Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 2 september 1950 - Utomhusställverk för 70—380 kV, av Jost Melkerson - Torvkraftverk på Irland, av Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
762
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. G. 380 kV ställverk enligt kopplingsschema c och e, innehållande två huvudskenor och en hjälpskena.
Ställverkens uppbyggnad
Efterföljande beskrivning tar i första hand sikte på
sådana viktigare ställverk för 380, 200, 130 och 70 kV, som
fordrar mera komplicerade kopplingsscheman, men vissa
detaljer kan givetvis användas i stationer, där mindre
krav ställas på kopplingsmöjligheterna. I många fall är
det möjligt att placera stationen för ett mera fullständigt
schema, men utesluta vissa delar (samlingsskenor o.d.)
vid första utbyggnaden.
Ställverken uppdelas i ett visst antal "fack" beroende
på antalet anslutningar. För 380 kV ställverk har det
visat sig lämpligt, att varje anslutning får sina’ egna
stålkonstruktioner, således utan hopkoppling med reglar med
intilliggande fack. För ställverk för 200 kV och lägre
spänningar användes däremot stolpar mellan
anslutningarna och med mellanliggande reglar för uppbärande av
ledarna. I 200 kV ställverk göres en anslutning per fack.
För lägre spänningar däremot får man rum med två
anslutningar per fack utan att reglarna blir oproportionerliga
(dubbelfack).
Samlingsskenorna för 380 kV spännes in i särskilda
stolpar vid ställverkets gavlar (en stolpe per fas). Omfattar
ställverket mer än tre fack, får mellanstolpe insättas,
vilken emellertid fordrar en viss förlängning av
samlingsskenorna. Samlingsskenor för 200 kV och lägre spänningar
är i allmänhet inspända i reglar. Avståndet mellan reglarna
motsvarar vid 200 kV två eller tre fack och vid 130 och
70 kV två dubbelfack.
Typritningar för ställverk
Schemat väljes normalt enligt något av
principdiagrammen enligt fig. 1. Typvalet bestämmes av stationens
placering i nätet och av geografiska förhållanden. Av
betydelse är främst önskemålen rörande möjlighet till
sektionerad drift samt riktningen av de inkommande
ledningarna. Av fig. 2—5 framgår typritningar för 200 kV.
Motsvarande ställverk för 130 och 70 kV är uppbyggda
på i princip samma sätt.
Utförande enligt fig. 2 (kopplingsschema c) är enklast
och därmed billigast. Det innefattar en huvudskena och
en hjälpskena. Så länge samtliga anslutningar går åt
samma håll (heldragna linjer) blir ställverket enkelt och
överskådligt. Om anslutning skall göras åt motsatta hållet
(prickade linjer) tillkommer ett par stolpar med
mellanliggande regel. Om så låter sig göra, bör man därför —
om anslutningar skall göras åt bägge hållen — orientera
ställverket så att hjälpskenan ligger åt det håll, där de
flesta anslutningarna skall göras.
Kopplingsschema d innefattar två huvudskenor, varav
den ena samtidigt kan tjänstgöra som hjälpskena. En
utföringsform visas på fig. 3. På fig. 4 visas ett utförande
med dubbla huvudskenor och hjälpskenor enligt e. 1 del
valda exemplet har förutsatts att samtliga anslutningar
görs från samma håll. Utformningen blir något mera
komplicerad, om full frihet skall lämnas för anslutning. På
fig. 5 visas ett ställverk med dubbla huvud- och hjälpskenor
(enligt /). På fig. 6 slutligen visas en utföringsform för ett
380 kV ställverk enligt kopplingsschema c och e.
Som rättesnöre vid utformningen av ett ställverk gäller
liksom för våra anläggningar i övrigt att det skall betraktas
som en levande organism, som kan bli föremål för
ändringar och utvidgningar i framtiden. Även om man från
början väljer ett relativt enkelt kopplingsschema, skall
dock möjligheter beredas till en senare ombyggnad utan
svårare störning i driften.
Torvkraftverk på Irland. En ångkraftstation för
torv-eldning har nyligen tagits i drift invid en mosse nära
Portarlington. Torven utvinnes maskinellt, lufttorkas till
ca 30 % fuktighetshalt och forslas på en smalspårig
järnväg in i stationen. Denna är utrustad med tre ångpannor,
vardera med en bunker rymmande 300 ton. I en sådan
sjunker torven långsamt ned mot pannans kedjerost och
genomblåses samtidigt med varmluft för torkning. Varje
panna kan ge 68 t/h ånga vid 440°C och 29 at, vilket svarar
mot effekten hos en 15,6 MW Stalturbin. Två dylika är
installerade. Stationen ger per år ca 90 milj. kWh, varvid
120 000 t torv med fuktighetshalten 30 % förbrukas.
Anläggningskostnaden utgör 750 kr/kW. Vid nuvarande
torv-pris, 32 kr/t, blir bränslekostnaden 4,25 öre/kWh.
Totalkostnaden inklusive ränta, amortering, drift och underhåll
utgör ca 6,9 öre/kWh. Ytterligare två torvkraftverk,
vartdera för 40 MW, planeras (Electr. Rev. apr. 1950). Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
