörats kritiska inställning är dock
alltjämt märkbar. Ett sådant uttryck som "stenkasta"
ett fönster, retrograd avledning från "stenkastning" mot
fönster, har man i förstone svårt att försona sig med.
Verbet stenkasta har emellertid förekommit i pressen, och
det skulle bara behövas att man hör det några få gånger
för att acceptera det. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
