Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 9 september 1950 - Radioaktiva isotopers användning inom tekniken, av Sigge Hähnel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
766
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Mikrufotografi av samma ytu som i fig. 1;
volfram-rika områden i denna sammanfaller med dendriter i fig. 2.
Fig. 1. Autoradiografisk bild av en
nickel-krom-volfram-legering med W8ä; volframrika områden är mörka;
förstoring 25 X; bilden är tagen i luft.
är så låg, att det ej kan påvisas kemiskt eller
spektrografisk^ eller när kemisk analys är
otillfredsställande på grund av störande
föroreningar. Ehuru metoden ofta kan ge utmärkta
resultat, är dess användbarhet begränsad. En
uranreaktor eller annan strålningskälla måste
stå till förfogande; det element, som skall
bestämmas, måste ge en för mätning lämplig
radioisotop, och flera element i provet kan ge isotoper
med så nära lika strålningsdata, att de ej kan
skiljas från varandra.
Tillämpning inom metallurgin
Ehuru radioisotoptekniken vid första påseende
främst tycks vara av intresse för den
vetenskapande kemisten och biologen, har den visat sig
synnerligen värdefull även för kemisk och
mekanisk teknik. Radioaktivt järn och kalcium har
använts för att undersöka reaktionen mellan
smält järn och slagg, under det fem olika
isotoper har visat sig lämpliga för studium av
diffusion i metaller, oxidation och skalning och vid
försök att utröna struktur eller påvisa segringar
genom exponering av fotografisk film för
radioaktiva legeringar. Spårämnen har även använts
som hjälpmedel vid bestämning av metallers
ångtryck.
I dessa fall är cc-strålare icke användbara på
grund av strålningens ringa
genomträngnings-förmåga, och man har därför oftast utnyttjat
ß-strålare, vilkas aktivitet kan mätas med
ß-räk-nare av kommersiell typ. De viktigaste
tillämpningarna gäller reaktioner, vid vilka atomer av
ett visst element byter plats med andra atomer
av samma slag endera i samma fas eller över en
fasgräns. Man kan då följa enstaka atomers väg
och utröna, hur fort de förflyttas, varifrån de
kommer eller vart de går. Några exempel på
radioisotopers användning inom metallurgin har
redan omnämnts i Tekn. T. 1948 s. 40.
Själudif fusion är av stor vikt vid sådana
praktiska operationer som härdning av stål, sintring
i pulvermetallurgin och troligen även
högtem-peraturkrypning hos metaller. Hittills har
själv-diffusionskoefficienten mätts i oc- och /-järn
och i kubiskt tätpackad kobolt. Härvid plätteras
det radioaktiva materialet på en inaktiv skiva av
samma metall, och ytans aktivitet uppmäts.
Provet värmebehandlas sedan, och en ny
mätning görs. Minskningen i ytaktivitet utgör ett
mått på diffusionen, ty när de radioaktiva
atomerna diffunderar in i provet, ersättes de av
inaktiva, som förut låg under ytan. Dessa inaktiva
atomer absorberar en del av strålningen och
orsakar därigenom en viss minskning av den.
Samma metod kan användas för att mäta
diffusionen mellan två olika metaller, dvs. över en
fasgräns.
Diffusion av denna typ är även järnatomers
vandring mellan det smälta järnet och en
järn-oxidhaltig slagg. Den är av vikt, därför att den
kan bli till hjälp vid förklaring av oxidationen i
martinugnar. Man kan nämligen i allmänhet
anta, att järnoxid överför syre från ugnsatmosfären
genom slaggen till metallen. Undersökningen kan
göras endera genom tillsats av radioaktivt järn
till metallen eller radioaktiv järnoxid till slaggen.
Därefter provas med jämna mellanrum för att
bestämma efter hur lång tid radioaktiviteten i
den från början inaktiva fasen når ett konstant
värde. Definitiva kvantitativa slutsatser kan icke
dras av hittills utförda försök, men transporten
av järn mellan faserna tycks ske mycket snabbt.
Radioautomikrografi grundad på utnyttjande
av radioisotoper har ofta föreslagits. Härvid får
strålning från de aktiva atomerna verka på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
